Kunskap om framtidens miljö

Det är mer än fyra decennier sedan de första delarna av miljölagstiftningen i EU trädde i kraft. Sedan dess har EU:s medlemsländer regelbundet samlat in och rapporterat jämförbara data om mängder av olika miljöproblem, från koncentrationen av luftföroreningar timme för timme i städerna till säsongsmätningar av badvattenkvalitet. Dessutom registreras utsläpp av växthusgaser, energiförbrukning, föroreningar från industrianläggningar, skyddsområdens storlek och läge osv. Dessa dataströmmar är väsentliga för övervakning av framsteg och för att säkerställa att miljölagstiftning införs på ett effektivt sätt.

Tekniken som används för att samla in, rapportera och analysera miljödata har utvecklats på ett anmärkningsvärt sätt under denna period. Idag kan vi samla in, lagra och bearbeta större datamängder. Vi kan även länka samman olika dataströmmar med varandra för att få fram allt noggrannare analyser om vad som händer och varför. Med modeller kan vi beräkna effekterna av luftföroreningar genom att pricka in luftföroreningskoncentrationer mot befolkningstäthet på bestämda platser. Data från satellitobservationer, inklusive de från EU:s jordobservationsprogram Copernicus, kan kombineras med data som rapporteras av kontrollutrustning på land och till havs. Vi kan beräkna nuvarande och framtida påverkan av miljöförstöring och klimatförändring.

Gemensamma EU-regler säkerställer datakompatibilitet och underlättar data- och informationsutbyte i hela Europa. För att förstå miljötrender är det emellertid väsentligt att samarbeta, inte bara inom EU utan även på en mer omfattande europeisk och internationell nivå. Tack vare det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet) och europeiska och internationella partner är Europeiska miljöbyrån i en unik position för att bearbeta miljöinformation och förutse kommande kunskapsbehov.

Behov av mer systemisk analys

Trots luckor inom vissa områden, är dagens miljökunskap imponerande. Vår kunskap om specifika problem har utökats med tiden. Denna förbättrade kunskap har emellertid också satt fingret på behovet av att se helheten – behovet av mer systemiska analyser och undersökning av hela system, exempelvis transportsystem och livsmedelssystem. Övervakning av luftföroreningar tar oss bara till en viss punkt. Vi kan inte analysera och göra något åt luftföroreningarna utan att titta på transporter, den ökade dieselanvändningen i fordonsflottan, jordbruks-, urbaniserings- och konsumtionsmönster. Miljön är komplex och vår kunskapsbas behöver ta hänsyn till denna komplexitet. Det står klart att vi kommer att behöva mer systemisk och övergripande kunskap i framtiden.

Systemisk analys utgör kärnan i EEA:s senaste Europas miljö – tillstånd och utblick 2015. Genom vårt arbete om globala megatrender har vi försökt bedöma globala trenders påverkan på Europas miljö och vice versa. I tematiska EEA-rapporter försöker vi också att ta upp aktuella problem inom en bredare systemisk analys.

Denna typ av analys kräver ofta en annan typ av dataflöden och datahantering, med en nära koppling mellan socioekonomiska data och miljödata. Dessutom samlas allt fler data in av privatpersoner och privata företag. Detta kan också göra att vi måste bygga upp nya datapartnerskap mellan det offentliga och det privata, lokala och globala dataägare och insamlare.

Omvandla miljödata till kunskap

Förutom problem med dataägarskap och hantering, utgör stora datamängder en annan utmaning: hur utvinner man kunskap, särskilt kunskap som är relevant för politiken, ur stora dataströmmar. Vad behöver vi veta för att förbättra miljön ytterligare? Denna reflektion kanske leder till att vi identifierar nya områden att övervaka, och andra som vi kan sluta övervaka eller övervaka mindre frekvent. Det kan också kräva att vi skapar nya kopplingar mellan datauppsättningar. Dessutom kan kunskapsbehoven för en stadsplanerare skilja sig väsentligt från kunskapsbehoven för en europeisk beslutsfattare. Hur kan miljökunskap bidra till hanteringen av komplexa system, till exempel städer?

I nära samarbete med olika partners, bidrar EEA till Europas miljökunskapsbas med systemiskt integrerade och tematiska bedömningar. Vi inriktar oss inte bara på tidigare trender och det nuvarande tillståndet, utan även på framväxande problem och framtida kunskapsbehov.

Kunskapens möjlighet att påverka beror i slutänden på om och hur den används. Kunskap måste vara lättillgänglig och relevant för att kunna bidra till en förbättrad miljö. Den behöver dessutom vidarebefordras till och användas av personer som kan påverka beslutsfattande. EEA vill anpassa, framställa och förmedla den miljökunskap som behövs idag och i framtiden.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör