Klimatfinansiering: resurser för ett utsläppssnålt och klimattåligt Europa

Europa behöver göra betydande investeringar för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna. Uppskattningarna av de faktiska belopp som krävs varierar stort och kan, beroende på omfattning, nivå eller metod, uppgå till hundratals miljarder euro per år. Jämfört med det finansiella systemets totala finansieringskapacitet är dessa investeringsbehov relativt små. Men trots det finansiella systemets stora kapacitet står det för närvarande endast för en liten del av de investeringar som krävs.

Några av de huvudsakliga utmaningarna för att kunna öka de klimatvänliga investeringarna är att överbrygga befintliga hinder och inlåsningar i det finansiella systemet som förlänger och främjar ohållbar verksamhet, och styra om medel mot initiativ som ökar klimattåligheten och minskar utsläppen. För att åtgärderna ska bli enhetliga och effektiva i praktiken bör investeringsbehoven systematiskt tillgodoses på alla nivåer – europeisk, nationell och lokal. Enhetlig och fullständig information om företagens klimatrisker är en förutsättning för att fatta informerade investeringsbeslut. Utöver att förbättra öppenheten om klimatrisker sänder också långsiktig planering och satsning tydliga signaler till investerarna.

I Parisavtalet från 2015 fastställdes den övergripande målsättningen att ”finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”. Målsättningen bekräftades även under 2016 års konferens i Marrakesh om klimatförändringar.

Paketet för ren energi, som Europeiska kommissionen nyligen lade fram, bekräftar EU:s satsning på en övergång till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle. Paketet har målet att växthusgasutsläppen ska minskas med minst 40 procent och innehåller förslag på ett mål för energieffektivitet på minst 30 procent och ett mål för förnybar energi på minst 27 procent senast 2030. Investeringarnas betydelse för övergången till ren energi och deras ekonomiska sekundära fördelar lyfts också fram. Enligt Europeiska kommissionen kan det föreslagna paketet, genom att mobilisera upp till 177 miljarder euro av offentliga och privata investeringar per år från 2021, generera en ökning av BNP med upp till 1 procent under nästa decennium och skapa 900 000 nya arbetstillfällen.

EU:s politiska ram och mål genomförs i allmänhet genom strategier och konkreta åtgärder i länderna, bland annat de nationella strategierna för koldioxidsnål utveckling. EEA:s preliminära bedömning av dessa strategier visar att de varierar avsevärt när det gäller omfattning och djup liksom ambitionsnivå. De innehåller mycket begränsad information om finansieringsbehov och planer för att styra om investeringar. Dessutom saknas ofta en långsiktig vision på nationell nivå enligt målen för att minska koldioxidutsläppen. Många länder har också antagit nationella strategier för anpassning och handlingsplaner, men det saknas ofta information om hur dessa ska finansieras. För att stärka investerarnas förtroende bör strategierna för koldioxidsnål utveckling och nationella anpassningsplaner kompletteras med nationella strategier för klimatfinansiering.

Den offentliga sektorns investeringar kommer inte att vara tillräckliga för att finansiera övergången men kan bidra till att mobilisera och öka det privata kapital som krävs för att styra om investeringar i den utsträckning som krävs. Minst 20 procent av EU:s budget 2014–2020 är öronmärkt för klimatrelaterade åtgärder. EU:s beslut nyligen om att utvidga och öka de europeiska medlen för strategiska investeringar och den nyligen inrättade högnivågruppen om hållbar finansiering är också viktiga steg i riktning mot att bygga upp ett finansieringssystem som främjar hållbarhet i Europa.

 Innovativa finansieringslösningar

Strategier för klimatfinansiering kräver att olika intressenter – såväl offentliga som privata – deltar på alla nivåer, även lokalt. Det finansiella systemet behöver även utvecklas för att sörja för olika typer av behov och olika källor.

Vissa europeiska samhällen har redan tagit fram innovativa sätt att finansiera sina åtgärder genom att kombinera olika finansieringsresurser eller utveckla nya, exempelvis gräsrotsfinansiering eller klimatobligationer. Enligt vår kommande bedömning står emellertid fortfarande många samhällen inför svårigheter att hitta finansiering för sina åtgärder för klimatanpassning. Bristen på kapacitet och expertkunskaper när det gäller att hitta källor och ansöka om den lämpligaste typen av finansiering utgör ett av flera viktiga hinder. I många fall betraktar dessutom beslutsfattare inom finanssektorn ännu inte åtgärder för klimatanpassning som ”lönsamma investeringar”.

Att öka medvetenheten om klimatrisker och om ytterligare fördelar med anpassningsåtgärder (t.ex. ökad livskvalitet och ökad dragningskraft för den plats som omfattas av dessa åtgärder) kan leda till en annan bedömning av vad som utgör en bra investering.

Mot bakgrund av den avgörande roll som klimatfinansiering spelar när det gäller att genomföra den nödvändiga övergången i Europa arbetar EEA för att bedöma sambanden mellan nuvarande och framtida åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna å ena sidan, och mellan det finansiella systemet och skattesystemet å den andra. En större förståelse för sambandet mellan dessa är en förutsättning för att undanröja hinder mot klimatfinansiering och styra om medel till att stödja övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle. Vi kommer att dela med oss av våra resultat löpande under hela 2017.

Hans Bruyninckx
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerad i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev 04/2016, december 2016