Hållbara städer – Europas stadsbild förändras

Estlands huvudstad Tallinn har nyligen utsetts till Europas miljöhuvudstad 2023 och därmed sällat sig till den långa rad europeiska städer som tidigare vunnit priset, till exempel Stockholm, Hamburg, Köpenhamn, Grenoble, Ljubljana, Lissabon och Lahtis. Green Leaf-utmärkelsen 2022 – för städer med en befolkning på 20 000–100 000 invånare – gick till Valongo, Portugal, och Winterswijk, Nederländerna. Jag har haft förmånen att delta i juryns överläggningar. Det var oerhört inspirerande och berikande för mig att se hur Europas städer arbetar för att uppnå hållbarhet samtidigt som de förbereder sig för framtida utmaningar. Men vägen till hållbara städer är inte lätt.

Cirka tre av fyra européer bor i städer. Städer är komplexa system som sätter människor och miljö i ett levande, ständigt utvecklande sammanhang. De är sociala, kulturella och ekonomiska knutpunkter, inbäddade i de regioner som omger dem. Trots dessa gemensamma drag är varje stad i Europa unik. De har unika särdrag som vuxit fram genom historien, formade av sitt geografiska läge, sina invånare och sina sociopolitiska system. Därför ställs de också inför väldigt olika utmaningar.

Vissa städer har åldrande eller krympande befolkningar, medan andra städer växer. En nedgång i en ekonomisk sektor, till exempel tung industri, turism eller fiske, kan slå hårt mot vissa städers ekonomi, medan andra städer kan fungera som ekonomiska innovationsmagneter och locka till sig talanger från hela EU. På samma sätt kan miljöpåverkan skilja sig kraftigt åt.

Våra verktyg, till exempel Europeiskt luftkvalitetsindex och visningstjänsten för luftkvaliteten i städer European City Air Quality viewer, visar att vi alla inte andas samma luft. Detta har olika orsaker och konsekvenser. Andra bedömningar och indikatorer visar att klimatförändringen kommer att påverka olika regioner – och städer – på olika sätt. Kuststäder, särskilt längs Nordvästatlanten, kommer att löpa ökad risk för stormfloder, medan andra sydligare städer kan drabbas av vattenbrist eller skogsbränder. Våra studier visar också att vissa områden eller grupper, till exempel de äldre, i en viss stad är mer sårbara eftersom de kan drabbas av flera miljörisker, till exempel luftföroreningar eller buller.

Samtidigt behöver alla städer, trots deras unika särdrag och utmaningar, vidta åtgärder för att förbereda sig på klimatpåverkan. Alla städer kommer att behöva bidra till målen för klimatneutralitet, den cirkulära ekonomin och den biologiska mångfalden. Samtidigt måste de säkerställa en renare och hälsosammare miljö och erbjuda invånarna bättre sociala och ekonomiska möjligheter.

De flesta europeiska städer är flera hundra år gamla och detta arv präglar gator, stadsdelar och byggnader. Den befintliga infrastrukturen avgör delvis hur snabbt vi kan ersätta byggnadsbeståndet, i efterhand anpassa befintliga byggnader eller skapa nya transportalternativ. För att uppnå hållbarhet i dessa fall krävs noggranna överväganden.

Även om slutmålet är detsamma måste hållbarhetsarbetet otvivelaktigt anpassas efter varje stads unika särdrag och utmaningar. Vi på Europeiska miljöbyrån har samlat berörda parter för att utarbeta en gemensam begreppsram som ligger till grund för vår nyligen utgivna rapport och briefing samt våra kommande bedömningar i den här frågan. Städernas myndigheter och beslutsfattare ska kunna använda ramen som underlag vid utformningen av sin hållbara omställning och ta sig an arbetet med hållbara städer utifrån sex olika perspektiv: cirkulär stad, motståndskraftig stad, koldioxidsnål stad, grön stad, inkluderande stad och hälsosam stad.

Städerna kan göra en hel del för att ställa om till hållbara städer – alltifrån att skapa gröna och blå områden i stadskärnan till att integrera kollektivtrafik med aktiv mobilitet, såsom cykel- och gångtrafik, eller utveckla effektivare återvinningssystem. En ökad användning av ny teknik, till exempel elfordon eller distansarbete, kan påskynda processen. Europas miljöhuvudstäder visar också att en långsiktig och sammanhängande vision som bygger på relevanta förvaltningsstrukturer, kunskap och data verkligen kan förändra en stad på några få årtionden.