Solidaritet i Europa i krigstid

Den ryska militärens oprovocerade och obefogade aggression mot Ukraina har nu gått in på sin tredje vecka, och varje dag som går medför fler förluster och mer förstörelse. Vi bevittnar en mänsklig tragedi där soldater och civila mister livet och miljontals mödrar och barn söker skydd i grannländerna. Många av dem som stannar kvar och som fram till två veckor sedan levde sina liv som vanligt har valt att ansluta sig till de ukrainska försvarsstyrkorna. För flera månader sedan var det inte många som kunde föreställa sig denna snabba händelseutveckling.

Det har varit krig på den europeiska kontinenten vid flera tillfällen. De europeiska länderna började samarbeta på flera olika politikområden, däribland energi, för att eliminera risken för framtida krig och för att skapa varaktig fred på kontinenten. Europeiska unionen bildades i första hand med detta mål i åtanke, vilket många av oss kanske har glömt eller tagit för givet fram till den senaste tidens händelser. I dag omfattar det europeiska samarbetet ett brett spektrum av politikområden, från humanitärt bistånd och handel till miljö och jordbruk, och detta i ett politiskt sammanhang som inneburit fred under mer än sju årtionden.

Solidaritet inom EU och med ukrainarna

När EU och dess 27 medlemsstater nu stod inför denna pågående kris var det denna vilja och detta åtagande att arbeta tillsammans som gjorde det möjligt att tala och agera med en röst, ge gemensamt stöd till flyktingar och samtidigt införa ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Solidariteten inom EU och med Ukraina stärktes ytterligare av de europeiska ledarna förra veckan under Europeiska rådets möte i Versailles i Frankrike.

Förutom att ge stöd till anländande ukrainska flyktingar måste man på EU-nivå hantera problemet med dagens beroende av ryska fossila bränslen. Ryssland är fortfarande den största energileverantören för vissa av EU:s medlemsstater, vilket gör dem särskilt sårbara. De globala energipriserna hade börjat stiga långt före det ryska kriget, men sedan kriget startade har priserna blivit ännu högre och mer volatila. En minskning av importen från Ryssland kommer med största sannolikhet att resultera i att energipriserna pressas upp på kort sikt.

EU-ländernas ledare uppmanade Europeiska kommissionen att föreslå en REPowerEU-plan för att göra EU oberoende av olja, kol och gas från Ryssland i god tid före 2030, samtidigt som effekterna av stigande energipriser mildras och omställningen till ren energi påskyndas. Planen kommer att behöva inriktas ytterligare på energieffektivitet och förbättrad sammanlänkning av energinät och elnät. Senast i slutet av denna månad måste Europeiska kommissionen även lägga fram en plan för att undersöka försörjningstryggheten på kort till medellång sikt för nästa vinter. 

Med den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen har EU redan vidtagit åtgärder för att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Vägen dit innehåller ambitiösa milstolpar, såsom en utsläppsminskning på 55 procent fram till 2030. Med tanke på den senaste utvecklingen står det klart att EU kommer att behöva vidta ännu ambitiösare åtgärder. Detta behöver inte betyda att man ändrar kurs mot det övergripande målet. Tvärtom skulle en minskning av vårt beroende av fossila bränslen kunna få oss att påskynda energiomställningen.

Förluster som inte kan mätas eller ersättas

Krig leder till omedelbar förstörelse och skada. De förluster som detta krig orsakar mäts inte bara i förlust av människoliv eller egendom. De som drabbas förlorar nära och kära, familj och vänner som aldrig kan ersättas. De förlorar också känslan av att ha ett tryggt hem och tilliten till andra, vilket är svårt att råda bot på. Det som förstörs på några sekunder kan ta årtionden att bygga upp igen.

Krig får också långvariga återverkningar på miljön. Beroende på omfattningen av den förstörelse som kriget orsakar och den typ av vapen som används kan giftiga kemikalier finnas kvar i vattnet, marken och luften i flera årtionden framöver, vilket är skadligt för människors hälsa, livsmiljöer och arter. Förutom att det leder till föroreningar, nedskräpning och förstörelse av ekosystem är krig och återuppbyggnad efter kriget mycket resurskrävande, vilket leder till en större efterfrågan på energi och byggmaterial.

Kriget kommer också med stor sannolikhet att påverka den globala tillgången på vete, vilket i sin tur kan driva upp de globala livsmedelspriserna och orsaka brist i vissa regioner. Av olika anledningar kommer detta påverka vissa människor och regioner mer än andra. Det är vår plikt och i linje med våra europeiska värderingar att visa solidaritet med dem som behöver vår hjälp.

Mina tankar går till alla ukrainare som drabbats av denna kris. Jag hoppas att vi får ett snabbt och fredligt slut på denna aggression utan ytterligare förluster.