Havs- och vattenmiljö

Ändra språk

Sida Senast ändrad 2020-11-23

7 min read

Topics: Havs- och vattenmiljö

Allt liv på vår planet – inte minst våra ekosystem, våra samhällen och vår ekonomi – är beroende av vatten. Ekosystemen i hav och sötvatten fyller många livsviktiga funktioner, som att:

Havs- och vattenmiljö

Menu

filtrera, späda ut och lagra vatten,
förhindra översvämningar,
upprätthålla klimatbalansen på lokal och global nivå,
skydda den biologiska mångfalden.

Vattenekosystemen levererar också en lång rad produkter och tjänster, liksom naturtillgångar, vägar för handel och transporter och möjligheter till rekreation. För att skydda alla dessa funktioner krävs det insatser på många olika områden. Havs- och vattenpolitiken måste integreras med politiken för anpassning till klimatförändringen och politiken för biologisk mångfald. Den måste också integreras med politiken för de olika sektorer som berörs, exempelvis jordbruk, turism, energi och transporter.

Påfrestningarna på Europas sötvattenresurser ökar och kustområdena och havet har påverkats avsevärt av människans aktiviteter under århundradena. Detta har lett till miljöförändringar i ekosystemen vid kusterna och i havet, exempelvis vattenförorening och eutrofiering (eller övergödning), förluster av biologisk mångfald, naturförstöring och kusterosion.

Påfrestningar som markanvändning, vattenuttag och klimatförändringar kan ändra vattenförekomsternas naturliga flöde. I vissa områden överstiger dessutom vattenförbrukningen ofta vattentillgången vilket leder till vattenstress. Vi måste förbättra vårt sätt att hushålla med våra vattenresurser, både i havet och i sötvattensystemen, om vi ska kunna fortsätta att utnyttja de livsviktiga tjänster som våra vattenekosystem ger oss.

Att skydda havs- och vattenresurserna – och garantera deras ekologiska kvalitet – är en grundprincip i EU:s miljöpolitik. Ramdirektivet om vatten (eller vattendirektivet) från 2000 och ramdirektivet om en marin strategi från 2008 ger oss ramverk för förvaltningen av vattenekosystemen. I ramdirektiven fastställs mål för en god miljöstatus för både havs- och sötvattensresurser genom en ekosystembaserad, eller helhetsinriktad, strategi.

Europas vatten är mycket renare än de var för 25 år sedan, tack vare investeringar i reningssystem för att minska föroreningarna från avloppsvatten från tätbebyggelse. Vattendirektivets mål för 2015 uppnåddes dock bara för 53 % av Europas ytvattenförekomster. De övriga har fortfarande en dålig ekologisk status (Europeiska miljöbyråns rapport nr 8/2012).

Målet i ramdirektivet om en marin strategi att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i kust- och havsmiljön senast 2020 är också en utmaning trots stora förbättringar i avloppsrening, minskad överfiskning och utökade marina skyddsområden.

EU:s politik

För att skydda Europas gemensamma miljöer, resurser och ekosystem i hav och sötvatten mot föroreningar, överuttag och strukturella förändringar krävs det samordnade insatser på EU-nivå.

Vattendirektivet ger en ram för vattenskydd och vattenhushållning i EU. Under 2010 lade EU-medlemsstaterna fram 160 förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt för perioden 2009–2015, för att skydda och förbättra vattenmiljön. Den andra omgången förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, som omfattar perioden 2016–2021, slutfördes under 2016 och 2017.

År 2012 offentliggjorde kommissionen meddelandet Strategi för att skydda Europas vattenresurser (COM(2012) 673). Det handlar om politiska åtgärder som kan förbättra genomförandet av den gällande vattenlagstiftningen och om att integrera vattenpolitikens mål i andra politikområden. Strategin bygger på vattenpolitik för vattenresurseffektivitet och en hållbar vattenförvaltning under samma tidsperiod som Europa 2020-strategin, det vill säga fram till 2050.

Förutom ramdirektivet om vatten och vattenstrategin finns det fyra andra direktiv på vattenområdet som ska se till att de europeiska vattnen befinner sig i ett gott tillstånd:

Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG),
Direktivet om förvaltning av badvattenkvaliteten (2006/7/EG),
Direktivet om nitrater (91/676/EEG) och
Direktivet om kvaliteten på dricksvatten (98/83/EG).

Översvämningsdirektivet (2007/60/EG), som ska främja planer för hantering av översvämningsrisker, bidrar också till att uppnå målen i vattendirektivet.

Ramdirektivet om en marin strategi utgör tillsammans med vattendirektivet, habitatdirektivet och fågeldirektivet ett integrerat, ekosystembaserat tillvägagångssätt med en helhetssyn som syftar till att uppnå en god miljöstatus ur många olika specifika miljöaspekter.

Under 2012 togs tre viktiga steg i genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi: 1) Medlemsstaterna lämnade in rapporter om sina inledande bedömningar av den aktuella miljöstatusen i sina marina vatten (artikel 8 i ramdirektivet). 2) Medlemsstaterna fastställde för varje berörd marin region eller delregion vilka förhållanden som kännetecknar en god miljöstatus i de marina vattnen (artikel 9 i ramdirektivet). 3) Medlemsstaterna fastställde miljömål och tillhörande indikatorer som vägledning för framstegen mot en god miljöstatus fram till 2020 (artikel 10 i ramdirektivet).

Andra viktiga områden inom EU-politiken där en ökad samordning bidrar till ett mer sammanhängande tillvägagångssätt när det gäller havsfrågor är den integrerade havspolitiken, den integrerade förvaltningen av kustområden, direktivet om havsplanering (2014/89/EU) och den gemensamma fiskeripolitiken.

Europas vatten är inte bara EU:s problem. Sedan flera årtionden finns det ett starkt regionalt och internationellt samarbete genom följande organisationer och konventioner:

Kommissionen för skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM)
Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR)
Barcelonakonventionen (BARCON)
Svartahavskommissionen (BSC)

Europeiska miljöbyråns nätverk Eionet bildar också en stabil grund för en harmoniserad politik och en ram för genomförandet i grannländerna och i de stater som är medlemmar av miljöbyrån men inte i EU.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

Europeiska miljöbyråns uppdrag är att tillhandahålla aktuell, operativ, relevant och tillförlitlig information om havs- och vattenfrågor. Detta stöds av det europeiska ämnescentrumet för inlands-, kust- och havsvatten (ETC/ICM).

Europeiska miljöbyrån stödjer genomförandet och utvärderingen av EU:s nuvarande och framtida havs- och vattenpolitik. Miljöbyrån bidrar till att ge en allsidig kunskapsbas om att bevara och återställa ekosystemen i de europeiska haven och sötvattensystemen samt säkerställa deras återhämtningsförmåga. Detta ska ge en solid bas för beslutsfattande i form av rapporter, data, indikatorer och bedömningar, som alla finns att tillgå på miljöbyråns webbplats och informationsplattformar på nätet (WISE-Freshwater, WISE-Marine).

Vatteninformationssystemet för Europa (WISE) är ett partnerskap mellan Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för miljö, det gemensamma forskningscentrumet och Eurostat) och Europeiska miljöbyrån. WISE är en heltäckande webbportal till kunskapsbasen om vatten. Water Data Centre, som är en viktig del av WISE, tillhandahåller vattendata och annan information som EU-institutionerna sammanställt för de olika intressenterna. WISE-systemets visningsfunktioner och interaktiva kartor ger användarna tillgång till ett brett spektrum av information som presenteras i sitt geografiska sammanhang.

WISE-Marine håller på att utvecklas som en webbportal för att dela information om havsmiljön på EU-nivå. WISE-Marine kommer att har fokus på miljön i havet på europeisk nivå och komplettera liknande övervakning på regional och nationell nivå, som de regionala havskonventionerna och medlemsstaternas marina vatteninformationssystem. WISE-Marine kommer att tillhandahålla data och annan information enligt gemensamma standarder, och bidra till bättre beslutsfattande i fråga om bevarande och hållbar användning av havsmiljön.

Utöver miljöbyråns återkommande femårsrapporter Europas miljö – tillstånd och utblick (SOER), publiceras också en serie rapporter med bedömningar av Europas vatten- och havsmiljö. Rapporterna handlar om tillståndet i Europas hav (2015), kvaliteten på Europas badvatten (2016, 2017), fisk och skaldjur i Europa (2016), floder och sjöar i europeiska städer (2016), Europas vattenpolitik och människors hälsa (2016), miljön i Arktis (2017) och en sammanfattning om prissättningen på vatten (2017).

Miljöbyråns rapporter tar upp aspekter av vatten som är viktiga vid beslutsfattande, som resurseffektivitet och ekonomi, ekologisk och kemisk status, hydromorfologi (eller vattenförekomsternas fysiska egenskaper), sårbarhet och biologisk mångfald.

ETC/ICM publicerar också tekniska rapporter på sin webbplats.

Utsikter

Europeiska miljöbyrån kommer att fortsätta att tillhandahålla information och bedömningar med ökad inriktning på en ekosystembaserad strategi och hållbar vattenhushållning och användning av Europas hav. WISE kommer att fortsätta att erbjuda den kunskapsbas som behövs för att följa Europas framsteg mot god miljöstatus i alla dess hav och sötvattenssystem.