nästa
föregående
poster

Article

Klimatavtal: mot en klimatsäker värld med låga koldioxidutsläpp

Ändra språk
Article Publicerad 2016-01-22 Senast ändrad 2021-05-11
Photo: © Leyla Emektar, Picture2050/EEA
Klimatavtalet som undertecknades av 195 länder i Paris är det första universella och rättsligt bindande avtalet i sitt slag. Parisavtalet är resultatet av många år av förberedelser, dialog och medvetandehöjande åtgärder om behovet att ta itu med klimatförändringens nuvarande och potentiella effekter. Det utgör ett betydande och lovande steg i arbetet med att skapa en klimatsäker värld med låga koldioxidutsläpp. Det sänder även ut en tydlig signal till de politiskt ansvariga och till företag att gå ifrån fossila bränslen och investera i ren energi och anpassningsinsatser.

De senaste årtiondena har allt fler vetenskapliga belägg bekräftat att människans utsläpp av växthusgaser gör att den genomsnittliga globala temperaturen ökar. Denna globala uppvärmning har i sin tur försvårat och ökat förekomsten av extrema väderfenomen, orsakat stigande havsnivåer och påverkat naturmiljön, samhället och människors hälsa mer än någonsin förut. Parisavtalet bygger på en ökande medvetenhet och mobilisering av allmänheten och består av en global handlingsplan för att världen ska klara av att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 °C och ytterligare öka ansträngningarna för att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna.

Öppenhet och ansvarighet

Inför Pariskonferensen lämnade länderna in sina ”planerade nationellt fastställda bidrag”, vilka beskriver deras åtaganden att ta itu med klimatförändringen. Men de planerade nationellt fastställda bidragen från 186 parter räcker inte för att hålla den genomsnittliga globala temperaturhöjningen under 2 °C till slutet av detta århundrade. Det är tydligt att mycket mer behöver göras för att uppfylla den långsiktiga målsättningen både globalt och i Europa. I Parisavtalet erkänns det att ökade ansträngningar krävs. Regeringarna kom därför överens om att mötas vart femte år för att fastställa mer ambitiösa mål i enlighet med vetenskapens krav.

Länderna kom även överens om att rapportera sina framsteg i genomförandet av sina mål och att säkerställa öppenhet och tillsyn. Ett robust system för öppenhet och ansvarighet ska ange framstegen mot den långsiktiga målsättningen. Parisavtalet är även inriktat på solidaritet inom bekämpningen av klimatförändring. EU och andra utvecklade länder kommer att fortsätta stödja klimatpolitik för att minska utsläppen och bygga upp motståndskraft mot effekterna av klimatförändring i sårbara utvecklingsländer.

De senaste prognoserna från medlemsstaterna i EU, inräknat vår rapport ”Trends and projections in Europe 2015”, visar att EU är på god väg mot en minskning på 24 procent av växthusgasutsläppen till 2020 med de åtgärder som tillämpas i dagsläget och en minskning på 25 procent med ytterligare åtgärder som redan planeras i medlemsstaterna. Vår analys visar dock även att nya strategier måste införas för att målet på en minskning på 40 procent ska kunna uppfyllas till 2030.

Europa behöver även öka sina anpassningsinsatser. Det finns redan en strategi på EU-nivå för att hjälpa länderna att planera sina anpassningsåtgärder, och över 20 europeiska länder har antagit nationella anpassningsstrategier. Enligt en aktuell EEA-rapport menade de flesta länder att extrema väderfenomen har utlöst anpassningsåtgärder. Det näst oftast nämnda skälet för att utveckla nationella anpassningsstrategier var EU:s strategier för att integrera anpassningen till klimatförändringarna, följt av kostnader för skador och vetenskaplig forskning. En EEA-rapport från i år visar att omkring 14 länder har system på plats för övervakning, rapportering eller utvärdering av nationella anpassningsstrategier, eller är på väg att utveckla sådana.

Investering i gröna lösningar

En central del av Parisavtalet gäller övergången till ren energi. För detta krävs det att investeringarna i förorenande fossilbränslen minskar till fördel för investeringar i rena energikällor, både runt om i världen och i Europa. Detta kommer att kräva ett starkt engagemang inte bara på nationell snivå utan också av städer, företag och civilsamhället.

Ett koldioxidfritt energisystem skulle vara en hörnsten i de globala ansträngningarna att begränsa och minska utsläppen av växthusgaser. Men dessa ansträngningar bör ses inom ramen för ett liv inom planetens gränser. I sitt sjunde miljöhandlingsprogram definierar EU sin långsiktiga målsättning: ”År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser. Vårt välstånd och vår goda miljö bygger på en innovativ kretsloppsekonomi där ingenting slösas bort och där naturresurser förvaltas hållbart och biologisk mångfald skyddas, värderas och återställs på sätt som stärker vårt samhälles motståndskraft.  Vår koldioxidsnåla tillväxt är sedan länge frikopplad från resursanvändningen och anger takten för ett säkert och hållbart globalt samhälle.”

För att ta itu med hållbarhetsfrågor krävs det en systembaserad tillnärmning som undersöker centrala system såsom livsmedel, energi, rörlighet och bostäder och som ser dessa system som sammanlänkade delar av en helhet. Det bästa sättet att uppnå detta är genom en grön kretsloppsekonomi.

 

Hans Bruyninckx
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Dokumentåtgärder