Intervju – Bedömning och hantering av Europas klimatrisker

Vad är EUCRA-rapporten?

Marianne: EUCRA är den första Europatäckande bedömningen av klimatförändringsrisker som påverkar kontinenten. Rapporten bygger till stor del på befintlig vetenskaplig kunskap, inklusive bedömningsrapporter från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), samt relevant kunskap från det gemensamma forskningscentrumet och Copernicus klimatförändringstjänst.

Vad är nytt och unikt med rapporten?

Julie: Jämfört med andra rapporter innehåller EUCRA flera nya inslag, såsom en systematisk bedömning av ett stort antal klimatrisker för Europa, med stöd av en oberoende risköversyn, och ett starkare fokus på sammantagna, samverkande, sektorsövergripande och gränsöverskridande risker samt icke-klimatrelaterade riskfaktorer.

Rapporten tar också uttryckligen hänsyn till fördelningsmässig rättvisa i samband med effekter av och anpassning till klimatförändringar. För var och en av de 36 stora klimatrisker som bedömdes i EUCRA har vi också strävat efter att identifiera riskägande och brådskande åtgärder. Vi har också rådfrågat ett brett spektrum av intressenter under hela bedömningsprocessen, inklusive en särskild arbetsgrupp inom kommissionen där mer än 20 generaldirektorat var representerade.

Vilken roll har du haft i projektet?

Julie: Min resa vid EEA började i augusti 2022, några månader efter att EUCRA-projektet hade inletts. Jag ingick i kärnteamet med uppgift att samordna projektet. Det är svårt att hitta rätt ord för att beskriva komplexiteten i samordningen av detta projekt, där ett hundratal författare medverkade. Det omfattade dels det europeiska territoriella samarbetet för anpassning till klimatförändringar och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, dels Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum och andra organisationer. Dessutom ingick många kontakter mellan berörda parter.

Hans-Martin: Jag har medverkat i EUCRA från de första kontakterna med Europeiska kommissionen i början av 2022. EUCRA var ursprungligen tänkt att vara en akademisk bok skriven av tekniska experter. Jag föreslog direkt att vi skulle låta de berörda aktörerna medverka i mycket högre grad för att göra rapporten relevant och användbar för beslutsfattarna.

Sedan dess har det varit både roligt och jobbigt att fullfölja projektet. Det omfattande genomslaget i media och bland politiska intressenter på högsta nivå efter att rapporten lanserats visar att våra ansträngningar har lönat sig. 

Marianne: Jag är också väldigt glad över att ha ingått i EUCRA:s kärnteam nästan från allra första början. Min roll har varit att planera kommunikationsaspekterna av EUCRA, vilket har inneburit samordning med våra externa partner, samt att arbeta med kollegor vid EEA som har varit ansvariga för olika aspekter av den övergripande kommunikationen och även sammanställningen av rapporten. I detta sammanhang uppskattar vi också det goda samarbete vi har haft med vårt team vid EEA i Bryssel.

Vilka andra har medverkat i kommunikationsplaneringen för EUCRA?

Marianne: En av de viktigaste aspekterna har varit kontakten med våra intressenter – både dem som har medverkat i bedömningen och dem som vi hoppas kommer att använda rapporten. Ett annat område som vi har lagt mycket fokus på är det skriftliga och visuella, och våra kollegor har gjort ett mycket bra arbete med att göra innehållet mycket engagerande och tydligt.

Närmare publiceringsdagen fokuserade vi naturligtvis allt mer på de externa kontakterna och på att se till att rapporten togs emot väl av media och andra, bredare målgrupper. Sammantaget har det varit ett spännande arbete och det är roligt att se hur mycket uppmärksamhet rapporten nu får.

Hur har rapporten mottagits?

Hans-Martin: EUCRA har redan påmint beslutsfattare på olika nivåer om att proaktiv anpassning till klimatförändringar inte bara är något för avlägsna regioner, utan att det också är nödvändigt i Europa. Ständiga nya temperaturrekord och katastrofala extrema väderhändelser i Europa har under de senaste åren skapat en mottaglighet för detta budskap. Det stora medieintresset i många länder har också gjort att frågan om klimatrisker och klimatanpassning nått EU-medborgarna, som snart kommer att rösta om ett nytt Europaparlament.

Vi har redan fått många inbjudningar för att presentera EUCRA:s resultat, från ministertoppmöten till rådets arbetsgrupper och från centralbanker till nationella miljöorgan och riskbedömningscentrum. Detta gör att vi kan lägga fram ytterligare relevant kunskap utöver den som EUCRA innehåller, bland annat från andra av EEA:s rapporter, Climate-Adapt och Europeiska observatoriet för klimat och hälsa.

Vad hoppas du att resultatet av detta arbete kommer att bli?

Julie: I slutändan hoppas jag att både själva EUCRA-rapporten och den process som ledde fram till den kommer att bidra till att göra Europa mer motståndskraftigt mot de risker som klimatförändringarna medför, och även i samband med andra miljö- och socialpolitiska mål.

Hans-Martin: Jag hoppas också att resultaten från EUCRA kan stärka den nya kommissionens anpassningsagenda, och att de kan användas för att fastställa prioriteringar, både när det gäller sektorer, risksystem och geografiska områden. Ett första steg togs redan när kommissionen antog ett meddelande om klimatrisker och motståndskraft och Europaparlamentet höll en plenardebatt om EUCRA. Båda dessa händelser ägde rum bara en dag efter att EUCRA offentliggjorts.

Vad kommer EEA att göra mer på detta område inom den närmaste framtiden?

Hans-Martin: EEA kommer att publicera ytterligare viktiga produkter om klimatanpassning nästa månad. Det handlar bland annat om anpassning i städer och klimatförändringar och hälsa med fokus på vatten. Naturligtvis funderar vi också på en eventuell andra upplaga av EUCRA. Under de närmaste veckorna och månaderna kommer vi dock att fokusera på att sprida resultaten av EUCRA-rapporten till många olika intressenter.