Intervju – Arbete med lösningar på klimatförändringar: klimatanpassning spelar en viktig roll

Vilken roll kan städerna spela för att bättre skydda medborgarna och förbättra motståndskraften?

Ine:

Städerna har en avgörande roll att spela, inte bara för att skydda sina egna medborgare, utan för att säkerställa övergripande, långsiktig klimatresiliens och miljömässig hållbarhet. I den trefaldiga krisen är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar sammanlänkade och förstärker varandra, och effekterna förvärras ytterligare i tätbebyggda och tätbefolkade stadsområden.

Med ett ökande antal invånare i stadsområden har städerna ansvaret för att agera snabbt, men de har också potential att vara verkliga drivkrafter för förändring. Städerna kan vara mer ambitiösa än den nationella nivån i sina klimatmål, och 51 procent av Europas större städer har nu särskilda lokala klimathandlingsplaner med tydliga mål för anpassning. 

Städer kan skräddarsy anpassningsprojekt för specifika lokala klimateffekter och ta hänsyn till lokala behov samt lokal känslighet och kultur. Lokalt engagemang anses också vara en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik anpassning, och detta är den bästa styrningsnivån för det ändamålet. Städer runt om i Europa skiljer sig i hög grad åt när det gäller situation, kapacitet och erfarenhet och befinner sig i mycket olika stadier av anpassningsberedskap, men de flesta vidtar redan någon form av åtgärd.

Kan du nämna några goda exempel på anpassningsprojekt i städer?

Strategier och åtgärder för anpassning syftar till att öka klimatresiliensen. I stadsområden kan åtgärderna omfatta insatser för att öka infiltreringen av överflödigt regnvatten, ge möjlighet till svalka eller undvika att bygga i högriskområden, eller för att informera befolkningen och tillhandahålla försäkringsåtgärder och sociala stödnätverk. Goda exempel på anpassningsprojekt kommer vanligtvis från städer där det finns kontinuerligt politiskt stöd och finansiering för anpassning och ett starkt lokalt engagemang.

I Poznan i Polen, genomförs ett projekt för naturliga lekplatser som syftar till att omvandla lekplatser till multifunktionella grönområden som är öppna för allmänheten, med fokus på miljöupplysning och ökad medvetenhet om naturens betydelse. I likhet med OASIS-projektet i Paris gör detta det möjligt att tillhandahålla ytterligare grönområden där allmänheten kan ta skydd under värmeböljor. Ett annat exempel är staden Gent i Belgien, som redan infört ett ”netto noll”-krav för uppförande av nya byggnader, vilket innebär att om en ny byggnad ska godkännas måste en lika stor yta av staden göras oasfalterad eller åter bli ett grönområde.

Kommer dessa projekt att vara tillräckliga för att minska de negativa effekterna med tanke på de ökande klimatriskerna?

Tyvärr inte. Även om de är mycket viktiga lokalt kommer de bara att ha en begränsad inverkan om de inte i mycket hög grad utökas och integreras. För det första måste vi göra allt vi kan för att uppnå målen för att minska klimatförändringarna, vilket måste kopplas till en översyn av våra nuvarande ohållbara konsumtions- och produktionsmönster. Om detta inte görs kommer klimateffekterna i framtiden att vida överstiga det som kan hanteras med anpassningsåtgärder.

Till exempel inkluderar 91 procent av städerna någon form av naturbaserade lösningar i sina anpassningsplaner och erkänner på så sätt de många sidovinsterna med gröna och blå stadsytor. Men på grund av de nuvarande och förväntade framtida klimateffekternas omfattning kommer det sannolikt inte att räcka med enbart dessa åtgärder för att avsevärt minska de negativa effekterna ens på lokal nivå. Åtgärderna kommer fortfarande att behöva kombineras med fysisk infrastruktur och med effektiva system för tidig varning samt styrning och ekonomiska åtgärder.

Anpassning kan bidra till att minska den lokala sårbarheten, men för närvarande genomförs åtgärderna inte tillräckligt snabbt. Även om vikten av anpassning i allt högre grad erkänns i Europa, måste den fortfarande få genomslag inom alla sektorer och på alla styrningsnivåer för att förbereda samhället för att hantera nuvarande och framtida klimatrelaterade effekter. Det kan visa sig vara avgörande att medborgargrupper och den privata sektorn medverkar till att möjliggöra mer omfattande investeringar i anpassning och drift av anpassningsprojekt. Integreringen av anpassningsbehoven, särskilt inom de mest drabbade sektorerna, såsom vatten- och hälsoområdet, är också ett viktigt steg i rätt riktning. 

Varför bör vi vara oroade över de klimatrisker som översvämningar, torka och vattenkvalitet utgör för vår hälsa? 

Aleksandra:

Vårt samhälle är i hög grad exponerat för klimatrisker som översvämningar, vattenbrist och dålig vattenkvalitet. En av åtta européer bor för närvarande i områden som riskerar att utsättas för flodöversvämningar. Även om många av dessa områden har översvämningsskydd varierar nivån på den säkerhet de erbjuder. Översvämningar leder inte bara till dödsfall (nästan 5 600 personer har mist livet som en direkt följd av översvämningar under de senaste fyra decennierna) och skador, utan orsakar också stress som ofta leder till posttraumatiskt stressyndrom och mer långvariga psykiska konsekvenser för de drabbade, såsom depression.

Översvämningar kan också orsaka föroreningar: nästan 15 procent av industrianläggningarna i Europa ligger i potentiellt översvämningsutsatta flodområden. Kraftigt regn har orsakat uppskattningsvis 650 000 kombinerade avloppsöversvämningar, vilket försämrat vattenkvaliteten.

Samtidigt påverkar permanenta vattenpåfrestningar redan 30 procent av människorna i södra Europa. Begränsningar och ransonering av vatten, som redan införts i vissa regioner, och oundvikliga prishöjningar när förråden sinar kan påverka fattigare eller större hushålls möjligheter att tillgodose sina hygienbehov. Vidare främjar långvariga perioder med torrt och varmt väder spridningen av skogsbränder, främst i södra Europa, men i allt högre grad även i andra regioner. Skogsbränder innebär inte bara en direkt hälsorisk på grund av lågorna, utan de skadliga kemikalierna i brandröken leder till både akuta och långvariga hälsoeffekter.

Kvaliteten på vattnet som vi dricker eller badar i är också hotad, även om den överlag är mycket god. Stigande luft- och vattentemperaturer underlättar tillväxten av patogener som ökar risken för vattenburna sjukdomar. Låga flöden under torra perioder ger högre koncentrationer av föroreningar och läkemedel, vilket kräver kostsam vattenrening. Under torra och varma perioder kan även algblomning med cyanobakterier i näringsrika vatten hota vattenkvaliteten.

Är detta ett växande problem?

Ja. Klimatförändringarna sker här och nu. Regnmönstren förändras och detta väntas fortsätta i och med att mycket kraftiga regnfall, som är den främsta orsaken till översvämningar, blir allt vanligare i hela Europa. Havsnivåerna stiger längs större delen av Europas kuster, vilket ökar omfattningen av översvämningarna vid kusterna och risken för att saltvatten tränger in i de grundvattenförande lagren. Risken för torka och skogsbränder kommer att öka i framtiden i de flesta länder i Europa, och södra Europa kommer att vara särskilt drabbat.

Samtidigt innebär de nuvarande utvecklingsmönstren att allt fler människor utsätts för fara. Mellan 2011 och 2021 flyttade över 900 000 människor till potentiellt översvämningsutsatta områden. Torkan kommer sannolikt att öka konkurrensen om de knappa vattenresurserna inom jordbruket, industrin och den offentliga vattenförsörjningen.

Olika risker växer fram i olika europeiska regioner. I södra och östra Europa ökar risken för utbrott av West Nile-viruset, vilket beror på att förändrade regnmönster förbättrar förutsättningarna för de myggor som bär på viruset och ökar sannolikheten för att viruset överförs mellan djur och människor. Till de infektionssjukdomar som ökar på grund av höga vattentemperaturer hör vibrios, som smittar genom kontakt med vibrionbakterier i varma vatten med låg salthalt, särskilt längs Östersjöns och Nordsjöns kuster.

Andra framväxande risker för människors hälsa är mobilisering av kemikalier och potentiellt patogener på grund av upptining av permafrosten i norra Europa och ciguateraförgiftning runt Kanarieöarna, Madeira och i västra Medelhavet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna som kan vidtas för att förhindra ytterligare hälsoeffekter?

För att effektivt förebygga hälsorisker i samband med översvämningar, vattenbrist och försämrad vattenkvalitet i ett förändrat klimat krävs åtgärder från flera olika aktörer. För att ge några exempel måste hälso- och sjukvården vara bättre rustad för att hantera klimatrelaterade problem i framtiden, genom större motståndskraft hos hälso- och sjukvårdsinrättningar mot extrema väderhändelser, bättre utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal, beredskap för att hantera en större efterfrågan på hälso- och sjukvård på grund av skador, ökad förekomst av infektionssjukdomar eller psykiska hälsoproblem.

Utöver hälso- och sjukvården är klimatmedveten fysisk planering och motståndskraftiga bebyggda miljöer avgörande för att minska människors exponering för vattenrelaterade risker i det föränderliga klimatet. Vi bör undvika ny eller ytterligare utveckling i riskområden och införa naturbaserade lösningar, såsom anlagda våtmarker eller hållbara dräneringssystem som stöder vattnets naturliga kretslopp. Vi bör också prioritera utformningen av byggnader för att säkerställa deras motståndskraft mot översvämningar, bränder och torka. På lång sikt skulle man kunna överväga att undvika att flytta från flodslätter, områden som är utsatta för skogsbränder och platser där det är ont om vatten.

Hur arbetar det europeiska observatoriet för klimat och hälsa för att förbättra anpassningen?

Eline:

Europeiska observatoriet för klimat och hälsa förbättrar våra insikter om de hälsohot som klimatförändringarna ger upphov till och möjliga åtgärder för att bemöta dessa, med det slutliga målet att skydda den europeiska befolkningens hälsa och göra Europas hälso- och sjukvårdssystem mer motståndskraftigt. Detta sker genom att kunskap, data och verktyg som rör samspelet mellan klimat och hälsa görs lättillgängliga.

I portalen för observatoriet kan våra intressenter hitta belägg för de hälsorisker som orsakas av till exempel värme, torka och översvämningar, liksom av mindre uppenbara klimatdrivna faror som jordskred eller infektionssjukdomar. Datadrivna indikatorer gör det möjligt för oss att följa utvecklingen av hur utsatt, sårbar eller påverkad vår hälsa är när det gäller klimatförändringar. 

Dessutom innehåller portalen också mycket användbar information, till exempel prognoser om luftföroreningar eller pollen, kartvisare som kan användas för att se hälsorisker såsom förläggning av skolor eller sjukhus till översvämningsriskområden, och fallstudier av genomförda åtgärder mot hälsorisker. Dessa resurser kan inspirera till klimatåtgärder och bidra till förberedelse för och hantering av hälsorisker. Utöver att ge tillgång till alla dessa resurser i portalen främjar observatoriet också samarbete och kunskapsutbyte mellan relevanta aktörer som har en roll när det gäller att bygga upp Europas motståndskraft mot klimatrelaterade hälsoeffekter.

Hur fungerar observatoriet i praktiken?

Observatoriet bygger på ett partnerskap mellan flera internationella organisationer med expertis och intresse för klimat och/eller hälsa, som alla bidrar till att utveckla och tillgängliggöra kunskap om risker och åtgärder för klimat och hälsa. EEA leder partnerskapet för observatoriet tillsammans med Europeiska kommissionen. Samtliga partner verkar för att uppnå de mål som ingår i gemensamt överenskomna tvååriga arbetsplaner som hela tiden bidrar till att förbättra portalen för observatoriet.

Dessutom publicerar EEA regelbundet rapporter som bygger på den kunskap som finns i portalen, till exempel den senaste rapporten, som innehåller insikter om hur man ska hantera riskerna med översvämningar, torka och vattenkvalitet.

Hur har observatoriet bidragit till att förbättra anpassningen och motståndskraften?

Observatoriets resurser gör det möjligt för dess användare att övervaka centrala klimatrelaterade risker och konsekvenser för hälsan, och inspirerar till klimatåtgärder genom exempel på effektiva och inkluderande insatser. Observatoriet spelar också en viktig roll för att öka medvetenheten om klimatfrågan och gör hälso- och sjukvården och andra aktörer i Europa mer klimatkunniga och mer delaktiga i att fatta beslut om anpassning.

Baserat på observatoriets verksamhet kan beslutsfattare på ett mer systematiskt och konsekvent sätt integrera anpassning mer i politik och hälsosystem på nationell och subnationell nivå, och offentliga myndigheter kan bättre förutse och förebygga klimatrelaterade hälsohot i tid.

Vilka framtida rapporter kommer EEA att ta fram inom detta arbetsområde?

Aleksandra:

En fråga som framträder tydligt i anpassningsarbetet med inriktning på stadsfrågor och hälsa, liksom mer allmänt i den europeiska klimatriskbedömningen är ojämlikheten när det gäller hur klimatet påverkar olika delar av samhället och behovet av åtgärder som är rättvisa och tar hänsyn till den befintliga ojämlikheten för att ge samma möjligheter och resultat för alla.

Som ett erkännande av betydelsen av ”rättvis resiliens” kommer EEA att publicera en rapport med fokus på detta ämne under 2025. Ur ett hälsoperspektiv håller Europeiska miljöbyrån, Europeiska kommissionen och andra partner för närvarande på att utforma arbetsplanen för det europeiska observatoriet för klimat och hälsa för 2025–2026, där det kommer att fastställas vilka teman som ska stå i centrum.

Våra intressenter anser också att den information och kunskap som samlats in på observatoriets portal bör få bättre spridning bland beslutsfattare på nationell och subnationell nivå samt till hälso- och sjukvårdspersonal i de europeiska länderna. Det vi planerar att fokusera på under den närmaste tiden är att därför att se till att kunskapen når ut till nyckelaktörer och bidrar till kapacitetsuppbyggnaden kring kopplingen mellan klimat och hälsa.

Ine:

Vi kommer att fortsätta att övervaka, bedöma och lyfta fram viktiga insatser på lokal och regional nivå när det gäller anpassning, med kontinuerliga uppdateringar på EEA:s plattform Climate-Adapt. Vi kommer också att fokusera på mer regelbundna, korta briefingar i framtiden.

Ett konsekvent budskap från denna rapport är att det behövs mer stöd till små kommuner, som kan ha färre finansiella och tekniska resurser för att kunna vidta anpassningsåtgärder. En kommande briefing skulle kunna ta upp hur dessa kommuner kan få bättre stöd, även på EU-nivå.