Artiklar

Europeiska unionen har gjort väsentliga framsteg när det gäller att förbättra luftkvaliteten genom att anta och genomföra strategier och åtgärder sedan 1980-talet. Trots det fortsätter luftföroreningar att utgöra den största miljörisken för människors hälsa i Europa. Denna risk blir ännu högre när den kombineras med effekterna av klimatförändringarna, såsom extrem hetta, som framför allt påverkar sårbara grupper som äldre och barn.

Läs mer

Luftkvaliteten i Europa håller på att förbättras. Förorenad luft fortsätter dock att försämra människors hälsa och orsakar dödsfall som kan förebyggas, särskilt i städerna. Den goda nyheten är att renare lösningar för transporter, uppvärmning, industri och jordbruk kan vara till hjälp.

Läs mer

Luftkvaliteten i Europa har förbättrats betydligt under de senaste årtiondena, men föroreningar skadar fortfarande vår hälsa och vår miljö. Åtgärder för att begränsa föroreningarna skulle förbättra vår livskvalitet, spara pengar inom hälso- och sjukvården, öka arbetstagarnas produktivitet och skydda miljön.

Läs mer

I våras drabbades vi av ett coronavirus som på några veckor förändrade världen. Mycket av det som vi tidigare tagit för givet gällde plötsligt inte längre. Pandemin tog hela världen på sängen, men om du hade frågat en forskare inom infektionssjukdomar var det bara en tidsfråga innan det här skulle hända.

Läs mer

En enkel men kraftfull tanke står i centrum för miljölagstiftningen i EU, nämligen principen att förorenaren betalar. Denna princip har använts för skatter, böter och andra åtgärder, t.ex. genom utsläppskvoter och direktivet om miljöansvar. Vi talade med professor Geert Van Calster om denna princip, dess fördelar och brister.

Läs mer

Miljöföroreningar påverkar vår hälsa och livskvalitet. Europeiska miljöbyråns bedömningar har belyst dessa effekter och de fördelar som en renare miljö skulle kunna innebära. Genom varje åtgärd vi vidtar för att uppnå nollutsläpp i Europa kan vi förhindra en del cancerfall och även förbättra vår livskvalitet.

Läs mer

EU:s medlemsstater började samordna miljöpolitiken på 1970-talet, och naturen var det första området för EU:s åtgärder. Ända fram till i dag utgör naturvårdsdirektiven – fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, som först antogs 1979 respektive 1992 – hörnstenarna för EU:s insatser för att skydda och bevara biologisk mångfald.

Läs mer

Kan det bidra till skyddet av naturen att vi sätter ett värde på den, eller behöver vi nya förvaltningsmodeller? Hur är handeln kopplad till förlust av biologisk mångfald och ojämlikhet? Vi pratade med James Vause, ledande ekonom vid FN:s miljöprograms globala skyddsövervakningscenter (Unep-WCMC, United Nations Environment Programme World Conservation Monitoring Centre), som bidrog till Dasgupta-översynen om den biologiska mångfaldens ekonomi, särskilt till kapitlet om handel och biosfär.

Läs mer

Europa har satt upp ambitiösa politiska mål för att göra det möjligt för naturen att återhämta sig och blomstra, då en fungerande natur ger ökade nyttor för samhället. Mycket behöver göras för att vända försämringen av naturens tillstånd inom allt från skyddade områden och grön och blå infrastruktur till återställande, förvildning och användning av naturbaserade lösningar mot klimatförändringar.

Läs mer

Den europeiska naturen drabbas av konsekvenserna av långsiktig exploatering och föroreningar. Naturen fortsätter att förse oss med mat, kläder, läkemedel, bostäder, energi och andra resurser, men ekosystemen och många växter och djur är på tillbakagång och drivs ibland mot utrotning. Vilka mänskliga aktiviteter skadar naturen mest och hur kan vi stoppa och vända den nuvarande förlusten av biologisk mångfald?

Läs mer

Medvetenheten om vår natur har aldrig varit så hög som den är i dag. I kölvattnet av restriktionerna under covid-19-pandemin begav sig många av oss ut till våra närmaste grönområden för andrum och tröst – nödvändiga avbrott från vår inlåsta tillvaro. Det påminde oss än en gång om den viktiga och uppskattade roll som vår natur spelar för vårt mentala och fysiska välbefinnande.

Läs mer

Den förlust av biologisk mångfald och naturliga ekosystem som vi nu bevittnar är precis lika katastrofal som klimatförändringarna. Faktum är att de två är nära sammanflätade eftersom klimatförändringarna skyndar på förlusten av biologisk mångfald och att fungerande ekosystem är en viktig allierad i kampen mot klimatförändringar.

Läs mer

Klimatförändringarna påverkar ekosystemen och biologisk mångfald i allt ifrån förändringar i arternas livsmiljöer och artsamhällen till vattentillgång och blomningssäsonger. Vi frågade professor Beate Jessel, ordförande för tyska federala naturskyddsmyndigheten, om kopplingarna mellan biologisk mångfald och klimatförändringarna och vad som skulle kunna göras för att stärka naturens motståndskraft i ett föränderligt klimat.

Läs mer

Övervakning av vilda djur och naturtyper spelar en nyckelroll i expertbedömningar. Vi pratade med Petr Voříšek, medlem av samordningsgruppen för den nya europeiska fågelatlasen European Breeding Bird Atlas 2 vid Tjeckiens ornitologiska förening, om hur sådan information och data sätts samman på europeisk nivå och vilka utmaningar fågelpopulationerna står inför i dag.

Läs mer

EU har antagit ambitiösa planer för att drastiskt minska utsläppen och föroreningarna under de kommande årtiondena. Där ingår den nyligen lanserade handlingsplanen för nollförorening, som är inriktad på att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa och miljön. Vi har talat med Ian Marnane, som är expert på miljö, hälsa och välbefinnande vid Europeiska miljöbyrån. Han arbetar just nu med en rapport om nollförorening, som miljöbyrån planerar att offentliggöra senare i år.

Läs mer

Luftföroreningar, buller och klimatförändringarnas effekter utgör stora risker för européernas hälsa och välbefinnande. Vi pratade med Catherine Ganzleben, chef vid gruppen för luftföroreningar, miljö och hälsa, Alberto González, EEA:s expert på luftkvalitet och Eulalia Peris, EEA:s expert på bullerföroreningar, för att ta reda på vad Europeiska miljöbyrån (EEA) gör för att förbättra kunskaperna inom detta viktiga område.

Läs mer

Det krävs riktade åtgärder för att skydda Europas mest utsatta grupper – däribland fattiga, äldre och barn – mot miljöfaror som luftföroreningar, buller och extrema temperaturer. Aleksandra Kazmierczak, klimatanpassningsexpert på Europeiska miljöbyrån (EEA), beskriver huvuddragen i en ny EEA-rapport där man har undersökt hur social och demografisk ojämlikhet är kopplad till exponering för luftföroreningar, buller och miljöfaror.

Läs mer

Många förknippar fortfarande kvicksilver med termometrar och de flesta vet att ämnet är giftigt. Eftersom kvicksilver är giftigt håller det på att försvinna från produkter i Europa, men stora mängder finns kvar i luft, vatten, mark och ekosystem. Är kvicksilvret fortfarande ett problem, och vad försöker man göra åt det? Vi har intervjuat Ian Marnane, expert på hållbar resursanvändning och industri på Europeiska miljöbyrån.

Läs mer

Miljöpolitik är inte lätt. Å ena sidan vill européer ha alla fördelarna från en välfungerande ekonomi. Å andra sidan medför vår livsstil betydande miljö- och hälsorelaterade kostnader. För att kunna hitta de bästa politiska lösningarna måste vi förstå hur naturen, ekonomin och människors hälsa är kopplade till varandra. Europeiska miljöbyrån bidrar med underlag för politiska beslut genom att erbjuda just den kunskapen.

Läs mer

Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.

Läs mer