Renare luft främjar människors hälsa och motverkar klimatförändringen

Luftkvaliteten i Europa har förbättrats avsevärt sedan EU och dess medlemsstater under 1970-talet började föra en aktiv politik för luftkvaliteten och vidta åtgärder. Det finns nu bestämmelser om luftföroreningar för många av de största utsläppskällorna, såsom transportsektorn, industrin och elproduktionen. Överlag minskar luftföroreningarna men inte alltid i den förväntade utsträckningen. Höga koncentrationer av luftföroreningar påverkar fortfarande i hög grad invånarnas hälsa i Europa, och partiklar och kvävedioxid orsakar störst skada.

Europeiska miljöbyråns senaste årliga rapport om luftkvalitet visar att de flesta invånare i Europas städer fortfarande utsätts för luftföroreningsnivåer som bedöms som skadliga av Världshälsoorganisationen. Enligt rapporten stod koncentrationerna av fina partiklar för uppskattningsvis 428 000 förtida dödsfall i 41 europeiska länder under 2014, varav ungefär 399 000 inträffade i EU-28.

Dålig luftkvalitet får även stora ekonomiska effekter genom ökade sjukvårdskostnader, minskad produktivitet bland arbetstagarna och skador på jordmån, grödor, skogar, sjöar och floder. Luftföroreningar förknippas ofta med tillfälligt höga utsläpp och utsläppsperioder men långvarig exponering för lägre doser är faktiskt ett ännu större hot mot människors hälsa och mot naturen.

Minskade luftföroreningar bromsar klimatförändringen

Koldioxid är kanske den största orsaken till den globala uppvärmningen och klimatförändringen men inte den enda. Många andra gas- eller partikelsammansättningar, vilka kallas för klimatpåverkande ämnen, påverkar hur stor del av solenergin (även värme) som hålls kvar på jorden.

Metan är t.ex. både ett väldigt starkt klimatpåverkande ämne och en luftförorening som är förknippad med jordbruket, särskilt djuruppfödning och köttkonsumtion. Partiklar är en annan form av förorening som påverkar både klimatförändringen och luftkvaliteten. Beroende på sammansättningen kan de ha både en nedkylande och en uppvärmande inverkan på det lokala såväl som det globala klimatet. Sot är exempelvis en av beståndsdelarna i fina partiklar och ett resultat av ofullständig förbränning. Sot absorberar solstrålning och infraröd strålning i atmosfären, vilket har en uppvärmande effekt.  

Åtgärder som minskar utsläppen av kortlivade klimatpåverkande ämnen såsom sot, metan, ozon eller föregångare till ozon, främjar både människors hälsa och klimatet. Växthusgaser och luftföroreningar kommer från samma utsläppskällor. Minskade utsläpp av dessa leder därför till stora vinster och kostnadsbesparingar.

Å andra sidan har man tidigare vidtagit åtgärder som var tänkta att motverka bland annat klimatförändringen men som hade oavsiktliga negativa effekter på luftkvaliteten. Många länder främjade t.ex. dieselfordon, vilket visade sig leda till höga utsläpp av luftförorenande ämnen. Likaså har främjandet av användningen av ved som förnybar energikälla i vissa områden i Europa tyvärr medfört höga partikelhalter i luften på lokal nivå. Vi måste dra lärdom av sådana exempel och se till att vi verkligen förstår och tar hänsyn till konsekvenserna av de åtgärder som vi väljer att genomföra.

Det finns fler kopplingar mellan klimatförändringen och luftkvaliteten än att källorna till de gemensamma föroreningar som släpps ut i atmosfären är desamma. Klimatförändringen kan nämligen också förvärra problemen med luftföroreningar. Den kommer troligen att påverka vädret i många regioner runtom i världen, bland annat när det gäller hur ofta det förekommer värmeböljor och stillastående luft. Mer solljus och högre temperaturer kommer kanske inte bara att leda till längre perioder med höga halter av ozon, utan även förvärra ozontopparna. Detta är verkligen inte goda nyheter för de delar av Europa där halterna av marknära ozon redan idag ofta är för höga.

Vidta sammanhängande åtgärder, från lokal till global nivå

Luftföroreningarna är inte desamma överallt. Olika förorenande ämnen släpps ut i atmosfären från många olika källor. Vägtransporter, jordbruk, kraftverk, industrier och hushåll släpper ut mest luftföroreningar i Europa. När dessa förorenande ämnen väl har släppts ut i atmosfären kan nya föroreningar bildas och spridas. Det är ingen lätt uppgift att lägga upp och genomföra en politik som tar itu med detta komplicerade problem.

Eftersom källorna är så olika, både ur en geografisk och ekonomisk synvinkel, måste åtgärder vidtas på allt från lokal till internationell nivå. Syftet med internationella konventioner kan vara att minska mängden av de föroreningar som släpps ut i atmosfären, men utan lokala åtgärder – såsom informationskampanjer, stopp för mycket förorenande fordon i städerna eller beslut om stadszoner – kan vi inte fullt ut skörda frukterna av våra ansträngningar. Denna mångfald betyder också att det inte finns någon universallösning för alla former av luftföroreningar. För att ytterligare minska exponeringen och skadorna måste myndigheterna anpassa sina åtgärder till lokala faktorer såsom utsläppskällor, demografi, transportinfrastruktur och lokal ekonomi.

För att öka samstämmigheten mellan de åtgärder som vidtas på lokal, nationell, europeisk och global nivå sammanförde Europeiska kommissionen i november olika intressenter från hela Europa till forumet för ren luft. Forumet, som hölls i Paris, handlade inte bara om en förbättrad luftkvalitet i städer utan även om luftföroreningar från jordbruket. Där diskuterades också innovation och affärsmöjligheter med koppling till åtgärder för ren luft.

Information är nyckeln till minskad exponering

Europeiska miljöbyrån samlar tillsammans med medlemsländerna in jämförbar information om luftkvaliteten över tid. Utifrån de data vi samlar in mäter vi framsteg, analyserar tendenser och letar efter kopplingar mellan källorna, t.ex. vägtransporter, och den faktiska luftkvaliteten i mätningarna.

När så krävs kan mätningarna från kontrollstationerna kompletteras med satellitobservationer. Inom ramen för Copernicusprogrammet för jordobservation sköt EU i oktober upp en ny satellit som ska övervaka luftföroreningarna, och den har redan börjat sända bilder. Denna information sprids sedan regelbundet till allmänhet och beslutsfattare. Det är viktigt att notera att byrån endast tar hänsyn till kvaliteten på utomhusluften och inte till kvaliteten på den luft vi andas in hemma eller på jobbet, även om inomhusluften ju också har en direkt inverkan på hälsan.

Som ett led i vårt arbete med att tillhandahålla så uppdaterad information som möjligt har vi tillsammans med Europeiska kommissionen tagit fram en ny onlinetjänst, nämligen det europeiska luftkvalitetsindexet. Luftkvalitetsindexet, som presenterades vid forumet för ren luft, ger aktuell information om luftkvaliteten grundat på mätningar från mer än 2 000 stationer för övervakning av luftkvaliteten i hela Europa. Med hjälp av indexet kan medborgarna använda en interaktiv karta för att kontrollera luftkvaliteten på stationsnivå på grundval av fem särskilt viktiga förorenande ämnen som är skadliga för hälsan och miljön, närmare bestämt partiklar (både PM_2,5 och PM₁₀), marknära ozon, kvävedioxid och svaveldioxid. Genom detta verktyg kan vi sprida informationen till alla invånare i Europa som vill ta itu med luftföroreningarna. Alla kan kontrollera luftkvaliteten på plats och vidta förebyggande åtgärder för att minska exponeringen för föroreningar.

Information är utan tvekan mycket viktigt för att ta itu med luftföroreningar och minska deras skadliga inverkan. Men för att förbättra luftkvaliteten och uppnå EU:s mer långsiktiga mål om låga koldioxidutsläpp måste vi ta itu med utsläppen från alla ekonomiska sektorer och system, såsom rörlighet, energi eller livsmedel, och förstå de produktions- och konsumtionsmönster som leder till dessa utsläpp. Endast på det sättet kan vi göra framsteg. Vi på EEA är redo, som sakkunnig partner, att bidra till att dessa långsiktiga mål uppnås. 

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev 2017/4, 15 december 2017