Vad är det som skadar Europas natur?

Vi människor är den art som har förändrat jorden på ett sätt som inga andra arter har gjort. Vi har haft stor inverkan på nästan alla andra arter, som vi delar planeten med, och på deras livsmiljöer. Europa, som är ett av de mest tättbefolkade områdena på jorden, är inget undantag.

Jordbruket ger den största påverkan av naturen

Enligt Eurostat används nästan 40 procent av EU:s mark för att odla livsmedel livsmedel på. Samtidigt som det traditionella jordbruket har gjort det möjligt för djur och växter att samexistera med grödor, har förändringar i jordbruksmetoderna sedan 1950, i riktning mot intensifiering och specialisering, bidragit till en stor minskning av den biologiska mångfalden. Enligt Europeiska miljöbyråns rapport State of nature in the EU är den ökade användningen av gödselmedel, bevattning och bekämpningsmedel, samt den intensiva förändringen av marken, det som påverkar mest lokala djur och växter, särskilt fåglar.

Föroreningar från bekämpningsmedel, som används inom jordbruket, är den främsta orsaken till den oroväckande minskningen av antalet insektsätande fåglar och fåglar i odlingslandskapet.

En av de största orsakerna är avskaffandet av traditionell gräsmarksdrift. Pollinerande insekter, såsom bin, humlor och fjärilar, påverkas i hög grad av detta. Fragmentering av marken och dränering för jordbruksändamål förstör de naturtyper som fåglar, reptiler och små däggdjur använder för att hitta föda och skydd och för att häcka.

Förorening av vatten, luft och mark

Vi kopplar ofta föroreningar till industri, transport och energiproduktion, som är viktiga källor, men nästan 50 procent av belastningen på naturen i samband med föroreningar härrör från jordbrukets utsläpp till luft, vatten och mark. Föroreningar från bekämpningsmedel som används inom jordbruket är den främsta orsaken till den oroväckande minskningen av antalet insektsätande fåglar och fåglar i odlingslandskapet. Föroreningar från bekämpningsmedel påverkar också groddjur, såsom grodor, paddor och salamandrar, samt insekter och små däggdjur, däribland fladdermöss, hamstrar och sislar.

På samma sätt har bekämpningsmedel och gödselmedel haft en negativ inverkan på omkring 80 procent av de 576 fjärilsarter som lever i Europa. Jordbruket är också en viktig källa till förorening av ytvatten och grundvatten, vilket påverkar många ekosystem.

Föroreningar från jordbruket är ett av de största problemen att hantera i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030 och i EU:s livsmedelsstrategi från jord till bord, vilken syftar till att halvera användningen av kemiska bekämpningsmedel och främja mindre intensiva jordbruksmetoder, bland annat en minskning av användningen av gödselmedel med minst 20 procent.

Fragmentera och skada naturtyper

Urbaniseringen innebär ytterligare en betydande belastning på naturen, men kanske förvånansvärt nog härrör merparten av skadorna inte längre från omvandling av naturområden till stadsområden (11 procent av påverkan inom detta område, enligt State of natur in the EU 2020), utan snarare från idrott, turism och fritidsaktiviteter (25 procent av påverkan i städerna). Byggnation och förändringar inom stadsområden påverkar dock också många arter som är vana att leva i urbana naturtyper (står för omkring 10 procent av påverkan i städerna).

Vägar, järnvägar, dammar och annan infrastruktur fragmenterar dessutom naturtyper och förstör landskap. Trafiken stör och dödar vilda djur. Mark, som är en viktig reservoar för biologisk mångfald, skadas när den täcks över med byggnader, asfalt eller betong.

En stor del av den europeiska kusten har modifierats för turismen, vilket lämnar föga utrymme för intakta marina och kustnära naturtyper. Vattenfåglar, såsom änder, gäss, hägrar och doppingar, och hotade rovfåglar, såsom smutsgamen och lammgamen, drabbas hårt när deras häckningsområden förstörs.

Ohållbara skogsbruksmetoder, jaktmetoder och metoder för överfiske

Nästan alla Europas skogar har förvandlats genom mänskliga ingrepp. Även efter återbeskogning har skogar som förvaltas av människan en annan karaktär. Naturtypen kan till exempel påverkas negativt om det finns färre träd av olika arter och åldrar.

Trots alla skyddsåtgärder ser vi fortfarande lokal avskogning och kalhuggning utan att nya träd planteras i Europa.

Avlägsnandet av döda och gamla träd och minskningen av urskogar påverkar många arter av insekter, fåglar, groddjur, reptiler, fladdermöss och små däggdjur, såsom barbastellen, den persiska ekorren och trädsovaren.

Trots alla skyddsåtgärder ser vi fortfarande lokal avskogning och kalhuggning utan att nya träd planteras i Europa.

Minst 52 miljoner vilda fåglar jagas varje år av människor i Europa, enligt forskning som omfattar 26 europeiska länder. Olaglig jakt hotar dessutom många arter, särskilt fåglar och däggdjur, och dessutom utgör förvildade och fritt strövande katter och hundar ytterligare ett hot.

Fiskar påverkas av fisket, liksom marina däggdjur, såsom den kortnosade vanliga delfinen och tumlaren, som ibland faller offer som bifångst.

Även när vi försöker njuta av naturen kan vi oavsiktligt skada naturtyper och arter runt omkring oss. Många fritidsaktiviteter, såsom utomhussporter, privatplan, drönare, människors nedtrampning och oreglerad djurskådning, kan vara mycket skadliga för naturen.>

Främlingar tar över

Ibland avsiktligt, ibland av en olyckshändelse, har européerna fört in nya växter och djurarter till kontinenten. Dessa nya arter tar ibland över naturtyper och stör ekosystemen, och kallas därför för invasiva främmande arter.

Några av de mest skadliga invasiva främmande arterna är mink, sumpbäver och tvättbjörn, som har blivit rovdjur för europeiska fåglar, och röd muntjak, som betar av undervegetationen. Kammaneten, som först introducerades i Svarta havet genom fartygens barlastvatten, har förstört vissa fiskbestånd.

Det finns också främmande växtarter som tar över lokala växter. Segelbuske, parkslide och jättebalsamin är bara några exempel.

Klimatförändringar – det största framväxande hotet mot naturen

Klimatförändringar påverkar redan livet i Europa, med ökad temperatur, torka, förändrad nederbörd, skogsbränder och mindre snö. De ses som ett växande hot mot europeiska arter och kommer att påverka allt fler djur och växter.

Vi bevittnar lokal och regional utrotning av arter, samt en förflyttning av arter norrut och uppåt bergen. Groddjur, fåglar och fladdermöss är de arter som drabbas hårdast av torka och förändrad nederbörd.

I Europeiska miljöbyråns rapport Europas miljö – tillstånd och utblick 2020 varnar man för att uppvärmningen, försurningen och syreminskningen i haven fortsätter att förvärras, vilket hotar de marina livsmiljöerna.

För att begränsa klimatförändringarna måste vi producera energi på ett hållbart sätt. Europa leder insatserna för att minska koldioxidutsläppen och siktar på att vara koldioxidneutralt senast 2050. Detta är ett viktigt mål, men i vissa fall kan utvecklingen av förnybar energi skada naturtyper och arter. Vindkraftverk kan till exempel utgöra ett hot mot fladdermöss och fåglar, som kan kollidera med bladen, och dammar kan blockera passagen av sediment och vandrande fiskar.

Det är därför avgörande att alla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen vidtas på ett samordnat sätt med handlingsprogram för biologisk mångfald för att minimera påverkan på djur och livsmiljöer. Det finns många bra lösningar som gynnar både klimatet och naturen, såsom att förbättra markens tillstånd.

De faktorer som beskrivs ovan är de allvarligaste påverkansfaktorerna för naturen i Europa, men de är inte de enda. Buller och ljusföroreningar från mänsklig verksamhet skadar också många arter. Det finns många problem att ta itu med, men det står klart att människan återigen måste lära sig att ge plats för naturen att frodas. Om vi inte gör det snabbt kan det få konsekvenser som är oåterkalleliga.