Bättre luftkvalitet förbättrar människors hälsa och produktivitet

Luften i Europa är i dag mycket renare än den var när Europeiska unionen (EU) och dess medlemsstater för omkring ett halvt sekel sedan började införa en politik för luftkvalitet och förebyggande och bekämpande av miljöföroreningar. Europeisk och nationell politik och lokala åtgärder har bidragit till att föroreningarna från transport-, industri- och energisektorn har minskat.

Trots dessa framsteg visar EEA:s årliga bedömningar i rapporten om luftkvaliteten i Europa, Air quality in Europe, att luftföroreningar fortfarande utgör en fara för människors hälsa och för miljön. Luftföroreningsnivåerna i många av Europas städer överskrider fortfarande både EU:s lagstadgade gränser och Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktlinjer för skydd av människors hälsa. Den tragiska följden av detta är att omkring 400 000 européer dör i förtid varje år på grund av dålig luftkvalitet, enligt EEA:s beräkningar.

Luftföroreningar är den främsta orsaken i Europa till förtida dödsfall på grund av miljöfaktorer, men de har också en betydande ekonomisk inverkan. Sjukvårdskostnaderna ökar och den ekonomiska produktiviteten minskar på grund av arbetstagarnas ohälsa. Luftföroreningarna skadar också jord, grödor, skogar, sjöar och floder. Till och med våra hus, broar och annan infrastruktur tar skada.

Dessutom är de negativa effekterna av dålig luftkvalitet inte jämnt fördelade i samhället. En ny rapport från EEA visar att Europas mest utsatta invånare, särskilt i de östra och södra regionerna, i oproportionerlig grad drabbas av luftföroreningar, extrema temperaturer och buller. Förutom generella förbättringar behövs därför riktade åtgärder för att bättre skydda utsatta grupper.

Djupt rotade systemproblem

Partiklar, kvävedioxid (NO₂) och marknära ozon (O₃) är de föroreningar som orsakar störst skador på människors hälsa och på miljön i Europa. De främsta källorna till dessa föroreningar är vägtransporter, bostadsuppvärmning, jordbruk och industri.

I städerna, där omkring tre av fyra européer bor, är vägtransporterna ofta den främsta källan till luftföroreningar, särskilt som utsläppen från bilarna sker på marknivå nära människorna. I vissa delar av Europa är uppvärmning av bostäder med ved och kol den främsta källan till skadliga föroreningar. Tyvärr ökar dessa utsläpp under vintermånaderna när väderförhållandena ofta förhindrar spridning av föroreningarna.

Gemensamt för luftföroreningskällorna är att de är djupt rotade i samhällets grundläggande system för rörlighet, energi samt produktion och konsumtion av livsmedel. Dessa system är inte bara de främsta källorna till luftföroreningar, utan också själva grundorsaken till klimatkrisen och den snabba minskningen av biologisk mångfald.

Hur vi transporterar människor och varor, hur vi genererar värme och el och hur vi producerar och konsumerar livsmedel är på många sätt grunderna för dagens livsstil. Därför är det inte så lätt att ändra på dessa system. I många fall måste vi tänka om när det gäller hur vi har byggt upp vårt samhälle och hur vi lever våra liv.

Lösningar för renare luft som alla vinner på

EEA har samarbetat med flera europeiska städer i ett pilotprojekt för att öka kunskapen om utmaningarna med att förbättra luftkvaliteten på lokal nivå. De tio städer som har deltagit i pilotprojektet har till exempel byggt ut fjärrvärmen, arbetat för att främja cykling, sänkt hastighetsgränserna och infört trängselavgifter för att förbättra luftens kvalitet. Andra framgångsrika initiativ är flyttning av industrianläggningar, modernisering av kaminer och värmepannor för hushållsbruk, användning av renare bränsle för uppvärmning, övergång till renare bussar och spårvagnar, samt införande av transportzoner med låga utsläppsnivåer.

Dessa åtgärder minskar de lokala luftföroreningarna, ofta även bullret, och förbättrar invånarnas livskvalitet. Samma åtgärder minskar dessutom utsläppen av växthusgaser och sparar i många fall pengar. Ändå rapporterar samma städer att de står inför viktiga utmaningar, särskilt när det gäller samspelet med medborgarna och de politiska argumenten för åtgärder att förbättra luftkvaliteten.

För att uppnå bästa resultat går lokala och regionala åtgärder hand i hand med en effektiv nationell politik och EU-politik, som ofta ger betydande sidovinster genom att utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar minskas samtidigt. Sådana sidovinster kan man till exempel uppnå genom en ökad energieffektivitet och ett miljöanpassat transportsystem.

Befolkningen kräver ren luft

Människor blir alltmer intresserade av kvaliteten på den luft de andas och en del tar egna initiativ för att mäta den lokala luftkvaliteten genom medborgarforskning. EEA arbetar tillsammans med det europeiska nätverket för chefer vid europeiska miljöskyddsmyndigheter i ett projekt som kallas CleanAir@School, där barn, föräldrar och lärare mäter föroreningshalter runt skolor.

De skolor som deltar i projektet mäter kvävedioxidhalterna med en enkel och billig utrustning och placerar en provtagare vid vägkanten framför skolan och en i ett mindre förorenat område, till exempel på marken bakom skolan. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om trafiken som en källa till luftföroreningar och uppmuntra föräldrar att hitta andra alternativ att ta barnen till skolan än genom att skjutsa dem med bil.

På väg mot noll luftföroreningar

Åtgärder och politik med bindande mål på lokal, regional, nationell nivå och EU nivå har förbättrat luftkvaliteten i Europa till nytta för medborgarna och miljön. Fler och fler människor i hela världen kräver nu liknande framsteg. Att minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av luftföroreningar är ett delmål till detav FNs mål för hållbar utveckling som syftar till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande. Ett liknande delmål finns för hållbara städer och samhällen. Liksom de andra målen skulle förverkligandet av detta medföra enorma globala fördelar, bland annat ökad produktivitet och minskade sjukvårdskostnader.

De åtgärder som krävs för att minska luftföroreningarna, både i Europa och globalt, är i stort sett samma åtgärder som krävs för att hantera klimatkrisen och stoppa miljöförstöringen. Vi måste i grunden förändra våra produktions- och konsumtionssystem och minska koldioxidutsläppen, särskilt de som rör rörlighet, energi och livsmedel.