nästa
föregående
poster

Article

Att leva under oupphörliga kriser: hälsokris, naturkris, klimatkris, ekonomisk kris eller helt enkelt systemisk ohållbarhetskris?

Ändra språk
Article Publicerad 2021-08-03 Senast ändrad 2021-08-23
6 min read
Photo: © Nunzio Santisi, Picture2050/EEA
Överallt i världen, från politiska korridorer till akademiska plattformar, har man talat om globala kriser: en hälsokris, en ekonomisk och finansiell kris, en klimatkris och en naturkris. De är alla slutligen symtom på ett och samma problem: vår ohållbara produktion och konsumtion. Chocken till följd av covid-19 har bara avslöjat världsekonomins och samhällets inneboende sårbarhet och de ojämlika förhållanden som råder.

För att uppnå en sann och varaktig hållbarhet måste vi även ta itu med de sociala skillnaderna. Detta väcker frågan om styrning: hur säkrar vi tillgången till resurser och en ren miljö för alla?

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör, Hans Bruyninckx

Sedan 1950 har världens befolkning blivit mer än tre gånger så stor och är nu nästan 8 miljarder medan den ekonomiska produktionen blivit 12 gånger så stor. Denna enorma tillväxt underlättades av en väldig ökning av vår användning av naturresurser såsom mark, vatten, trä och andra material, däribland mineraler och energiresurser. Denna stora hastighetsökning har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom, men också haft en negativ inverkan på ekosystemen och orsakat klimatförändringar. I hela världen har 75 procent av landmiljön och 40 procent av den marina miljön genomgått betydande förändringar. Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen och den förändrade markanvändningen och avskogningen frisätter växthusgaser till atmosfären, vilket orsakar klimatförändringar.

I dag har globaliseringen, särskilt genom en ökad digitalisering, fört samman nästan alla delar av jorden genom en rad olika väletablerade handelsvägar, vilka ser till att råmaterial, delar eller slutprodukter levereras till globala konsumenter på en världsomspännande marknad. Efterfrågan på materiella resurser tros fördubblas till 2060 och vi förbrukar redan vad tre jordklot kan tillhandahålla. Dessutom är vi oförmögna att förhindra att stora mängder avfall till slut hamnar i miljön, och den årliga avfallsproduktionen förväntas öka med 70 procent till 2050. Uppställda mål för koldioxidneutralitet eller IKT-utrustning kan ytterligare anstränga de redan hårt utnyttjade tillgångarna av mineraler och sällsynta jordarter.

Covid-19: en kort paus från världsomspännande marknader?

Covid-19 och nedstängningsåtgärderna har till viss del påverkat våra konsumtions- och produktionsmönster. Vissa sektorer såsom turism eller resor påverkades direkt, och även många leveranskedjor påverkades. Stängningen av produktionsanläggningar i Kina och andra exportländer under nedstängningens första månader ledde till fördröjningar av vissa produkter, precis som sjöfartsolyckan som under flera dagar blockerade Suezkanalen gav upphov till brister och fördröjningar på de europeiska marknaderna. Covid-19 orsakade inte bara en störning i de världsomspännande leveranskedjorna, utan sänkte också efterfrågan.

Pandemin har avslöjat hur tätt sammankopplade våra ekonomier och samhällen är och att de är beroende av varandra. Om det så rör sig om en hälsokris eller ekonomisk kris kan den lätt sprida sig och dess effekter märkas över hela världen, såvida inte samordnade och beslutsamma åtgärder sätts in tidigt.

Covid-19 har också skapat en ökad global efterfrågan på personlig skyddsutrustning såsom ansiktsmasker och handskar, liksom en växande marknad för dessa. Oron över hälsan har förståeligt nog gått om oron över de miljöproblem som engångsplast orsakar. Samtidigt ledde den ekonomiska avmattningen till en minskning av produktionen av plastförpackningar i EU. Dessa förändringar kan påverka EU:s framsteg mot de mål som ställdes upp före pandemin. Europeiska miljöbyrån ska denna månad offentliggöra en översikt som ser närmare på vilken inverkan covid-19 har haft på engångsplast i Europas miljö.

Under sitt andra år har covid-19 kommit att stå för olika kriser beroende på land. Länder med hög vaccinationstäckning har en efter en börjat häva sina restriktioner och närmat sig en känsla av normalitet. Efter att redan ha administrerat över 70 doser per 100 personer riktar EU:s medlemsstater in sig på den ekonomiska krisen och återhämtningsplaner. Den ekonomiska aktiviteten och konsumtionen har åter börjat öka. Samtidigt fortsätter hälsokrisen att härja i länder med mycket begränsad tillgång till vaccin, vilket betonar de globala ojämlikheterna i en tätt sammankopplad värld.

Pandemin har också väckt eftertanke och gjort att åtgärder satts in mot dessa ojämlikheter, där höginkomstländer eller länder som är mindre drabbade av pandemin uppmanas att hjälpa andra länder med medicinska förnödenheter, respiratorer och nu även vaccin. Förra månaden åtog sig EU:s ledare att donera 100 miljoner doser av covid-19-vaccin till nödlidande länder. Detta följdes av G7-ledarnas åtagande att under 2021 donera 1 miljard doser till låginkomstländer. Tyvärr är dessa siffror fortfarande långt under de 10 miljarder doser som Världshälsoorganisationen menar behövs.

Ojämn fördelning av resurser, konsekvenser och fördelar

Rapporten 2019 Global Resources Outlook från den internationella resurspanelen bekräftar att användningen av naturresurser och relaterade fördelar och miljökonsekvenser är ojämnt fördelade mellan olika länder och regioner. Höginkomstländer, däribland EU:s medlemsstater, fortsätter att förbruka betydligt mer material och orsaka betydligt fler miljöskador än gruppen av låginkomstländer.

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin från mars 2020 är hörnstenen i EU:s insatser i fråga om resursanvändning. I planen ingår en rad olika åtgärder för hantering av produktformgivning, cirkulära ekonomiprocesser, en hållbarare konsumtion och förebyggande av avfall. Den kräver och anger åtgärder inom viktiga produktvärdekedjor, däribland elektronik och IKT, batterier, förpackningar, plast, textilier, byggnader och byggnadsverksamhet, samt livsmedel, vatten och näringsämnen. Den är därmed en av de främsta delarna i den europeiska gröna given (EU:s övergripande svar på utmaningarna på miljö- och klimatområdet samt det socioekonomiska området), och är av största betydelse för att kunna visa vägen för investeringarna för både återhämtningsfasen efter covid-19 och en hållbar omställning av vår ekonomiska modell.

Den sociala dimensionen och frågan om styrning är centrala för en bättre återuppbyggnad

På Europeiska miljöbyrån har vi på ett ingående sätt anpassat vårt arbete med att övervaka miljön, främja cirkularitet och identifiera alternativ för politiska åtgärder och cirkulära affärsmodeller omkring dessa viktiga produktvärdekedjor. Vi kommer att fortsätta stödja europeiska beslutsfattare omkring de viktiga produktvärdekedjorna och bidra till globala resursbedömningar genom den internationella resurspanelen. När ekonomin börjar återhämta sig, kommer vi då att lyckas med en bättre återuppbyggnad?

För att uppnå en hållbar resursanvändning i Europa och över hela världen måste vi förändra våra produktions- och konsumtionssystem på ett grundläggande sätt. Den verkliga utmaningen ligger långt ifrån att effektivisera produktionsprocesserna. För att uppnå en sann och varaktig hållbarhet måste vi även ta itu med de sociala ojämlikheterna. Detta väcker frågan om styrning: hur säkrar vi tillgången till resurser och en ren miljö för alla? Europeiska miljöbyrån kommer att fortsätta ta upp den sociala dimensionen och frågan om styrning i relevanta bedömningar och politiska diskussioner.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledare som publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev i juni 2021

 

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under social inequalities
Dokumentåtgärder