Klimatförändringar: kunskap är nyckeln till minskade effekter för människor och natur

Europeiska miljöbyrån följer noggrant förändringar som är centrala för Europas miljö och presenterar resultat som underlag för politiska beslut. Vi gör allt från branschanalyser till systemanalyser, vi analyserar tidigare trender och gör prognoser, i vissa fall ända fram till 2100. Slutsatsen är uppenbar: jämfört med 1970-talet har européer idag renare luft och vatten, och ekonomin är mer miljövänlig med allt högre återvinningsgrad och en växande andel förnybar energi. Trots dessa betydande framsteg är situationen i stort ohållbar. En allt större resursförbrukning, klimatförändringar och ökande föroreningar i naturen underminerar såväl planetens som vår egen hälsa.

De här utmaningarna går att förklara enkelt: det finns många fördelar med ekonomisk verksamhet, men det innebär också att naturen förorenas och att förnybara och icke-förnybara resurser utarmas. Dessa föroreningar kan skada liv och vår hälsa. En närmare titt avslöjar dock en komplex situation som ligger till grund för de miljöpolitiska debatterna i Europa. Till varje politiskt alternativ finns en alternativkostnad som gynnar vissa grupper i samhället men tvingar andra att anpassa sig. Ett exempel är övergången till renare energikällor som kan minska utsläppen och främja den förnybara energisektorn, men som även kan leda till förlorade arbetstillfällen i kolsamhällen.

Europeiska unionen har några av världens högst ställda miljöstandarder och hanterar den komplexa miljöfrågan med ett betydande antal lagar. Det handlar om riktade direktiv om luftkvalitet, rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och naturskydd, men även övergripande politiska paket för klimat- och energifrågor och cirkulär ekonomi.

Navet i Europeiska unionens miljöpolitik är principen om att förorenaren betalar. Principen är en formell grund i EU:s Romfördrag och genomförs genom en rad åtgärder, bland annat styrmedel såsom vägtullar för vissa fordon eller miljöskatter för att ge användare incitament att fatta mer miljövänliga beslut.

Det är dock inte alltid lätt att identifiera vem som är förorenare eller hur mycket skada varje förorenare orsakar. Frågan är också hur man bestämmer hur mycket de ska betala.

I vissa fall har vi ganska detaljerad information om utsläppskällorna. Exempelvis så ger europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar information om utsläpp från mer än 30 000 industrier runt om i Europa. I andra fall kommer utsläppen fråndiffusa källor såsom transporter och jordbruket. Faktum är att all ekonomisk verksamhet som använder sig av olika resurser, däribland energi, påverkar miljön. I slutändan drar alla på något sätt nytta av de varor och tjänster som ekonomin ger. Det innebär att vi alla är förorenare. Individens inverkan på miljön varierar dock beroende på matvanor, transportmedel, bostadsförhållanden och den offentliga servicen där vi bor (exempelvis tillgången till förnybara energikällor, återvinningsstationer och transportsystem).

Föroreningar som släpps ut i naturen kan ändra form och sammansättning, flytta runt, ackumuleras i naturen, ta sig in i livsmedelskedjan och påverka människors hälsa. Exempelvis kan kvicksilver^[1] som släpps ut i luften som gas transporteras av vindar och senare hamna i vattnet. I vattnet kan det sedan absorberas av vattenväxter och tas upp av djur genom föda. Det ackumuleras i takt med att det rör sig upp i livsmedelskedjan för att till slut hamna på våra tallrikar. Det kan ta upp till flera hundra år innan vissa föroreningar ”försvinner” eller deponeras på platser där människor inte längre kan utsättas för dem.

Hur mycket föroreningarna påverkar vår hälsa beror på exponeringen – hur mycket, hur länge och hur vi exponeras. Den förväntade livslängden kan minska betydligt för den som lever i en förorenad stad med höga nivåer av luftföroreningar och som varje dag dricker förorenat vatten. Hur mycket vi påverkas beror också på hur sårbara vi är utifrån ålder och hälsa. För en ung frisk vuxen kan hälsopåverkan av en kort exponering för kemiska föroreningar i mycket liten dos vara försumbar, medan den kan få allvarliga konsekvenser för ett växande foster.

Oavsett varierande grader av exponering eller sårbarhet är kostnaderna för miljöförstöringen, däribland effekterna av klimatförändringarna, högst verkliga. Våra analyser visar att en enda luftförorenare, små partiklar (PM_2.5), orsakar för tidig död för uppskattningsvis 400 000 européer varje år. Ackumuleringen av föroreningar i naturen, bland annat plast i våra hav, överutnyttjande av resurser eller förändringar av livsmiljöer leder till betydande skador och förändringar, vilket påverkar hela ekosystem. Vissa av dessa skador går aldrig att reparera. Uppgifter visar att väder- och klimatrelaterade extremförhållanden i Europa har orsakat ekonomiska förluster motsvarande mer än 450 miljarder euro under perioden 1980–2016. 40 procent av dessa orsakades av översvämningar och 25 procent av oväder. Endast en dryg tredjedel täcktes av försäkringar.

Mot den här bakgrunden betalar vi alla för dessa kostnader i viss mån. Samtidigt är det inte nödvändigtvis de största ”förorenarna” som betalar de största kostnaderna. Klimatförändringar är ett globalt problem där vissa av länderna med de lägsta utsläppen av växthusgaser är bland de som drabbas hårdast av de stigande havsnivåerna. När det gäller luftföroreningar exponeras stadsbefolkningen för högre koncentrationer, vilka främst orsakas av transporter. Även inom en och samma stad är de människor som bor i närheten av större vägar generellt sett mer exponerade för luftföroreningar och buller än de som bor nära grönområden. På samma sätt är befolkningar som bor på flodslätter mer utsatta för skador vid översvämningar, och barn och äldre är mer känsliga för värmeböljor. Omvänt gäller att människor med tillgång till en ren miljö har bättre hälsa. Sociala ojämlikheter^[2] är en viktig faktor att ha i åtanke när man ska analysera hur olika samhällen är exponerade för en förorenad eller ren miljö.

Även framtida generationer kommer att behöva bära kostnaderna för våra val och handlingar. Även om vi skulle stoppa alla utsläpp idag, skulle några av föroreningarna som redan har släppts ut finnas kvar i naturen och medeltemperaturen skulle fortsätta att stiga innan den stabiliserades. Effekterna kommer att vara kännbara i många decennier och kanske till och med flera sekel.

Allt detta gör de politiska besluten svåra idag. För att hjälpa Europa att välja den bästa politiken analyserar Europeiska miljöbyrån svåra frågor, såsom vad som händer, varför det händer, vem som drabbas, hur situationen kommer att se ut i framtiden och hur vi kan förbättra utsikterna. Med den här kunskapen blir politikerna bättre rustade att välja den mest hållbara lösningen och ge extra stöd åt dem som drabbas hårdast.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 2018/2, 15 juni 2018

^[1] Under 2018 kommer Europeiska miljöbyrån att publicera en rapport om kvicksilver i miljön.

^[2] Europeiska miljöbyrån arbetar med en analys av sociala skillnader och miljökonsekvenser, vilken kommer att publiceras under 2018.