Vatten i städerna

I juli 2011 ledde kraftiga skyfall till att delar av Köpenhamn översvämmades. Stadens avloppssystem kunde inte ta emot de 135 mm regnvatten som föll på två timmar. Köpenhamns vattenproblem slutade inte där. Efter översvämningarna drabbades stora delar av staden av förorenat dricksvatten i flera veckor medan vattenledningarna reparerades. Vattenrelaterade problem av liknande slag förekommer i andra städer.

Mer än tre fjärdedelar av Europas invånare bor i stadsområden och är beroende av rent vatten i städerna. Ungefär en femtedel av den vattenmängd som tas ut i Europa går till offentliga vattenförsörjningssystem – vatten till hushåll, småföretag, hotell, kontor, sjukhus, skolor och vissa industrier.

Det är inte en lätt uppgift att säkerställa en kontinuerlig tillförsel av rent vatten till allmänheten. Det är många faktorer som man behöver ta hänsyn till när det gäller vattensystemen, bland annat befolkningens och hushållens storlek, förändringar av markytans fysiska egenskaper, konsumentbeteendet, behoven inom den ekonomiska sektorn (t.ex. för turism), vattnets kemiska sammansättning och logistiken för lagring och transport av vattnet. Man måste också väga in problem som orsakas av klimatförändringen, till exempel plötsliga översvämningar, värmeböljor och perioder med vattenbrist.

För att förhindra vattenkriser behöver vi förvalta vattenresurserna effektivt i varje led: från tillhandahållandet av rent vatten till olika former av vattenanvändning bland konsumenterna. Det kan röra sig om att minska förbrukningen eller om att hitta nya sätt att samla in och använda vatten. Vattenhushållningen måste också integreras bättre i den allmänna stadsförvaltningen samtidigt som man tar hänsyn till betingelserna i den lokala miljön.

Vi måste betala för det vatten vi använder

Tekniska framsteg och nya prissättningssystem har redan visat sig vara effektiva metoder att minska den vattenmängd som hushållen använder, som brukar utgöra 60–80 procent av den offentliga vattentillförseln i Europa. Tekniska förbättringar av hushållsapparater som tvätt- och diskmaskiner har bidragit till att minska vattenförbrukningen utan att det har krävts ändrat beteende eller kunskap om vattenfrågor.

Mer betydande förbättringar är också möjliga genom förändrad användning av vatten för personlig hygien, som för närvarande står för 60 procent av hushållens vattenförbrukning. Byte av toaletternas vattencisterner är till exempel ett billigt och enkelt sätt att minska vattenanvändningen med en liter per spolning. Smärre justeringar av duschsystem, till exempel att lufta vattenflödet, kan också leda till vattenbesparingar.

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten kan koppling av vattenpriset till den förbrukade vattenmängden ge incitament till en mer hållbar vattenanvändning. I England och Wales använder människor som bor i bostäder med vattenmätare i genomsnitt 13 procent mindre vatten än de som bor i bostäder utan mätare.

Återanvändning av regnvatten och gråvatten

Bara 20 procent av vattnet som används av de sektorer som får vatten från det offentliga vattenförsörjningssystemet blir faktiskt förbrukat. Resterande 80 procent går tillbaka till miljön, främst i form av behandlat avloppsvatten. Asfalterade och ogenomträngliga ytor i städerna gör att regnvattnet leds ned i avloppsnäten, där det behandlas som avloppsvatten. Det förhindrar att regnet infiltreras i marken och blir en del av vårt grundvattenförråd som vi kan ha nytta av senare. Regnavrinning och avloppsvatten passerar ofta igenom vattenbehandlingsanläggningar innan det förs tillbaka till vattendragen, ofta långt bort från städerna. Med vissa förändringar av städernas vattensystem skulle både regnvatten och avloppsvatten som inte är så förorenat kunna återföras till städernas vattenanvändare.

En sådan förändring är återanvändning av gråvatten. Gråvatten är allt avloppsvatten från hushållen som inte kommer från toaletter. Det är alltså avloppsvatten från badkar, duschar, tvättställ och kök. Det här vattnet kan behandlas direkt på plats eller lämnas obehandlat för att användas med lägre kvalitet än för dricksvatten, till exempel för toalettspolning.

Städerna skulle också kunna samla in det regnvatten som rinner av från tak och vägar i en cistern och sedan använda vattnet för sådana ändamål som toalettspolning, biltvätt eller trädgårdsodling. Vattnet skulle också kunna ledas direkt vidare för att fylla på grundvattnet. Sådana system kan installeras i hushåll eller företag och kräver inte några förändringar av vattenkonsumenternas vanor. Men det finns ytterligare åtgärder som kan vidtas för att förbättra tillförseln av vatten innan det når fram till våra bostäder.

Att behålla vattnet i staden genom att låta vattnet infiltrera marken och ackumuleras i vattenansamlingar ger många fördelar, bland annat rekreationsområden för lokalbefolkningen och svalka under värmeböljor.

(c) ABC Open Wide Bay | flickr.com

Att minska förlusterna

Vattenförlusterna på grund av läckage kan vara betydande. I Kroatien går 40 procent av den totala vattentillförseln förlorad i vattenledningsnäten. Läckage kan förhindras genom underhåll och förnyelse av vattenledningsnäten och också genom användning av nya tekniker. Sådana tekniker kan till exempel vara sensorer som registrerar och lokaliserar ljudet från en läcka eller anordningar där radiosignaler används för att upptäcka flödande vatten. Med tillämpning av dessa tekniker behöver offentliga vattenförsörjningssystem inte längre belastas av vattenförluster på grund av läckor när vattenbehoven ska tillgodoses med begränsade resurser. Förnyelse av vattenledningsnäten kan dock kräva betydande investeringar i infrastruktur.

Tid att agera

För att uppnå en mer hållbar användning av städernas offentliga vattenförsörjningssystem krävs det inte bara att de ovan beskrivna åtgärderna genomförs utan också att allmänheten blir medveten om vattenhushållningsproblemen.

Det finns många metoder att informera hushåll, företag och turister, bland annat webbplatser, utbildningsprogram i skolorna, broschyrer från lokala myndigheter samt massmedia. Miljömärkning av apparater och miljöcertifiering av hotell kan också spela en viktig roll för att öka kunskapen och hjälpa konsumenterna att fatta välgrundade beslut när det gäller vatteneffektivitet och vattenhushållning.

En verkligt hållbar användning av våra sötvattensresurser kan inte uppnås utan ytterligare förbättringar av hållbarheten i städernas vattenanvändning.