Bortom Paris: att förverkliga det koldioxidsnåla samhället

EU:s bidrag till genomförandet av Parismålet har fastställts i EU:s ram för klimat- och energipolitiken och genomfördes genom en serie åtgärder. Den 20 juli föreslog Europeiska kommissionen ett nytt åtgärdspaket för att påskynda övergången till ett koldioxidsnålt samhälle i Europa, som måste godkännas av Europaparlamentet och rådet.

Paketet är ett av de konkreta steg som föreslagits för att uppnå Europeiska unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2030 från 1990 års nivåer. Förslagen täcker bindande utsläppsminskningar för medlemsstaterna för perioden 2021-2030 och föreskriver för första gången att markanvändning och skogsbruk ska integreras i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030.

Paketet kommer att stärka EU:s ram för klimat- och energipolitiken på ett avgörande sätt i riktning mot EU:s långsiktiga målsättning om ett konkurrenskraftigt och koldioxidsnålt samhälle. Det intar en heltäckande syn på utsläppen från samtliga samhällssektorer: transporter, byggnader, jordbruk, avfall, markanvändning och skogsbruk och omfattar utsläppsminskningar inom samtliga ekonomiska sektorer. Det bygger även på reformen av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), som föreslogs i juli 2015, och täcker utsläppen från industrin och energisektorn.

Vidare kommer utsläppsminskningar att underlättas av flera sektorspecifika politiska initiativ eller bredare paket, såsom strategin för utsläppssnål rörlighet eller paketet om den cirkulära ekonomin.

Att utforma systematiska och samstämmiga tillvägagångssätt

De senaste åren har många av våra rapporter, däribland Europas miljö: Tillstånd och utblick 2015 (SOER), upprepade gånger betonat den avgörande betydelsen av systematiska tillvägagångssätt. Dagens miljöproblem, inräknat klimatförändringen, innefattar en hög grad av komplexitet. Vi kan till exempel inte förbättra luftkvaliteten i Europa utan koldioxidsnåla transporter, bättre utformade städer, ett ökat internationellt samarbete för att tackla den gränsöverskridande spridningen av luftföroreningar, eller ett nätverk av grönområden runt omkring tätorterna. Klimatförändringen kan också förvärra luftföroreningarna. Detta gäller även motverkandet av klimatförändringen. Vi måste ta itu med utsläppen från samtliga ekonomiska sektorer och förstå produktions- och konsumtionsmönstren bakom dessa utsläpp. Då omkring 10 procent av de globala utsläppen för tillfället kommer från EU, är det också tydligt att vi inte kommer att lösa detta globala problem genom att bara minska utsläppen inom Europa.

På samma sätt understryker våra bedömningar regelbundet behovet av konsekventa och långsiktiga politiska mål. Det kan ta flera årtionden att införa grundläggande förändringar av de centrala systemen. Att bygga upp ett rent och koldioxidsnålt rörlighets- eller energisystem kräver stora investeringar i infrastruktur och forskning om ren teknik. Inkonsekventa strategier utan tydliga målsättningar kommer troligen att hindra investeringar i innovativa lösningar.

Åtgärder, investeringar och kunskap

Mot bakgrund av denna politiska ram för EU och de uppmuntrande tecknen från världens största utsläppskällor för växthusgaser kan de framtida utmaningarna indelas i tre kluster.

Det första klustret består av kunskapsbehov. Sunda politiska beslut är beroende av faktabaserad kunskap om tidigare trender och framtida projektioner. Under denna övergång har det blivit tydligt att vi kommer att allt mer behöva en framåtblickande kunskap för att vägleda våra politiska beslut. I samband med detta avser EEA att ytterligare förtydliga miljöns komplexitet.

För det andra finns det utmaningar kopplade till interventioner och åtgärder. Den politiska ramen för EU behöver omvandlas i konkreta initiativ och åtgärder på fältet av offentliga myndigheter på alla nivåer inom EU:s medlemsstater. Detta kräver politisk överensstämmelse och långsiktiga mål som liknar EU:s. Ett fullständigt genomförande med nationella strategier och åtgärder i medlemsländerna har avgörande vikt.

För det tredje innebär utmaningarna kring investeringar att en övergång till ett koldioxidsnålt samhälle inte kan uppnås genom enbart offentliga investeringar. Privata investeringar behöver även uppbådas för projekt inom ren infrastruktur och forskning inom ren teknik.

Vid COP21 i Paris bidrog ekonomiska och civilsamhällets aktörer i stor grad till att mobilisera förhandlarna mot det mer ambitiösa målet på 1,5 grader. De kommer även att ha en viktig roll att spela när det gäller att genomföra åtgärder, kanalisera investeringar och bidra till den kunskap vi behöver.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör