All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Rent vatten är avgörande för naturen och människors hälsa och välbefinnande. Det är också en viktig resurs för många ekonomiska sektorer. Till följd av överexploatering och klimatförändringar drabbas många områden i Europa allt oftare av vattenbrist. Samtidigt sätter föroreningar ytterligare press på denna ändliga resurs.
Vatten täcker över 70 procent av jordens yta och är förutsättningen för allt liv på vår planet. Av allt vatten på jorden finns 96,5 procent i haven som saltvatten, och resterande 3,5 procent är sötvatten – sjöar, floder, grundvatten och is. En god förvaltning av denna begränsade och värdefulla resurs är nödvändig för människans och naturens välbefinnande.
EU har antagit ambitiösa planer för att drastiskt minska utsläppen och föroreningarna under de kommande årtiondena. Där ingår den nyligen lanserade handlingsplanen för nollförorening, som är inriktad på att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa och miljön. Vi har talat med Ian Marnane, som är expert på miljö, hälsa och välbefinnande vid Europeiska miljöbyrån. Han arbetar just nu med en rapport om nollförorening, som miljöbyrån planerar att offentliggöra senare i år.
Europeiska miljöbyrån (EEA) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) har nyligen offentliggjort rapporten European Maritime Transport Environmental Report (Emter) som är en gemensam utvärdering av sjötransporternas miljöpåverkan i Europa. Vi intervjuade Stéphane Isoard som är gruppchef för vatten- och havsfrågor på Europeiska miljöbyrån och som ledde byråns arbete med rapporten.
Malta är ett av de tio länder i världen som lider av störst vattenbrist. Vad gör man när naturen bara tillhandahåller ungefär hälften av allt vatten som befolkningen behöver? Malta ”framställer” rent vatten och försöker se till att inte en droppe går till spillo. Vi pratade med Manuel Sapiano, från Maltas energi- och vattenbyrå, om ny teknik, vatten till hushåll och jordbruk och det ofördärvade badvattnet som omger ön.
Tillgång till rent vatten är något som vi gärna tar för givet. Det räcker med att sätta på en kran för att använda det, och det ”smutsiga” vattnet rinner sedan ner i avloppet. De allra flesta medborgare i Europa har kranvatten i hemmet som håller dricksvattenkvalitet, och vi har tillgång till det dygnet runt. Den korta stund som vattnet befinner sig mellan kranen och avloppet är en mycket liten del om man ser till hela processen. En stads vattenförvaltning handlar inte bara om det offentliga vattensystemet. Klimatförändringarna, stadsutbredningen och ändringar av avrinningsdistrikten kan alla leda till att översvämningar i städer blir vanligare och ställer till med mer förödelse, och myndigheterna ställs därför inför allt större utmaningar.
Massproducerad plast marknadsfördes i mitten av förra århundradet som ett mirakelmaterial – lätt, formbart, hållbart och starkt. Sedan dess har plastproduktionen snabbt ökat och på många sätt gynnat samhället. Nu, 70 år senare, uppgår den årliga plastproduktionen till mer än 300 miljoner ton, och vi har börjat förstå de verkliga konsekvenserna av dessa produkter, de ”försvinner” aldrig helt från miljön.
Naturen och vattnet går hand i hand. Det är grundtanken bakom det nederländska programmet Ruimte voor de Rivier (ung. göra plats för floden). Strategin går ut på att helt enkelt börja om från början, och är nu en global modell för vattenförvaltning och ett skydd mot den ökade översvämningsrisk som följer av klimatförändringarna. De senaste extrema översvämningarna 1993 och 1995 var en väckarklocka, menar Willem Jan Goossen från nederländska infrastruktur- och vattenförvaltningsministeriet. Vi frågade honom vad programmet innebär med avseende på hållbart översvämningsskydd.
Klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar för vattenförekomsterna. Allt från översvämningar och torka till försurade hav och stigande havsnivåer; klimatförändringarnas inverkan på vattnet kommer troligen att intensifieras under de kommande åren. Dessa förändringar leder till att åtgärder vidtas runtom i Europa. Städer och regioner håller redan på att anpassa sig och använder mer hållbara och naturbaserade lösningar för att minska översvämningarnas konsekvenser. De använder också vatten på ett smartare och mer hållbart sätt, så att vi kan klara av att leva med torkan.
Livet i Europas sötvatten och regionala hav far illa. Ekosystemen är i dåligt skick, vilket har en direkt inverkan på många vattenlevande djur och växter. Andra arter och människor som är beroende av rent vatten påverkas också. Europas hav är i ett bedrövligt skick, främst på grund av överfiske och klimatförändringar, medan sötvattenförekomsterna lider av överskott på näringsämnen med förändrade livsmiljöer som följd. Kemiska föroreningar har en negativ inverkan på såväl sötvattensmiljöer som marina miljöer.
I Europa förbrukar vi miljarder kubikmeter vatten varje år, inte bara som dricksvatten utan även i jordbruket och tillverkningsindustrin, för värme och kyla, inom turismen och andra tjänstesektorer. Med alla tusentals sötvattensjöar, floder och grundvattenkällor som står till buds kan vattentillgången i Europa tyckas obegränsad. Men befolkningstillväxt, urbanisering, föroreningar och klimatförändringarnas effekter, såsom ihållande torka, leder till enorma påfrestningar på Europas vattentillgång och vattenkvalitet.
Mer än 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Det var i vattnet livet en gång började, så det är inte särskilt förvånande att alla levande varelser på vår blå planet behöver vatten. Vatten är i själva verket många saker: en livsnödvändighet, ett hem, en lokal och global resurs, en transportkorridor och en klimatreglerare. Under de två senaste århundradena har haven också blivit både slutdestinationen för många föroreningar som släpps ut i naturen och en nyupptäckt källa till mineraler, som kan utvinnas. För att kunna fortsätta njuta av rent vatten och friska hav och floder måste vi helt ändra vårt sätt att använda och behandla vatten.
Många förknippar fortfarande kvicksilver med termometrar och de flesta vet att ämnet är giftigt. Eftersom kvicksilver är giftigt håller det på att försvinna från produkter i Europa, men stora mängder finns kvar i luft, vatten, mark och ekosystem. Är kvicksilvret fortfarande ett problem, och vad försöker man göra åt det? Vi har intervjuat Ian Marnane, expert på hållbar resursanvändning och industri på Europeiska miljöbyrån.
Det marina växt- och djurlivet, det globala klimatet, vår ekonomi och vår sociala välfärd är alla beroende av tillgången till friska hav. Viss förbättring har visserligen skett men våra bedömningar och analyser visar att det sätt på vilket vi för närvarande använder Europas hav fortfarande är ohållbart. Klimatförändringen och konkurrensen om naturresurser sätter samtidigt de marina miljöerna under extra tryck. EU:s politiska beslut och åtgärder skulle kunna leda till större förbättringar om de genomfördes genom en ”ekosystembaserad förvaltningsstrategi” och fick stöd av en global ram för förvaltning av haven.
Med befolkningstillväxt, urbanisering och ekonomisk utveckling ökar efterfrågan på sötvatten i tätbebyggda områden i hela Europa. Samtidigt påverkar klimatförändringar och föroreningar också stadsbornas tillgång på vatten. Hur kan Europas städer fortsätta att ge sina invånare rent sötvatten?
Vi behöver mat och vi behöver rent sötvatten för att producera vår mat. Med en efterfrågan som växer dels på grund av våra egna verksamheter och dels på grund av klimatförändringen kämpar många regioner, särskilt i södra Europa, för att hitta tillräckligt med sötvatten för att tillgodose sina behov. Hur kan vi fortsätta odla och producera livsmedel utan att naturen kommer att törsta efter rent vatten? En mer effektiv användning av vatten i jordbruket skulle definitivt vara till nytta.
Jordbruket lägger en tung och växande börda på Europas vattenresurser. Vattenbrist och skador på ekosystem hotar. För att vi ska uppnå en hållbar vattenanvändning måste jordbrukarna få rätt prisincitament, rätt rådgivning och rätt stöd.
”Vattnet stängs av en eller två gånger i månaden, ibland oftare”, berättar Barış Tekin från sin lägenhet i den historiska stadsdelen Beşiktaş i Istanbul, där han bor med sin fru och dotter. ”För säkerhets skull har vi runt 50 liter vatten på flaska i lägenheten för disk och tvätt. Om vattnet är avstängt riktigt länge går vi till min pappa eller till min frus föräldrar”, säger Barış, som är professor i ekonomi vid Marmara University.
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/themes/water/articles/articles_topic or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-23 01:06
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra