Buller är ett stort problem, både för människors hälsa och miljön

Vilka är de viktigaste slutsatserna i miljöbyråns andra rapport om omgivningsbuller?

I rapporten konstateras att omgivningsbuller, och särskilt buller från vägtrafiken, fortsätter att vara ett allvarligt miljöproblem som påverkar människors hälsa och välbefinnande i Europa. Tjugo procent av Europas befolkning utsätts för långvariga bullernivåer som är skadliga för deras hälsa. Det motsvarar mer än 100 miljoner människor i Europa. Uppgifterna tyder också på att de politiska målen för omgivningsbuller inte har uppnåtts. Enligt våra prognoser är det i själva verket osannolikt att antalet människor som utsätts för buller kommer att minska avsevärt i framtiden, eftersom städerna växer och kraven på rörlighet ökar.

Vilka är hälsoeffekterna? Hur stort är bullerproblemet jämfört med exempelvis luftföroreningar?

Långvarig exponering för buller kan orsaka olika hälsoeffekter, t.ex. irritation, sömnstörningar, negativa effekter på hjärt-kärlsystemet och det metaboliska systemet samt kognitiva funktionsnedsättningar hos barn. När man tittar på aktuella uppgifter uppskattar vi att omgivningsbuller bidrar till 48 000 fall av ischemisk hjärtsjukdom per år och 12 000 förtida dödsfall. Vi beräknar också att 22 miljoner människor ständigt känner sig starkt störda av buller och att 6,5 miljoner har kroniska sömnbesvär på grund av buller. Som ett resultat av flygplansbuller beräknar vi att 12 500 skolbarn drabbas av lässvårigheter.

Många människor är inte medvetna om att bullerföroreningar är ett stort problem som påverkar människors hälsa, även deras egen. Det finns naturligtvis många fler förtida dödsfall i samband med luftföroreningar än med buller. Buller verkar dock ha en större påverkan på indikatorer som rör livskvalitet och psykisk hälsa. Enligt vissa resultat från Världshälsoorganisationen (WHO) är buller faktiskt den näst största miljöorsaken till hälsoproblem, precis efter effekterna av luftföroreningar (partiklar).

I rapporten identifieras också problem med genomförandet av EU:s direktiv om omgivningsbuller. Vilka är de?

I vissa länder saknas det fortfarande många uppgifter i form av bullerkartor och handlingsplaner. Bullerproblemen kan inte utvärderas ordentligt och åtgärdas om länder, regioner och städer inte utarbetar de bullerkartor eller de handlingsplaner som krävs enligt direktivet.

Hur engagerar sig miljöbyrån för att se till att politiska beslutsfattare och allmänheten är medvetna om problemen med buller?

Miljöbyrån ansvarar för att samla in alla uppgifter som länderna lämnar enligt direktivet om omgivningsbuller. Den kunskap vi för närvarande har om bullerkällor och befolkningsexponering i Europa bygger till stor del på denna databas. Vi tar fram ett antal rapporter och bedömningar som bygger på dessa uppgifter. De bidrar till att följa upp de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen för bullerföroreningar och kan också ligga till grund för utvecklingen av framtida miljöhandlingsprogram. Förutom den nyligen publicerade rapporten om omgivningsbuller i Europa finns det ett antal tidigare rapporter om buller från miljöbyrån, till exempel ”Quiet areas in Europe — The environment unaffected by noise pollution” (2016) (Tysta områden i Europa – Miljöer som inte påverkas av bullerföroreningar), ”Unequal exposure and unequal impacts: Social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe” (2018) (Ojämn fördelning och ojämlika konsekvenser: Social utsatthet för luftföroreningar, buller och extrema temperaturer i Europa). Det går också att hitta information om bullerföroreningar i miljöbyråns dataöversikt över buller (noise viewer) eller faktabladen om buller i olika länder.

Vad gör EU mer för att ta itu med denna fråga?

Länder, regioner och städer vidtar en rad olika åtgärder för att ta itu med bullerproblem. Några exempel är installation av bullerdämpande asfalt på vägar, användande av tysta däck på fordon i kollektivtrafiken, uppsättning av infrastruktur för elektriska bilar i städerna, främjande av aktiv förflyttning som exempelvis promenader och cykling, zoner för fotgängare osv. Många städer och regioner har också infört så kallade tysta områden dit människor kan gå för att undkomma stadsbuller. Dessa är till största delen grönområden, t.ex. parker och naturreservat.

Många av dessa åtgärder har också visat sig vara till nytta för att minska luftföroreningarna. Vi ser att ett sätt att öka effekten av bullerreducerande åtgärder och samtidigt optimera kostnaderna och insatserna skulle kunna vara att utforma kombinerade strategier för att minska buller och luftföroreningar från trafiken. Om bulleråtgärder inte vidtas för att hantera bullerproblem är det osannolikt att antalet människor som utsätts för buller kommer att minska avsevärt i framtiden på grund av städernas tillväxt och ökad rörlighet. För att uppnå en betydande minskning av antalet människor som utsätts för skadliga bullernivåer krävs troligen inte bara enstaka åtgärder utan en kombination av olika åtgärder , bland annat tekniska förbättringar, ambitiös bullerpolitik, bättre planering av städer och infrastruktur samt förändringar av människors beteende.