nästa
föregående
poster

Energi

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2023-03-15
Topics:
Energi är viktigt för industriellt och kommersiellt välstånd och för välfärden i samhället och ger också personlig komfort och rörlighet. Men produktionen och förbrukningen av energi innebär en betydande belastning på miljön: utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, markanvändning, avfallsgenerering och oljeutsläpp. Dessa belastningar bidrar till klimatförändringar, skadar de naturliga ekosystemen och den av människan skapade miljön och har negativ inverkan på människors hälsa.

Många av människans verksamheter kräver förbränning av fossilbränslen. Det ökar koldioxidhalten i atmosfären, vilket leder till klimatförändringar och stigande globala medeltemperaturer. Världsefterfrågan på energi ökar, vilket förstärker trenden att koldioxidutsläppen ökar.

Det flesta länder förlitar sig på fossilbränslen (olja, gas och kol) för att tillgodose sina energibehov. När dessa bränslen förbränns frigörs värme som kan omvandlas till energi. Under processen reagerar kolet i bränslen med syre, vilket alstrar koldioxid som släpps ut i atmosfären. Luftföroreningar (svaveldioxid, kväveoxider och partiklar) släpps också ut, vilket påverkar luftkvaliteten. Tack vare tekniska åtgärder och förbättringar i kraft‑ och värmeproduktionsanläggningarna har utsläppen dock minskat under de senaste decennierna.

Den europeiska energikonsumtionen nådde en topp 2006. År 2010 var energiförbrukningen nästan 4 procent lägre. En del av minskningen kan förklaras av den ekonomiska krisen, men en begynnande frikoppling av sambandet mellan ekonomisk aktivitet och energiförbrukning bidrog också.

Fossilbränslen dominerar fortfarande bränslemixen: Ungefär 77 procent av genomsnittseuropéns energibehov tillgodoses med olja, gas och kol. Kärnkraft står för 14 procent, och de återstående 9 procenten kommer från förnybara energikällor. De förnybara energikällorna ökar dock snabbt. År 2010 var solceller den största källan till nyinstallerad kapacitet, med nya gas- och vindinstallationer på andra respektive tredje plats. För kärnkraft togs mer kapacitet ur drift än vad som installerades.

Genomsnittseuropén använder 27 megawattimmar (MWh) per år, inklusive alla hushålls‑, industri- och transportkällor. Den här siffran varierar betydligt mellan länderna, precis som de åtföljande koldioxidutsläppen, som är starkt beroende av hur stort genomslag förnybar energi och kärnkraft har fått. Transport, den snabbast växande energianvändande sektorn sedan 1990, är nu den största energiförbrukaren.

EU:s politik

Energi är en fråga som ges allt större politisk prioritet. Den är ett av de fem viktigaste utvecklingsområden som Europa 2020-strategin är inriktad på för att nå målen att

  • 20 procent av Europas energiförbrukning kommer från förnybar energi,
  • energieffektiviteten ökar med 20 procent.

Tillsammans med de särskilda målen för Energi 2020-strategin vidtas åtgärder för ytterligare intresseområden genom olika politiska insatser som sammanfattas på Europeiska kommissionens webbplats. De politiska insatserna inbegriper följande:

  • Öka försörjningstryggheten.
  • Garantera den europeiska ekonomins konkurrenskraft och tillgången till energi till rimligt pris.
  • Främja utvecklingen av en konkurrenskraftig inre marknad för energi.
  • Fastställa miniminivåer för energibeskattning.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

En av Europeiska miljöbyråns viktigaste verksamheter på energiområdet är att övervaka integrationen av miljöhänsyn i energisektorn. En uppsättning energi- och miljöindikatorer uppdateras och offentliggörs varje år. Miljöbyrån offentliggör bedömningar av de förväntade miljöfördelarna och ‑belastningarna av olika andelar av förnybar energi.

Energi- och miljöindikatorerna är inriktade på sex politiska frågor:

  • Minskar energianvändningens och energiproduktionens inverkan på miljön?
  • Minskar energiförbrukningen?
  • Hur snabbt ökar energieffektiviteten?
  • Ersätter mindre förorenande bränslen farligare bränslen?
  • Hur snabbt införs förnybara energitekniker?
  • Integreras miljökostnaderna bättre i prissystemet?

Indikatorerna spelar också en viktig roll i

  • övervakningen av EU:s strategi för hållbar utveckling,
  • utarbetandet av EU:s växthusgasinventeringsrapport till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC),
  • rapporteringen av trender och prognoser för växthusgasutsläpp i EU enligt Kyotoprotokollet.

Europeiska miljöbyrån genomför bedömningar av förväntande miljöfördelar och ‑belastningar av en ökande andel förnybar energi i den totala energiproduktionen. I detta ingår att

Permalinks

Geographic coverage

Topics

Topics:
Dokumentåtgärder