Kemikalier i Europa: att förstå inverkan på människors hälsa och miljön

Vilka är de största problemen i samband med kemikaliers inverkan på människors hälsa och miljön?

Vi har kommit långt under de senaste årtiondena, då kemiska föroreningar var mycket synliga. I EU har vi nu ett mycket bättre skydd mot många skadliga ämnen. Från 1950 till 2000 har den globala produktionsvolymen av kemikalier dock ökat mer än femtiofaldigt, och många nya kemikalier registreras varje dag runtom i världen. Detta ökar den totala kemiska belastningen på miljön och människorna, och följaktligen även risken för skador. Exponering för skadliga kemikalier, både inomhus och utomhus, kan orsaka många hälsoeffekter, bland annat andnings- och hjärt-kärlsjukdomar, allergier och cancer.

På samma sätt påverkas naturlivet och ekosystemen av användningen av t.ex. bekämpningsmedel och ansamling av långlivade föroreningar. Kemikalier testas, men det är en tidskrävande och dyr process, och testningen kan inte täcka alla exponeringsscenarier. Erfarenheten visar oss även att kemikalier som vi trodde var säkra ofta ger effekter som blir märkbara först senare. Utmaningen är att upprätthålla kemikaliernas fördelar för samhället och ekonomin, samtidigt som deras sidoeffekter minskas.

Används fortfarande kemikalier som vi bör oroa oss för?

Tidigare inriktades de flesta insatserna på enstaka ämnen som ansågs vara skadliga. Problemet är att det kan ta mycket lång tid innan vi har tillräckliga uppgifter för att bevisa att en kemikalie är skadlig, och under tiden har den spridits. Insatser för att hantera problem med bly i bensin och vissa bekämpningsmedel är exempel på denna typ av insats. Ibland kan även ersättningskemikalien vara skadlig, på ett sätt eller annat.

Ett annat problem är den ökande oron över riskerna med blandningar av kemikalier och hur kemikalierna agerar tillsammans, vilket oftast inte övervägs vid utvärderingar av kemikalier. Vi vet även att vissa befolkningsgrupper, t.ex. barn och personer med kroniska sjukdomar, är mer sårbara för kemikalier än andra.

Dessutom ger inte alla kemikalier direkta effekter, utan kan leda till sjukdomar mycket senare i livet, t.ex. hormonstörande ämnen som minskar fertiliteten och orsakar höga kolesterolvärden och fetma. En del kemikalier har effekter även vid mycket låga doser, medan andra kan vara omärkliga tills de byggs upp och når en kritisk nivå som leder till hälsoproblem. Generellt sett är vår kunskap om kemikaliers övergripande belastning fortfarande mycket begränsad, både vad gäller människor och ekosystem. 

Vad gör EU för att hantera problem med kemikalier?

EU arbetar på flera fronter för att skydda allmänheten. Vi har Reach-lagstiftningen som förmodligen är den mest avancerade kemikalielagstiftningen i världen och som ses över för närvarande. Europeiska kommissionen genomför också en kontroll av kemikalielagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Europaparlamentet har tagit upp frågan om kemikalieblandningar och rena materialcykler i den cirkulära ekonomin, och parallellt med detta arbetar kommissionen med en strategi för en giftfri miljö.

Dessutom arbetar olika EU-organ med olika aspekter av kemikalier. Europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors stöder genomförandet av Reach-lagstiftningen och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i Parma undersöker ämnen som kan hamna i vår mat. Vi har en EU-byrå som arbetar med läkemedelssäkerhet, en för arbetsmiljö och nu finns det även ett nytt särskilt initiativ för biologisk exponeringsmätning för att få bättre information om människors faktiska exponering för kemikalier. Mycket görs alltså men nya frågor kommer upp: använder vi rätt verktyg för att lösa problemet med att hantera så många kemikalier? Kan vi göra mer för att undersöka produkters och kemikaliers livscykel?

Vad är initiativet för biologisk exponeringsmätning?

Initiativet för biologisk exponeringsmätning för Europa (HBM4EU), som EEA deltar i, undersöker särskilt allmänhetens exponering för kemikalier i EU, oavsett källa. Genom att samla in och analysera blodprover är planen att exempelvis ta reda på om det finns lokala eller regionala utsatta områden för kemikalieexponering, vilka kemikalier vi exponeras för och om vissa befolkningsgrupper är mer utsatta än andra. Denna information bör bidra till att ringa in föroreningskällor och är tänkt att fungera som ett verktyg som beslutsfattare kan använda för att prioritera och rikta insatser.

Ett annat inslag i projektet är att tillhandahålla välgrundade faktauppgifter om kemikalier till allmänheten. Särskilt i norra Europa har vi tidigare sett att allmänhetens aktiva deltagande, t.ex. via icke-statliga organisationer, kan främja den typ av dialog och samarbete med näringslivet och beslutsfattare som behövs för en positiv förändring.

Vad mer gör EEA på området kemikalier och miljön?

EEA fyller en viktig funktion för att bygga upp kunskap om frågor i samband med kemikaliers inverkan på miljön och människors hälsa, och även om förebyggande och hantering av avfall i den cirkulära ekonomin.

Samtidigt är mycket av vårt arbete inom olika tematiska områden kopplat till kemikalier. Effekterna av luftföroreningar, industriutsläpp, växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen och förorenande ämnen i vatten och mark orsakas i stor utsträckning av kemikalier. Vi tar fram indikatorer för flera av dessa ämnen, och hjälper till att göra uppgifter om kemikalier öppet tillgängliga för forskare, beslutsfattare och allmänheten. Detta görs via vår egen webbplats och andra webbplatser, t.ex. Information Platform for Chemical Monitoring (IPCHEM). Generellt sett är vi en relativt liten aktör på området, men jag anser att vi kan spela en viktig roll genom att undersöka mer allmänna samhällsaspekter, t.ex. hur kemikalier fungerar som hinder eller stöd för övergången till en cirkulär och koldioxidsnål ekonomi i Europa.

Xenia Trier

EEA-expert på kemikalier

Intervju som publicerades i EEA:s nyhetsbrev nr 2017/2 ,juni 2017.