Alperna

- Igår kom jag tillbaka efter att ha lett en klättring på Matterhorn i Schweiz. Vi följde Hornlikammen, den berömda rutten som bestegs första gången 1865. Jag åker dit varje sommar. Men dessa välkända leder börjar bli farliga och flera har fått stängas. Permafrosten som har hållit ihop bergrunden i hundratals eller tusentals år håller på att smälta. Den smälter på dagen och fryser på natten och spränger på så sätt sönder berget. Detta sker på högre höjd för varje år – förändringen flyttar sig uppför bergen.

Bergsguiden och skidinstruktören Sebastian Montaz bor i Saint Gervais, en by i Chamonix i Frankrike. Han växte upp i de franska Alperna, men guidar klättrare och skidåkare över hela Alpregionen.

- Berg brukar förändras långsamt. Men här i Alperna ser vi nya förändringar i takt med att årstiderna kommer och går. Det har skett dramatiska förändringar sedan jag var barn och vem vet hur Alperna kommer att se ut när min dotter är vuxen?

- Under de senaste fem åren har det inte gått att genomföra blandad klättring, där man klättrar på snö och is, under juni och juli. Nu är det inte ens säkert från juni till slutet av september. Förra vintern hade vi den bästa snön på nio år, men sådana vintrar är ett undantag nuförtiden, säger Sebastian.

Klimatförändringen påverkar Alperna från sammansättningen av permafrosten som håller ihop berggrunden, till snöns volym och kvalitet. Glaciärer drar sig tillbaka och is- och snöbryggor försvinner. Konsten att guida i bergen ändras när traditionella leder blir osäkra. Vissa glaciärer, som man kunde korsa för fem år sedan, har ändrats. Isen har försvunnit och berget under går i dagen.

En europeisk symbol

Alperna är en viktig symbol för Europa. Bergskedjan som är en av kontinentens viktigaste turistdestinationer, tillhandahåller mycket mer än semesteranläggningar. Fyrtio procent av Europas dricksvatten har sitt ursprung här, en vattenresurs som försörjer tiotals miljoner européer på låglandet. Inte underligt att Alperna ibland kallas Europas vattentorn.

Detta dricksvatten är livsviktigt, inte bara för de åtta Alpländerna, utan för en mycket stor del av den europeiska kontinenten. En nyligen utkommen rapport från Europeiska miljöbyrån med titeln Regional climate change and adaptation – The Alps facing the challenge of changing water resources behandlar klimatförändringens effekter på tillgång och efterfrågan på dricksvatten i viktiga Alpregioner.

Alperna – ett ekosystem i förändring

Berg brukar förändas långsamt, som Sebastian Montaz konstaterade. Men Alpklimatet har ändrats kraftigt under de senaste hundra åren. Temperaturen har ökat med 2° C, vilket är dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Och Alpernas glaciärer smälter. De har förlorat omkring hälften av sin isvolym sedan 1850 och avsmältningstakten har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet.

Snögränsen flyttas allt högre upp på bergssidorna och nederbördsmönstret (regn, snö, hagel och snöblandat regn) håller också på att ändras. Ett stort antal medelstora och små glaciärer kommer sannolikt att försvinna under detta århundrades första hälft. Man beräknar att områden som idag får snö i allt större omfattning kommer att få vinterregn i stället, vilket innebär färre dagar med snötäcke. Detta påverkar bergens förmåga att samla och lagra vatten på vintern och fördela det på nytt under de varmare sommarmånaderna. Avrinningen förväntas alltså öka på vintern och minska på sommaren.

Vattnets kretslopp och klimatets förändring

Vatten samlas och lagras som snö och is i glaciärer, sjöar, grundvatten och mark i Alperna på vintern. Sedan frigörs vattnet gradvis allt eftersom isen och snön smälter under vår och sommar och fyller floder som Donau, Rhen, Po och Rhône, – alla med källsprång i bergen. Därmed görs vattnet tillgängligt när tillgången börjar minska på låglandet och efterfrågan är som störst.

Det ömtåliga samspel som denna uråldriga process av lagring och frigörelse bygger på hotas nu av klimatets förändring. Hur kommer de alpina ekosystemen att påverkas? Hur kommer ekosystemtjänsterna att förändras? Vad kan vi göra?

En ekosystemtjänst under press

De alpina ”vattentornen” är extremt känsliga och sårbara för förändringar i meteorologiska processer och klimatprocesser, landskap och människors vattenanvändning. Ändringar kan påverka både kvaliteten på och kvantiteten av det vatten som försörjer tiotals miljoner européer.

Klimatets förändring riskerar att drastiskt förändra vattnets kretslopp i Alperna. Förändringar i nederbörd, perioder med snötäcke och i glaciärernas lagring av vatten kommer sannolikt att påverka även hur vattnet transporteras. Det betyder fler torrperioder på sommaren, översvämningar och jordskred på vintern och större variation i vattenförsörjningen under hela året. Vattenkvaliteten kommer också att påverkas.

Vattenbrist och mer vanligt förekommande extrema händelser, i kombination med en ständigt växande efterfrågan på vatten (till exempel för konstbevattning i jordbruket eller under turistsäsong), kommer sannolikt att skada både ekosystemtjänster och ekonomiska sektorer. Hushåll, jordbruk, energiproduktion, skogsbruk, turism och inlandssjöfart kommer att drabbas. Detta kan förvärra de befintliga problemen med vattenresurser och skulle kunna skapa konflikter mellan användare både i Alpområdet och på andra platser. Det är troligt att framför allt södra Europa allt oftare kommer att drabbas av torka.

Vatten – en resurs vi ofta tar för givet – håller på att få ett annat värde sett i ljuset av det ändrade klimatet.

På gatorna i Wien

- Dricksvattnet i Wien reser minst 100 km från källorna i bergen, säger Dr. Gerhard Kuschnig, chef för skyddet av vattenkällor vid vattenverket i Wien.

Gerhard Kuschnig befinner sig flera hundra kilometer från bergsguiden Sebastians hem i Alperna. Men även han funderar på klimatets förändring.

- Än så länge är det inga större problem i fråga om mängd eller kvalitet på vattnet, men framtiden är oviss. Att hantera klimatets förändring innebär att man måste hantera osäkerheter. Vi vill vara säkra på att vi ställer rätt frågor, tillägger Gerhard Kuschnig.

Två miljoner människor i städerna Wien och Graz med omgivningar är beroende av ett område i de österrikiska Alperna för sin vattenförsörjning. Sötvattenkällorna i området är därför skyddade enligt lag. De vattenförande lagren med sin genomsläppliga bergart i dessa bergsområden är extremt känsliga på grund av bergartens geologiska uppbyggnad, klimatet och markanvändningen, som tillsammans har stor inverkan på både vattnets kvalitet och kvantitet.

Att bevara dricksvattnets kvantitet och kvalitet kommer att vara en av de avgörande utmaningarna för området vid anpassningen till ett varmare klimat. Vatten av god kvalitet går bara att säkerställa på lång sikt genom skydd av det landområde som vattnet passerar igenom. Förändringar i markens användning, t.ex. i form av nya jordbruksmetoder och byggnader, påverkar vattnets kvalitet och kvantitet. Wien har skyddat de närbelägna bergskällorna i över 130 år och har gradvis blivit ägare till enorma arealer av vatten- och naturskyddsområden. Vattenskyddsområdet täcker en yta på ungefär 970 km² i Steiermark och Niederösterreich.

Vattnets kretslopp

- Vattnet passerar genom bergets ytlager, cirkulerar inuti berget och när det når de ogenomträngliga lagren sipprar det ut i källor och återvänder upp till ytan, förklarar Gerhard Kuschnig.

- Den tid det tar från infiltrering (när vattnet tränger ner genom markytan) till utflödet (när vattnet återvänder till ytan via en källa) efter ett regn är mycket kort. Extrema händelser, som ett skyfall eller snabb snösmältning, mobiliserar stora mängder sediment, vilket påverkar vattenkvaliteten. Stora mängder sediment hinner ofta inte filtreras bort på den korta tiden innan utflödet. Sannolikheten för extrema väderhändelser ökar med ett varmare klimat.

Klimatets förändring

Ändrade klimatförhållanden i regionen som stigande temperatur, kommer att påverka tillgången till och kvaliteten på vattnet direkt genom ökad avdunstning och ändrad nederbörd. Dessutom får klimatförändringen indirekta effekter på vattenresurserna genom att växtligheten förändras.

Två tredjedelar av skyddsområdet är täckta av skog. Precis som jordbruket förvaltas områdets skogar med hänsyn till skyddet av dricksvattnet.

- Det största hotet från klimatförändringen just nu är den ökade erosionen, eftersom den är ett hot mot skogarna. Utan träd och ett ordentligt lövverk kommer jorden att spolas bort och det är jorden som renar vattnet. Högre temperaturer medför nya trädsorter. Klimatets förändring betyder ovisshet och nya förhållanden – och det innebär alltid en risk, säger Gerhard Kuschnig.

Anpassning och erfarenheter

Under tiden är utbildning en viktig uppgift för vattenmyndigheten. En särskild vattenskola har under de senaste tretton åren undervisat barnen i området om vattnets och det omgivande landskapets betydelse. Eleverna gör regelbundet studiebesök vid bergskällorna för att öka kunskapen om var vattnet kommer ifrån. Det är också viktigt att informera dem som bedriver sitt jordbruk högt upp på betesmarkerna i Alperna. De har också ett ansvar för att skydda marken omkring källorna, särskilt från gödsel.

Wiens vattenverk deltar redan i projekt som samlar andra vattenaktörer för att diskutera konsekvenser av och anpassning till klimatets förändring. I projektet CC-WaterS samlas t.ex. 18 organisationer från åtta länder för att dela erfarenheter och diskutera gemensamma anpassningsstrategier.

Politik för anpassning

- Beslut om åtgärder för anpassning kommer ofta till stånd som en reaktion på extrema väderhändelser som skapar krav på åtgärder, säger Stéphane Isoard, från Europeiska miljöbyråns enhet för sårbarhet och anpassning.

- Ett exempel är värmeböljan 2003. Men anpassningsstrategier som i högre utsträckning bygger på en mer systematisk analys av sårbara regioner, sektorer och människor behöver utformas och genomföras snart om de ska kunna ge ett kraftfullt och effektivt stöd i hanteringen av klimatförändringens konsekvenser. Anpassningen till klimatets förändring och problemen med vattenförsörjning kräver en lokal förvaltning inom ett större regionalt, nationellt och EU-relaterat sammanhang, säger han.

En avgörande del handlar om effektiv förvaltning av avrinningsområden som korsar nationella gränser. Hittills har det t.ex. förekommit mycket lite samarbete mellan länder i fråga om att hantera vattenbrist i avrinningsområden som har sitt ursprung i eller har tillflöden från Alpområdet. EU har goda möjligheter att stödja den processen genom att förbättra förutsättningarna för samarbete.

5 Ramdirektivet för vatten.

6 Ramdirektivet för vatten.