All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Vår planet står inför större miljö- och klimatutmaningar än någonsin tidigare, vilket är ett hot mot vårt välbefinnande. Men det är inte för sent att vidta åtgärder. Uppgiften kan kanske kännas oöverstiglig, men vi har fortfarande möjlighet att vända några av de negativa förloppen, minimera skadorna, återställa viktiga ekosystem och skydda vad vi har. För att uppnå hållbarhet på lång sikt måste vi betrakta och behandla miljö, klimat, ekonomi och samhället som sammanhängande delar av en helhet.
Europeiska unionen har några av världens mest ambitiösa miljö- och klimatmål. Dessa omfattar många olika politikområden, från luftkvalitet, avfallshantering och vattenkvalitet till energi och transport. Med utgångspunkt i data från medlemsstaterna hjälper Europeiska miljöbyrån till genom att följa upp framstegen och identifiera områden som kräver ytterligare åtgärder. Sedan EEA inrättades för 25 år sedan har byrån kontinuerligt vidareutvecklat sitt arbete med data och kunskapsinhämtning för att ge underlag åt politiska beslut i Europa.
Är elfordon bättre för klimatet och luftkvaliteten än bensin- och dieselbilar? Vi diskuterade elbilarnas fördelar och nackdelar, vilket är ämnet för en ny EEA-rapport, med Europeiska miljöbyråns transport- och miljöexpert Andreas Unterstaller.
Malta är ett av de tio länder i världen som lider av störst vattenbrist. Vad gör man när naturen bara tillhandahåller ungefär hälften av allt vatten som befolkningen behöver? Malta ”framställer” rent vatten och försöker se till att inte en droppe går till spillo. Vi pratade med Manuel Sapiano, från Maltas energi- och vattenbyrå, om ny teknik, vatten till hushåll och jordbruk och det ofördärvade badvattnet som omger ön.
Tillgång till rent vatten är något som vi gärna tar för givet. Det räcker med att sätta på en kran för att använda det, och det ”smutsiga” vattnet rinner sedan ner i avloppet. De allra flesta medborgare i Europa har kranvatten i hemmet som håller dricksvattenkvalitet, och vi har tillgång till det dygnet runt. Den korta stund som vattnet befinner sig mellan kranen och avloppet är en mycket liten del om man ser till hela processen. En stads vattenförvaltning handlar inte bara om det offentliga vattensystemet. Klimatförändringarna, stadsutbredningen och ändringar av avrinningsdistrikten kan alla leda till att översvämningar i städer blir vanligare och ställer till med mer förödelse, och myndigheterna ställs därför inför allt större utmaningar.
Massproducerad plast marknadsfördes i mitten av förra århundradet som ett mirakelmaterial – lätt, formbart, hållbart och starkt. Sedan dess har plastproduktionen snabbt ökat och på många sätt gynnat samhället. Nu, 70 år senare, uppgår den årliga plastproduktionen till mer än 300 miljoner ton, och vi har börjat förstå de verkliga konsekvenserna av dessa produkter, de ”försvinner” aldrig helt från miljön.
Naturen och vattnet går hand i hand. Det är grundtanken bakom det nederländska programmet Ruimte voor de Rivier (ung. göra plats för floden). Strategin går ut på att helt enkelt börja om från början, och är nu en global modell för vattenförvaltning och ett skydd mot den ökade översvämningsrisk som följer av klimatförändringarna. De senaste extrema översvämningarna 1993 och 1995 var en väckarklocka, menar Willem Jan Goossen från nederländska infrastruktur- och vattenförvaltningsministeriet. Vi frågade honom vad programmet innebär med avseende på hållbart översvämningsskydd.
Klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar för vattenförekomsterna. Allt från översvämningar och torka till försurade hav och stigande havsnivåer; klimatförändringarnas inverkan på vattnet kommer troligen att intensifieras under de kommande åren. Dessa förändringar leder till att åtgärder vidtas runtom i Europa. Städer och regioner håller redan på att anpassa sig och använder mer hållbara och naturbaserade lösningar för att minska översvämningarnas konsekvenser. De använder också vatten på ett smartare och mer hållbart sätt, så att vi kan klara av att leva med torkan.
Livet i Europas sötvatten och regionala hav far illa. Ekosystemen är i dåligt skick, vilket har en direkt inverkan på många vattenlevande djur och växter. Andra arter och människor som är beroende av rent vatten påverkas också. Europas hav är i ett bedrövligt skick, främst på grund av överfiske och klimatförändringar, medan sötvattenförekomsterna lider av överskott på näringsämnen med förändrade livsmiljöer som följd. Kemiska föroreningar har en negativ inverkan på såväl sötvattensmiljöer som marina miljöer.
I Europa förbrukar vi miljarder kubikmeter vatten varje år, inte bara som dricksvatten utan även i jordbruket och tillverkningsindustrin, för värme och kyla, inom turismen och andra tjänstesektorer. Med alla tusentals sötvattensjöar, floder och grundvattenkällor som står till buds kan vattentillgången i Europa tyckas obegränsad. Men befolkningstillväxt, urbanisering, föroreningar och klimatförändringarnas effekter, såsom ihållande torka, leder till enorma påfrestningar på Europas vattentillgång och vattenkvalitet.
Mer än 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Det var i vattnet livet en gång började, så det är inte särskilt förvånande att alla levande varelser på vår blå planet behöver vatten. Vatten är i själva verket många saker: en livsnödvändighet, ett hem, en lokal och global resurs, en transportkorridor och en klimatreglerare. Under de två senaste århundradena har haven också blivit både slutdestinationen för många föroreningar som släpps ut i naturen och en nyupptäckt källa till mineraler, som kan utvinnas. För att kunna fortsätta njuta av rent vatten och friska hav och floder måste vi helt ändra vårt sätt att använda och behandla vatten.
Många förknippar fortfarande kvicksilver med termometrar och de flesta vet att ämnet är giftigt. Eftersom kvicksilver är giftigt håller det på att försvinna från produkter i Europa, men stora mängder finns kvar i luft, vatten, mark och ekosystem. Är kvicksilvret fortfarande ett problem, och vad försöker man göra åt det? Vi har intervjuat Ian Marnane, expert på hållbar resursanvändning och industri på Europeiska miljöbyrån.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Konsekvenserna märks över hela jorden och påverkar såväl människor och natur som samhällsekonomin. För att begränsa klimatförändringarna måste vi minska det samlade utsläppet av växthusgaser i världen väsentligt. De konkreta åtgärder som kan göra det möjligt att nå det övergripande målet kräver förståelse av hur utsläpp från olika källor påverkar länder och regioner i ett komplext system samt av effekterna av global styrning och möjliga fördelar. Europeiska miljöbyrån arbetar för att ständigt förbättra det kunskapsunderlag som behövs för att utforma fungerande åtgärder.
Nyligen antog Europeiska kommissionen ett antal lagförslag för en mer hållbar finansiering i Europeiska unionen (EU). Kommissionens förslag bygger på rekommendationer från högnivågruppen för hållbar finansiering, som består av experter från civilsamhället, finanssektorn, forskningsvärlden samt europeiska och internationella institutioner. Vi har talat med Europeiska miljöbyråns representant i expertgruppen, Andreas Barkman, som arbetar med strategisk rådgivning om klimatförändringar och energifrågor.
Miljöpolitik är inte lätt. Å ena sidan vill européer ha alla fördelarna från en välfungerande ekonomi. Å andra sidan medför vår livsstil betydande miljö- och hälsorelaterade kostnader. För att kunna hitta de bästa politiska lösningarna måste vi förstå hur naturen, ekonomin och människors hälsa är kopplade till varandra. Europeiska miljöbyrån bidrar med underlag för politiska beslut genom att erbjuda just den kunskapen.
Europeiska miljöbyrån (EEA) offentliggjorde nyligen sin årliga rapport om transport- och miljörapporteringsmekanismen (nedan kalladTERM-rapporten), som den här gången handlade om luft- och sjöfart. Det är två sektorer som växer snabbt, vilket leder till miljöpåverkan och utsläpp. Vi bad Anke Lükewille, EEA expert på luftföroreningar, att förklara de viktigaste punkterna i årets TERM-rapport.
Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.
EU har antagit flera klimat- och energimål som syftar till att minska växthusgasutsläppen, förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi. Hur övervakar EEA medlemsstaternas framsteg i riktning mot dessa mål? Vi bad Melanie Sporer, sakkunnig vid EEA när det gäller begränsning av klimatförändring och energi, att förklara vilken uppgift EEA har i detta arbete. Hon har också beskrivit de årliga framstegen i den senaste rapporten om tendenser och prognoser (Trends and Projections report).
Tack vare lagstiftning, teknik och en omställning från mycket förorenande fossila bränslen i många länder har Europas luftkvalitet förbättrats under de senaste decennierna. Men det är fortfarande många som påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i städerna. Eftersom luftföroreningar är ett komplext problem krävs det samordnade åtgärder på många nivåer. För att göra medborgarna delaktiga måste de enkelt kunna få tag på information när de behöver den, vilket nu är möjligt genom vårt nya luftkvalitetsindex. Förbättrad luftkvalitet skulle inte bara främja vår hälsa utan även kunna bidra till att motverka klimatförändringen.
Det marina växt- och djurlivet, det globala klimatet, vår ekonomi och vår sociala välfärd är alla beroende av tillgången till friska hav. Viss förbättring har visserligen skett men våra bedömningar och analyser visar att det sätt på vilket vi för närvarande använder Europas hav fortfarande är ohållbart. Klimatförändringen och konkurrensen om naturresurser sätter samtidigt de marina miljöerna under extra tryck. EU:s politiska beslut och åtgärder skulle kunna leda till större förbättringar om de genomfördes genom en ”ekosystembaserad förvaltningsstrategi” och fick stöd av en global ram för förvaltning av haven.
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/articles/all-articles or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-22 20:36
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14