Hälsa i fokus: Att gå mot nollförorening innebär friskare liv i Europa

Hälsoproblem och förtida dödsfall påverkar inte bara de direkt drabbade utan även familjer, vänner och hälso- och sjukvården som tar hand om de sjuka. Varje förtida dödsfall innebär en förlust av en familjemedlem, och varje sjukdag är en missad skoldag eller arbetsdag och en dag då vård eller behandling måste ges. Det mänskliga lidande och de ekonomiska kostnader som förtida dödsfall och sjukdomar medför utgör en tung börda både för individerna, familjerna och samhället. Covid-19-pandemin har visat hur sårbara vi kan vara när vi står inför en omfattande hälsokris. Miljöföroreningarna utgör en lika utbredd hälsokris, bara med en långsammare början.

Miljöföroreningarna påverkar hälsan och livskvaliteten

Miljöbyrån har publicerat många bedömningar av miljöföroreningar och deras hälsoeffekter. Vår senaste rapport om luftkvalitet visar att årtionden av åtgärder mot luftföroreningar avsevärt har förbättrat luftkvaliteten över hela kontinenten. Detta har lett till en minskning av antalet förtida dödsfall som beror på luftföroreningar, men fortfarande dör varje år omkring 300 000 människor i EU i förtid på grund av att de exponerats för en enda typ av luftförorening, nämligen fina partiklar. Mer än hälften av dessa förtida dödsfall skulle kunna undvikas om EU:s medlemsstater minskade sina nivåer av fina partiklar i enlighet med WHO:s riktlinjer.

Våra bedömningar visar också att uppkomsten av sjukdomar på grund av miljöpåverkan inte är jämnt fördelad över Europa eller befolkningsgrupperna. Det är inte förvånande att områden med en stor mängd miljöföroreningar i hög grad drabbas av hälsokonsekvenser orsakade av föroreningarna. På motsvarande sätt sker också förbättringar av hälsan i områden där förorenings- och exponeringsnivåerna har minskat.

Vissa regioner och grupper som till exempel mindre barn och äldre är mer utsatta för föroreningar och löper högre risk att drabbas av hälsoeffekter på grund av olika typer av sårbarhet. Långvarig sjukdom kan kraftigt försämra livskvaliteten, inte bara fysiskt utan även i ekonomiskt och socialt hänseende.  Pandemiperioden och de nedstängningar som skedde under denna har också visat hur sårbara många av oss kan bli när vi drabbas av isolering eller långvariga hälsoproblem.

Renare miljö, friskare människor

Den goda nyheten är att en stor del av denna uppkomst av sjukdomar på grund av miljöpåverkan kan undvikas om vi vidtar åtgärder för att förbättra miljötillståndet och gå mot nollförorening. I juni publicerar miljöbyrån en bedömning av cancerfall och tillhörande miljöfaktorer. I en studie tittar man på ett stort antal föroreningar och visar att en betydande andel av cancerfallen i Europa är kopplade till exponering i miljön och på arbetet. Detta innebär att dessa cancerfall kan förebyggas om vi vidtar kraftfullare åtgärder för att minska föroreningarna.

Den nya bedömningen är den första i en serie rapporter som fokuserar på hälsovinster till följd av miljöförbättringar. Miljöbyråns arbete på detta område kommer att fortsätta med bedömningar av hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar, som vi planerar att publicera senare i år och nästa år.

Under de närmaste veckorna kommer vi att uppdatera vår webbtjänst för luftkvalitet i städer, som tydligt visar att luften är mycket renare i vissa städer än i andra. Vi bedömer också fakta om hur luftföroreningar påverkar barn och vad som kan göras för att skydda barnen. Buller är en annan förorening som leder till problem i städer. Några av städerna har lyckats med att minska bullret och skapa tysta platser i sina grönområden. All denna information kommer att samlas i en miljöhälsoatlas som också är tänkt att publiceras under första hälften av nästa år.

Vårt arbete som rör miljöfaktorer för dålig hälsa i Europa är nära kopplat till arbetet som rör nollförorening. I samband med det senare planerar vi att publicera en bedömning utifrån utgångsvärden av målen i EU:s handlingsplan för nollförorening. En av de viktigaste punkterna i denna handlingsplan är att förebygga föroreningar vid källan snarare än att ta itu med dem senare, vilket skulle bidra till att förhindra negativa effekter både på människors hälsa och miljön. I vår bedömning utifrån utgångsvärden kommer vi inte bara att titta på sambandet med hälsa, utan också med ekosystemen och samhällssystemen för produktion och konsumtion.

Varje åtgärd och investering för att minska föroreningarna i enlighet med EU:s handlingsplan för nollförorening kommer att förbättra hälsan för oss alla och miljön. I slutändan är förebyggande den bästa behandlingen.