EEA fyller 25: bygga vidare på erfarenheterna för att uppnå hållbarhet i Europa

Politik: från enskilda frågor till systemiska åtgärder

Miljömedvetenheten och dess effekter på det politiska beslutsfattandet började med identifiering av enskilda frågor, till exempel surt regn, kemisk förorening av vattentäkter eller snabb minskning av bisamhällen och de konsekvenser de innebär för människors hälsa och ekonomin. Från och med 1970-talet började Europeiska unionens medlemsstater att samordna sina insatser och i allt större utsträckning anpassa sin politik till följd av att allt fler insåg att gränsöverskridande miljöproblem, såsom luft- eller vattenföroreningar, kräver gemensamma åtgärder.

Under denna period, som sträcker sig över nästan 50 år, har EU-länderna gradvis utvidgat räckvidden för sina gemensamma åtgärder och höjt sin ambitionsnivå. När förståelsen för miljöproblemen ökade blev det uppenbart att miljöhänsyn måste integreras i övergripande politiska ramar, både i Europa och globalt. I Europeiska unionen finns nu en starkare ömsesidig anpassning mellan klimat- och energipolitiken och rörlighetspolitiken har blivit en del av en större långsiktig vision för klimatneutral ekonomi 2050.

Vid varje politisk diskussion blev det allt tydligare att tillförlitlig information om miljön var avgörande för utformningen och genomförandet av en effektiv politik.

Kunskap: djupare och bredare förståelse

Europeiska miljöbyrån inrättades 1994[1] för att ge oberoende och tillförlitlig information om Europas miljö för att stödja beslutsfattandet i Europa. Beslutet fattades eftersom gemensamma åtgärder kräver en gemensam förståelse av det aktuella problemet. Och utan heltäckande och jämförbara uppgifter är det omöjligt att utforma en gemensam politik och övervaka framstegen.

Parallellt med nya politiska behov lades med tiden nya områden till i vårt ansvarsområde. Vår kunskapsbas tidsmässiga och geografiska täckning ökade också. I dag omfattar Europeiska miljöbyråns kunskapsbas tematiska analyser av enskilda frågor, allt från luftkvalitet, kvalitet på badvatten, förändringar i landtäckning och förebyggande av avfall till växthusgaser och koldioxidutsläpp från nya bilar och skåpbilar, mer övergripande och systematiska analyser av klimat och energi, livsmedelssystem och social sårbarhet till följd av ojämlik exponering för flera olika miljöeffekter. Och vart femte år kompletterar vi dessa bedömningar med vår rapport ”Europas miljö: Tillstånd och utblick” (SOER). 2020 års upplaga kommer att publiceras i december. Våra bedömningar och vårt kunskapsarbete kommer att fortsätta att utvecklas i samklang med nuvarande och nya politiska behov.

Data och teknik: välkomna förändringar och utforska möjligheter

Under de första åren bestod miljörapporteringen av tryckt material som skickades med posten eller, lite senare, med fax till oss. I dag kan medlemsstaterna lämna in stora mängder uppgifter direkt till Reportnet — vår plattform för elektronisk rapportering. När kvaliteten väl har kontrolleras ställs dessa uppgifter till alla användares förfogande, vare sig de är människor eller maskiner.

En allt större del av de insamlade uppgifterna kommer tillsammans med geospatiala information, så att vi kan se förändringar över tid och över hela kontinenten. Vi kan nu zooma in på en karta, se de skyddade områdena i EU:s Natura 2000-nätverk och få information om skyddade arter som lever där. Vissa av uppgifterna rapporteras och görs tillgängliga i realtid. Tusentals övervakningsstationer i Europa, som mäter koncentrationerna av viktiga föroreningar i luften, är nu anslutna till samma nät och all denna information finns tillgänglig genom det europeiska indexet för luftkvalitet — vår gemensamma plattform med Europeiska kommissionen.

Digitaliseringen och internet har i dag gjort det som ingen trodde var möjligt för 25 år sedan till vardagsverktyg. Miljödatarevolutionen är långt ifrån över. Europeiska unionens jordobservationsprogram Copernicus erbjuder i själva verket oräkneliga möjligheter för att hjälpa oss att övervaka förändringar i Europas miljö med noggrannhet och på detaljnivå, vilket var otänkbart för 25 år sedan. Copernicus satellitdata kompletterar de observationer som görs på marken av skogstäthet och stadsutbredning och ger oss en fullständig bild av vad som händer var och varför.

Med tanke på de förändringar i teknik och datainsamling som skett under de senaste 25 åren kan man vara säker på att tekniken, oavsett om det är i form av artificiell intelligens, fjärranalys eller en ständigt ökad processorkraft, kommer att fortsätta att forma vår kunskap och hur vi kommer åt den.

Nätverk med människor: erfarenhet, sakkunskap och engagemang

Miljöbyrån är inte bara ett kunskapsnav som förbinder den vetenskapliga och politiska världen. Det är också en nätverksorganisation som sammanför hundratals aktörer, allt från miljöorgan och miljöministerier och offentliga förvaltningar till forskningsorganisationer, inom det europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet). Det som började som ett nätverk av 12 EU-länder och ett dussintal anställda omfattar i dag 33 medlemsländer och 6 samarbetsländer över hela Europa och hundratals mycket kvalificerade anställda med en rad olika expertområden. Eionet har varit avgörande för att upprätta och säkerställa regelbundna dataflöden från hela Europa. I dag fungerar Eionet även som ett kunskapsnätverk som samlar in och utbyter erfarenheter och sakkunskap från sina medlemsorganisationer, utöver sin nyckelroll i fråga om data. Denna kollektiva sakkunskap och erfarenhet som EEA-Eionet besitter bidrar också till partner och projekt utanför EU, däribland de europeiska grannländerna och Human Biomonitoring for Europe (HBM4EU).

Under de senaste 25 åren har miljön, politiken, kunskapen, data, tekniken och EES/Eionet förändrats och kommer att fortsätta utvecklas. Mitt i denna ständiga tillväxt, innovation och förändring förblir en sak oförändrad: det orubbliga engagemanget från personerna som jobbar på miljöbyrån och från vårt nätverk för att förbättra miljön och därmed livskvaliteten i och utanför Europa.

Eftersom vi i år firar Europeiska miljöbyråns 25-årsjubileum är det med dessa partner som vi kommer att reflektera över våra tidigare och framtida bidrag och hur vi tillsammans kan ta till oss förändringar och bidra till att uppnå Europas långsiktiga hållbarhet.

Det vi lämnar efter oss behöver inte bli ett arv av miljöförstöring som vi misslyckades med att stoppa, utan en vändpunkt där vi vände förstörelsen genom att vidta kraftfulla åtgärder. När tusentals elever går ut på gatorna för kräva åtgärder och de flesta européer uttrycker sin oro över miljön och klimatförändringarna är det dags att vidta kraftfullare åtgärder.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 2/2019 i juni 2019