Luftkvalitet fortfarande ett hett ämne för många européer

Årets rapport visar att koncentrationerna av luftföroreningar i Europa långsamt fortsätter att förbättras. Vi ser dock fortfarande betydande effekter på folkhälsan. Luftföroreningar fortsätter att orsaka sjukdomar som leder till försämrad livskvalitet. Vår senaste rapport innehåller också en ny bedömning av de skadligaste luftföroreningarnas effekter på hälsan, Det gäller till exempel PM_2.5, som enligt uppskattningarna stod för 467 000 förtida dödsfall i 41 europeiska länder under 2013.

Hälsoriskerna med luftföroreningar är välkända tack vare organisationer som Världshälsoorganisationen, och människor runtom i Europa inser i allt större utsträckning att problemet är allvarligt. Vi exponeras varje dag, och även om dessa föroreningar sällan kan ses med blotta ögat så känns det när halterna i luften är höga.

I rapporten redogörs för andelen luftföroreningar som kommer från vägtransporter, något som nyligen uppmärksammats i nyhetssändningar i samband med flera europeiska städer, bland annat Paris och London.

Vägtransporter är den största utsläppskällan för kvävedioxid (NO₂), som är en av de mest hälsofarliga föroreningarna. Kvävedioxid bidrar också till ozonbildningen och till att partiklar kan bildas i luften. Transporter är även en viktigt källa till primära partiklar, inte enbart som en följd av förbränningen av bränsle utan också på grund av slitage av däck och bromsar, och sist men inte minst är transporter en mycket stor källa till växthusgasutsläpp.

Vägtransporterna tar vidare upp stora delar av våra offentliga utrymmen – trafikstockningar är ett exempel på detta – och orsakar dessutom buller. Det är med andra ord ett problem med många dimensioner.

Det råder knappast någon tvekan om den viktiga roll som transporter och rörlighet spelar i våra dagliga liv, men det går att förflytta sig på mer hållbara sätt. Vi ser att många städer i Europa redan vidtar åtgärder och försöker inrätta mer hållbara system för rörlighet. Åtgärder som trängselavgifter är kortsiktiga lösningar. Vi måste därför överväga mer långsiktiga, genomgripande och innovativa förändringar av våra transportsystem för att förbättra vårt välbefinnande i stort.

När det gäller kaminer och eldstäder är det ett större problem än människor kanske tror, särskilt vintertid. Många människor, särskilt i östra och norra Europa, använder eldstäder eller kaminer för att värma upp sina hem, vilket släpper ut en mängd partiklar av typen PM_2.5. Alla former av bränsleförbränning för att värma upp hushåll samt kommersiella och andra institutionella byggnader utgör den största källan till utsläpp av PM_2.5. Denna sektor står för mer än hälften av de totala utsläppen av PM_2.5 i Europa.

Ett annat problem på vintern kan vara att under lugna väderförhållanden tenderar dessa utsläpp att hänga och ligga kvar nära marken på grund av temperaturinversion. Under dessa förhållanden ligger kallare luft kvar i atmosfärens lägre lager. Kallare luft, som är tjockare, förhindrar att utsläppen blandas upp och sprids uppåt i atmosfären, vilket gör att föroreningarna ligger kvar nära marken.

Ett av EEA:s viktigaste bidrag är att tillhandahålla de kunskaper och uppgifter som krävs för att beslutsfattare ska kunna fatta välgrundade beslut på området luftkvalitet. Vårt arbete bidrar också till att öka allmänhetens medvetande om problemet, vilket också är mycket viktigt.

Vi samlar in officiella uppgifter om luftkvalitet från europeiska länder och använder sedan dessa för att göra våra regelbundna bedömningar av luftkvaliteten i form av rapporter och indikatorer. Vi gör också våra uppgifter om luftföroreningar tillgängliga för många intressenter, bland annat allmänheten, nationella eller regionala myndigheter och EU:s satellitprogram Copernicus. Och vi deltar regelbundet i seminarier, konferenser och möten runt om i Europa och internationellt för att dela med oss och diskutera frågan och våra resultat, vilket bidrar till att driva på beslutsfattarnas åtgärder. Luftföroreningar kan hänföras till en rad politikområden, så en av våra prioriteringar är att främja integrerade sektorsövergripande policyer och åtgärder.

Den stora merparten av våra uppgifter samlas in via fasta övervakningsstationer för luftkvalitet, som drivs av nationella och lokala myndigheter i medlemsländerna. Vi har också börjat använda andra metoder, exempelvis en förhållandevis ny teknik som tar hjälp av satelliter inom EU:s program Copernicus för att samla in uppgifter.   EEA arbetar med Copernicus atmosfärtjänster, och inom EEA:s grupp för luftkvalitet använder vi också vissa av dessa uppgifter i vårt arbete. Genom att kombinera informationen från satelliter med modellering kan vi få en bättre förståelse för den rumsliga fördelningen av koncentrationen av föroreningar. I stället för att få uppgifter med vissa intervall från endast vissa mätstationer kan vi få en mycket bredare bild. Men det är avgörande att bekräfta modellresultat med hjälp av faktiska observationer – och det är i detta sammanhang som EEA:s uppgifter från länder i hela Europa är avgörande.

Vi börjar också se gräsrotsövervakning och medborgardriven övervakning av luftföroreningar, där sensorer används. Det är en ny informationskälla, men noggrannheten hos denna utrustning måste fortfarande förbättras. Den är inte helt tillförlitlig ännu, men det är en teknik på frammarsch och ett utmärkt sätt att öka allmänhetens medvetenhet om och samhällets delaktighet i att hantera problem med luftföroreningar. Så småningom kan tekniken också bli en bra kompletterande informationskälla.

Alberto González Ortiz

Intervjun publicerad i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev 04/2016, december 2016