Vägen mot friska och produktiva hav – i och utanför Europa

Europa omges av hav som genom historien har format dess klimat, ekonomi och samhällen. Havet har gett jobb i städer och byar längs kusterna och försett människor över hela Europa med näringsrik mat. Handelsvägar över haven har förutom varor även fört med sig nya idéer och innovationer. Havsströmmar transporterar i sin tur värme från de tropiska regionerna mot jordens poler och gör klimatet i norra Europa mer lämpligt för människor att bo i.

I själva verket täcker haven runt 70 % av vår planets yta och de spelar en mycket viktig roll för att upprätthålla livet på jorden. I haven finns mängder av olika arter och livsmiljöer, och varje år upptäckts nya som alla har unika egenskaper. Förutom att reglera det globala klimatet och främja biologisk mångfald, fungerar haven också som den största kolsänkan. De fångar upp koldioxid ur atmosfären och hjälper till att bromsa klimatförändringen. Likaså ger de upphov till arbetstillfällen. Enligt Europeiska kommissionen står den ”blå” ekonomin för ungefär 5,4 miljoner jobb och genererar ett bruttoförädlingsvärde på nästan 500 miljarder euro om året.

Haven under hårt tryck

Dessvärre är haven, inklusive de runt Europa, satta under ett allt hårdare tryck från mänskliga aktiviteter och klimatförändringen. Nya bedömningar och analyser pekar tydligt på att de marina ekosystemen håller på att förstöras eller förändras. Temperaturökningar orsakade av klimatförändringen och en potentiell försurning av haven kan ytterligare försvaga den ekologiska återhämtningsförmågan hos Europas hav. En stor del av miljöbelastningen kommer från verksamheter till havs, som utvinning och produktion av naturresurser (mineraler, fisk, skaldjur osv.), transporter och energiproduktion, eller från föroreningar, bland annat kasserade fiskeredskap. Ett exempel är att intensiv bottentrålning orsakar fysiska skador på havsbottnen och skadar livsmiljöer. Ett annat att ballastvatten för med sig främmande arter som kan påverka hela ekosystem, i synnerhet i regionala innanhav som Östersjön och Svarta havet.

Landbaserade verksamheter – som användning av gödselmedel inom jordbruket eller kemikalier inom industrin, liksom utsläpp av avloppsvatten – ökar på belastningen. Exempelvis innehåller industriellt producerade gödselmedel kemikalier som fosfor och kväve, som när de når havsmiljön fungerar som näringsämnen och bland annat orsakar algblomning. Denna explosionsartade algtillväxt kan göra slut på syret i vattnet, vilket i sin tur kväver andra havslevande arter. På liknande sätt når plastförpackningar och mikroplaster som används i hygienprodukter haven via avloppsvattensystem och floder. Plasterna sönderdelas och små bitar misstas lätt för föda av många marina arter, vilket kan innebära livsfara för dem. Partiklarna kommer till och med in i vår egen näringskedja. Den globala och europeiska efterfrågan på råvaror och andra resurser lockar länder och företag att utforska nya möjligheter bortanför land- och kustområdena, vilket kan innebära ett ökat tryck på den marina miljön.

Europas blå ekonomi

EU förstår vilken stor ekologisk och ekonomisk roll Europas hav spelar och har därför genomfört en rad politiska beslut och åtgärder som rör planering och reglering av en hållbar användning av Europas hav. Många olika verksamheter berörs, däribland fiske, havsbaserad energiproduktion och skydd av marin biologisk mångfald. Syftet med ramdirektivet om en marin strategi, som antogs 2008, är att skapa samstämmighet mellan sådana politiska beslut inom EU och fastställa tre mål för Europas hav: de ska vara produktiva, friska och rena. Satsningarna är anpassade efter EU:s agenda för blå tillväxt – en långsiktig strategi för att stödja hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorerna som helhet – som åtföljs av direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden. EU:s politik inom detta område är även anpassad efter målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 14 och mål 6.

Med utgångspunkt i tillgängliga data drar Europeiska miljöbyrån i sin analys State of Europe’s seas (ej översatt till svenska) slutsatsen att även om Europas hav kan anses vara produktiva kan de inte anses vare sig friska eller rena. Inte desto mindre har det skett förbättringar inom vissa områden. Till exempel har EU:s medlemsländer redan utsett mer än 9 procent av ländernas havsområden till marina skyddsområden. Likaså verkar miljöbelastningen från fisket och utsläppen av näringsämnen att lätta. Trots dessa förbättringar är dock sättet på vilket vi använder våra hav fortfarande ohållbart och det hotar inte bara produktiviteten i våra hav utan även vår välfärd. 

Europeiska och globala satsningar

Haven är en del av vårt europeiska naturkapital och för deras skydd och nyttjande krävs en europeisk och ekosystembaserad förvaltningsstrategi, som måste sträcka sig längre än till sektorsspecifika åtgärder. Många av de miljöbelastningar som haven utsätts för är kopplade till ohållbara konsumtions- och produktionsmönster eller till landbaserade mänskliga verksamheter eller behov. Därför kan en förbättrad kommunal avfallshantering (mindre plast i naturen) eller övergång till renare transportsätt (mindre utsläpp av växthusgaser) hjälpa den marina miljön i lika hög grad som förbättringar inom hållbara fiskemetoder. Under senare år har EU:s politik, till exempel paketet om cirkulär ekonomi, energi- och klimatförändringspaketet och strategin för minskade koldioxidutsläpp, i allt högre grad rört sig mot övergripande strategier som kan hantera bredare socioekonomiska och miljö- och klimatmässiga utmaningar.

En övergripande strategi för den marina miljön skulle innebära att en ekosystembaserad förvaltning börjar tillämpas och att olika förvaltningsforum inom EU sammanförs, till exempel forumen som arbetar under den gemensamma fiskeripolitiken, direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden och ramdirektivet om en marin strategi.

Precis som när det gäller många andra globala utmaningar – som luftföroreningar och klimatförändring – krävs det en global ansats för se till att Europas hav är friska. För att underlätta det globala samarbetet och hantera frågor om en global förvaltning av haven, kommer EU att vara värd för konferensen Our Ocean 2017 som hålls i Malta i oktober. Under konferensen kommer Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen att presentera WISE-Marine, som är en plattform för att dela information om den marina miljön på europeisk nivå i syfte att underlätta förvaltningen av haven och en ekosystembaserad förvaltning.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledare som publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 2017/03, september 2017