Hälsa och miljö, inklusive luftföroreningar och buller – Europeiska miljöbyråns (EEA) arbete i fokus

Catherine, varför arbetar EEA med hälsa och miljö? Vilka är de största riskerna för vårt välbefinnande?

Människors hälsa och ekosystemens hälsa är oupplösligt sammankopplade med varandra. Våra kroppar behöver ren luft, vatten och mat varje dag för att fungera. Vi mår bra som människor och som samhällen genom att tillbringa tid i naturen, motionera, umgås och koppla av. Men när vi lever, arbetar, går i skolan eller leker i förorenade miljöer mår vi både fysiskt och psykiskt dåligt. Att skydda naturen handlar inte om att skydda planeten. Det handlar om att skydda hälsan och välbefinnandet för oss själva och våra barn. Att förebygga föroreningar är en folkhälsoåtgärd.

De största omedelbara hälsoriskerna är luftföroreningar och buller, särskilt i städer. På lång sikt utgör klimatförändringarna ett existentiellt hot mot vår livsstil. Detta inbegriper omedelbara förluster av människoliv på grund av värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt långsiktiga hot mot livsmedelsproduktionen till följd av förändrade vädermönster. Vi ser också förändringar i utbredningen av infektionssjukdomar när de insektsvektorer som överför dessa sjukdomar rör sig norrut i takt med att klimatet blir varmare. Vi vet också att vissa kemikalier är hälsofarliga.

Vilket arbete har EEA hittills utfört på detta område?

Vi undersöker hur miljön påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. Vi samlar in uppgifter om hur exponerade människor i Europa är för olika miljörisker, bland annat luftföroreningar, buller, klimatförändringar och kemikalier. I vår nya rapport Healthy environment, healthy lives: how the environment influences health and well-being in Europe — European Environment Agency (Hälsosam miljö, hälsosamma liv: hur miljön påverkar hälsan och välbefinnandet i Europa – Europeiska miljöbyrån) har vi samlat de senaste rönen och bedömt effekterna på hälsan. Världshälsoorganisationen uppskattar att ett av åtta dödsfall i Europa beror på miljöföroreningar. Dessa dödsfall kan förebyggas och skulle kunna undvikas genom insatser för att förbättra miljökvaliteten.

Vi undersöker också hur miljörisker fördelas över samhället och konstaterar att de mest utsatta människorna i vårt samhälle drabbas hårdast av miljömässiga stressfaktorer. Socialt eftersatta samhällen exponeras för mer föroreningar. Fattigare människor, barn, äldre och personer med dålig hälsa drabbas i högre grad än andra av miljö- och hälsorisker. Denna ojämna riskfördelning förvärrar de befintliga ojämlikheterna vad gäller hälsa i Europa.

Men vi undersöker också de fördelar som naturen ger oss. I synnerhet har de allra flesta människor i Europa tillgång till dricksvatten av hög kvalitet, och det europeiska badvattnet är av utmärkt kvalitet och ger möjligheter till motion och rekreation.

Hur främjar EEA:s arbete den europeiska gröna given?

Genom Europeiska miljöbyråns miljö- och hälsoarbete sammanställs de tillgängliga uppgifterna om hur folkhälsan i Europa påverkas av föroreningar, klimatförändringar och förstörelse av ekosystem. I vår nya rapport Europas miljö – tillstånd och utblick 2020 (SOER 2020) beskrivs hur vår nuvarande livsstil, vad vi producerar och konsumerar, vår energianvändning, våra val av transportmedel och vårt livsmedelssystem driver på miljöförstöringen. Denna kunskapsbas fungerar som underlag för förändring av detta genom en övergång inom ramen för den europeiska gröna given.

Alberto, varför är luftkvaliteten en så viktig faktor för européernas hälsa?

Luftföroreningar anses vara den största enskilda miljörisken i Europa. Enligt våra senaste uppskattningar ledde exponeringen för fina partiklar (den förorening som har de allvarligaste effekterna på människors hälsa) till mer än 400 000 dödsfall som kunde ha förhindrats i Europa 2018. Dessa dödsfall berodde främst på hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och cancer. Bortsett från dessa mycket allvarliga sjukdomar finns det dock allt fler belägg för att exponering för luftföroreningar är förknippad med andra hälsoeffekter. Bland dessa kan vi nämna ny typ 2-diabetes, systemisk inflammation eller psykiska störningar som Alzheimers sjukdom och demens.

Luftföroreningar påverkar också miljön, till exempel genom att minska den biologiska mångfalden i vissa ekosystem och påverka växtlighetens och grödornas tillväxt. De påverkar också den bebyggda miljön och skadar till exempel vårt kulturarv.

Hur har situationen förbättrats under de senaste åren? Vilka problem återstår att lösa?

Strategier och åtgärder på europeisk, nationell och lokal nivå har lett till minskade utsläpp av alla luftföroreningar, minskad exponering och färre hälsoeffekter.

Utsläppen varierar beroende på förorenande ämnen och ekonomiska sektorer. Jordbruket och användningen av bränslen för uppvärmning av bostäder är två sektorer där det finns störst utrymme för ytterligare utsläppsminskningar. Ett annat problem som kvarstår trots stadiga minskningar är att det fortfarande inträffar alltför många dödsfall som kunde ha förhindrats. Klimatförändringarnas allt större inverkan på frambringandet av vissa föroreningar, som ozon, är också ett problem, liksom behovet av synergier i strategierna mot både luftföroreningar och klimatförändringar.

Eulalia, varför förbises ofta buller och vad gör EEA på detta område?

Många inser inte att buller är ett stort problem. Det påverkar vår hälsa. När man pratar om buller som påverkar hälsan tänker kanske många på att gå på en konsert eller vara nära en bullrig maskin som skadar vår hörsel. Men det folk inte inser är att konstanta bullernivåer från till exempel trafiken kan ge upphov till allvarliga effekter som inte är kopplade till hörselskador, såsom ischemiska hjärtsjukdomar, högt blodtryck, fetma och diabetes. Myndigheterna inser att buller är ett problem. Därför har vi ett EU-direktiv om omgivningsbuller sedan 2002 och nya riktlinjer från WHO. Problemet handlar snarare om att vidta åtgärder och ha ekonomiska medel för att göra detta. Det är en svår fråga, eftersom alltfler bor i städer eller deras utkanter och efterfrågan på transport ökar.

EEA:s arbete på detta område är inriktat på att bedöma bullerföroreningarnas effekter på europeisk nivå. Vi bedömer bullerexponeringens inverkan på folkhälsan i Europa på grundval av de senaste europeiska uppgifterna.

Vilka är briefingens viktigaste resultat? Hur skiljer den sig från den rapport som EEA offentliggjorde tidigare i år?

Europeiska miljöbyråns rapport Environmental Noise in Europe (Omgivningsbuller i Europa) offentliggjordes i mars. Nu offentliggör vi en briefing om hälsoriskerna till följd av exponering för omgivningsbuller i Europa. I briefingen beskrivs indikatorer som ska användas som underlag när framtida mål för minskning av bullrets hälsoeffekter fastställs. När det gäller specifika hälsoeffekter uppskattar vi att kronisk exponering för buller bidrar till 48 000 nya fall av hjärtsjukdom och 12 000 förtida dödsfall i Europa varje år. Dessutom störs 22 miljoner människor ständigt av buller, och 6,5 miljoner har kroniska sömnbesvär på grund av buller.

Hur kommer arbetet på dessa områden att utvecklas under de kommande åren?

EEA kommer förmodligen att engagera sig ytterligare på dessa områden. Vi hoppas att den europeiska gröna given kommer att fungera som katalysator för förändring i Europa, vilket kommer att leda till ökad medvetenhet om miljöfrågor såsom luftföroreningar och buller och till bättre politik.

Utöver den gröna given har Världshälsoorganisationen nyligen offentliggjort riktlinjer för omgivningsbuller och ska offentliggöra nya riktlinjer för luftkvalitet. Vi räknar med att dessa riktlinjer ytterligare kommer att synliggöra problemet med buller och luftföroreningar.