Förtida dödsfall på grund av luftföroreningar fortsätter att minska inom EU, och fler insatser behövs för en giftfri miljö

EEA har publicerat sin fullständiga bedömning Air quality in Europe 2022, i vilken luftkvalitetens tillstånd i Europa beskrivs, luftföroreningarnas effekter på hälsan och ekosystemen bedöms samt källor till luftutsläppen identifieras.

Enligt EEA:s analys fortsätter luftföroreningar att utgöra betydande risker för hälsan i Europa och orsaka kroniska sjukdomar och förtida dödsfall. År 2020 utsattes 96 procent av befolkningen i EU:s städer för koncentrationer av fina partiklar i atmosfären (atmosfäriska partiklar_2,5) över WHO:s riktvärde på 5 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) luft. Luftföroreningar skadar även den biologiska mångfalden och jordbruksgrödor och skogar, vilket orsakar stora ekonomiska förluster.

Minst 238 000 tidiga dödsfall inträffar till följd av fina partiklar i EU

Dålig luftkvalitet, särskilt i stadsmiljöerna, fortsätter att påverka hälsan för medborgarna i Europeiska unionen. Enligt EEA:s senaste uppskattningar dog minst 238 000 personer i förtid i EU under 2020 för att de hade utsatts för föroreningar med atmosfäriska partiklar_2,5 över WHO:s riktvärde på 5 µg/m³. Föroreningar med kvävedioxid ledde till 49 000 förtida dödsfall och exponering för ozon till 24 000 förtida dödsfall i EU.

Förutom förtida dödsfall orsakar luftföroreningar nedsatt hälsa och lägger stora kostnader på hälsovårdssektorn. Som exempel ledde exponering för atmosfäriska partiklar_2,5 under 2019 till 175 702 levnadsår med funktionsnedsättning på grund av kroniskt obstruktiv lungsjukdom i 30 europeiska länder.

Anmärkning: Liksom tidigare år ska inte hälsoeffekterna av olika luftföroreningar läggas ihop, för att undvika dubbelräkning på grund av vissa överlappningar av data. Detta gäller både för mortalitet och sjukdom.

Mellan 2005 och 2020 minskade antalet tidiga dödsfall till följd av exponering för atmosfäriska partiklar_2,5 med 45 procent i EU. Om denna trend fortsätter förväntas EU uppfylla målet i handlingsplanen för nollförorening gällande en 55-procentig minskning av förtida dödsfall till 2030.

Ytterligare insatser behövs dock för att uppfylla målen i nollföroreningsvisionen till 2050 gällande minskade luftföroreningar till nivåer som inte längre anses skadliga för hälsan.

Förlust av biologisk mångfald samt skada på skogar och grödor

Luftföroreningar skadar även de mark- och vattenbaserade ekosystemen. Under 2020 sågs skadliga nivåer av kvävedepositioner i 75 procent av EU:s totala ekosystemområden. Detta utgör en minskning på 12 procent sedan 2005, medan målet i EU:s handlingsplan för nollförorening är att uppnå en minskning på 25 procent till 2030.

Enligt EEA:s analys utsattes 59 procent av skogsområdena och 6 procent av jordbruksmarken för skadliga nivåer av marknära ozon i Europa 2020. De ekonomiska förlusterna till följd av effekterna av marknära ozon på veteavkastningen uppgick till cirka 1,4 miljarder euro i 35 europeiska länder 2019, där de största förlusterna sågs i Frankrike, Tyskland, Polen och Turkiet.

Över hälften av utsläppen av fina partiklar är en följd av energianvändning i byggnader

EEA:s analys visar att den främsta källan till föroreningar med partiklar i atmosfären i Europa kommer från bränsleförbränning inom sektorn för hushåll, handel och institutioner. Dessa utsläpp är främst kopplade till förbränningen av fasta bränslen för uppvärmning av byggnader. År 2020 stod sektorn för 44 procent av utsläppen av atmosfäriska partiklar₁₀ och 58 procent av utsläppen av atmosfäriska partiklar_2,5. Andra betydande källor till dessa förorenande ämnen är industrisektorn, vägtransporter och jordbruket.

Jordbruket stod också för de allra flesta utsläppen (94 procent) av ammoniak och över hälften (56 procent) av metanutsläppen. För kväveoxider var de främsta källorna vägtransporter (37 procent), jordbruket (19 procent) och industrisektorn (15 procent).

Totalt sett fortsatte utsläppen av samtliga viktiga förorenande ämnen i EU att gå ned under 2020. Denna trend har pågått sedan 2005 trots den avsevärda ökningen av EU:s bruttonationalprodukt (BNP) under samma tid, noterar EEA i sin analys.

Politisk bakgrund

Det europeiska gröna avtalet  avser att förbättra luftkvaliteten och bringa EU:s luftkvalitetsnormer mer i linje med WHO:s uppdaterade riktlinjer om luftkvalitet. I EU:s handlingsplan för nollförorening fastställs en vision för 2050 att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen.

I oktober 2022 föreslog Europeiska kommissionen en ändring av luftkvalitetsdirektivet, med strängare tröskelvärden för föroreningar, ökade rättigheter till ren luft – däribland preliminära anslag till medborgare som kräver kompensation för hälsoskador till följd av luftföroreningar – förstärkta regler för övervakning av luftkvaliteten, samt bättre information till allmänheten.

Meddelande till utgivarna

EEA har uppskattat mortaliteten till följd av exponering för luftföroreningar sedan 2014. Fram till 2021 använde EEA WHO:s rapport från 2013 som rekommenderar bevis för hälsorisker av luftföroreningar. I årets bedömning tillämpar EEA för första gången de nya rekommendationer för hälsoeffekter som fastställdes i 2021 års WHO-riktlinjer om luftkvalitet.

På grund av den ändrade metoden är det uppskattade antalet dödsfall lägre än förr, och EEA har uppdaterat sina tidigare uppskattningar för att konsekvent övervaka framstegen och den relativa förändringen mot målen i handlingsplanen för nollförorening.

Vissa studier visar att hälsoeffekter, såsom tidiga dödsfall, kan ske redan vid låga nivåer av luftföroreningar. EEA har uppskattat dessa avsevärt högre hälsoeffekter i en särskild ”känslighetsanalys”, som sammanfattas i briefingen om hälsoeffekter.