Europas miljö 2015 – framtidens välstånd är beroende av modigare steg inom politik, kunskap, investeringar och innovation

Detta är några av de centrala budskapen i Europeiska miljöbyråns femåriga bedömning Europas miljö – tillstånd och utblick 2015 (SOER 2015), som publiceras i dag. SOER 2015 är en integrerad bedömning av Europas miljö. Den innefattar också bedömningar och information om  global, regional och nationell nivå samt jämförelser mellan länder.

EU:s politik har lett till betydande vinster

Europas invånare kan i dag njuta av renare luft och vatten. Mindre avfall deponeras och mer resurser återvinns. Vi är dock fortfarande långt från att nå visionen för 2050 om att ”leva gott inom planetens gränser” som fastställs i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Även om vi nu använder naturresurserna mer effektivt än tidigare håller vi fortfarande på att bryta ner den resursbas som vi är beroende av i Europa och runt om i världen. Problem som förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar är fortfarande allvarliga hot.

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör, Hans Bruyninckx:

– Vår analys visar att den europeiska politiken på ett framgångsrikt sätt tagit itu med många miljöutmaningar genom åren. Men den visar också att vi fortfarande skadar de naturliga system som upprätthåller vårt välstånd. Att leva inom planetens gränser är en enorm utmaning, men det finns mycket att tjäna på att möta den. Att till fullo använda Europas innovationskapacitet skulle kunna göra oss verkligt hållbara och sätta oss i spetsen för vetenskap och teknik, skapa nya industrier och ett hälsosammare samhälle.

SOER 2015 belyser behovet av en mer ambitiös politik för att uppnå Europas vision för 2050. I bedömningen framhålls också behovet av nya strategier som tar upp den systemrelaterade aspekten av många miljöproblem. Exempelvis kan externa belastningar, bland annat globala megatrender, motverka effekterna av olika politiska åtgärder och lokala förvaltningsinsatser. Flertalet miljöutmaningar har också en nära koppling till produktions- och konsumtionssystem som ligger till grund för många jobb och försörjningsmöjligheter. Förändringar i dessa system kan skapa såväl kostnader som nyttor. Effektivitetsvinster kan dessutom ofta motverkas av ökad konsumtion.

I rapporten dras slutsatsen att även om det är viktigt att den nuvarande politiken genomförs fullt ut, kommer varken den nuvarande miljöpolitiken eller de ekonomi- och teknikdrivna effektivitetsvinsterna att räcka till för att förverkliga Europas vision för 2050.

Behovet av att förändra centrala system

För att ta itu med de komplexa utmaningar som Europa står inför kommer det att krävas en mer ambitiös politik, liksom bättre kunskaper och smartare investeringar som syftar till att i grunden förändra centrala system som rör livsmedel, energi, bostäder, transport, finans samt hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas strategier och tillvägagångssätt med målet att minska belastningen och undvika potentiella skador, återupprätta ekosystem, korrigera socioekonomiska orättvisor och anpassa systemen till globala trender som klimatförändring och resursutarmning.

Hans Bruyninckx fortsätter:

– Vi har 35 år på oss att se till att vi lever på en hållbar planet 2050. Det kan verka ligga långt i framtiden, men för att nå målen måste vi agera nu. Våra handlingar och investeringar måste vara ännu mer ambitiösa och konsekventa. Många av de beslut vi fattar i dag kommer att vara avgörande för hur vi lever 2050.

SOER 2015 Europas miljö – ett urval fakta och trender

Naturtillgångar

• EU:s politik har minskat föroreningarna och avsevärt förbättrat kvaliteten på Europas luft och vatten. En fortsatt försämring av ekosystemen hotar dock Europas ekonomiska resultat och välmående.
• Den biologiska mångfalden fortsätter att urholkas. 60 procent av de skyddade arter och 77 procent av de livsmiljötyper, som utvärderats, visar på en ogynnsam bevarandestatus. Europa är inte på väg att uppnå målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2020.
• Biologisk mångfald i hav och kustområden är ett särskilt problemområde. Bland belastningarna märks skador på havsbotten, föroreningar, invasiva främmande arter och försurning. Överfisket har minskat i Atlanten och Östersjön, men i Medelhavet överfiskades 91 procent av de bestånd som bedömdes under 2014.
• Mindre än 6 procent av Europas odlade mark användes för ekologiskt jordbruk 2012. Här är skillnaderna stora mellan länder.
• Klimatförändringarnas effekter kommer enligt prognoserna att öka belastningen och miljöpåverkan i framtiden, och de faktorer som ligger bakom förlusten av biologisk mångfald förväntas bestå.

Resurseffektivitet

• Den inhemska resurskonsumtionen var 16,7 ton per person 2007 och minskade till 13,7 ton 2012, delvis på grund av att byggindustrin kollapsade i vissa länder.
• Avfallshanteringen har förbättrats på senare år – mindre avfall genereras och mindre avfall deponeras. I 21 länder ökade återvinningsgraden mellan 2004 och 2012, medan avfallsdeponin minskade i 27 av 31 länder (för vilka uppgifter fanns tillgängliga). Europeiska miljöbyråns medlemsländer uppnådde en genomsnittlig återvinningsgrad på 29 procent under 2012, vilket kan jämföras med 22 procent år 2004.
• Utsläppen av växthusgaser har minskat med 19 procent sedan 1990 trots att den ekonomiska produktionen ökat med 45 procent. Användningen av fossila bränslen har minskat, och det har även utsläppen av vissa föroreningar från transport och industri gjort.
• Finanskrisen 2008 och de efterföljande ekonomiska problemen har också bidragit till en minskning av vissa miljöbelastningar. Det återstår att se om förbättringarna kommer att hålla i sig.
• Nuvarande politiska ambitionsnivå räcker inte till för att Europa ska uppnå sina långsiktiga miljömål, till exempel att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent.

Hälsa och välbefinnande

• Miljöpolitiken har medfört förbättringar av kvaliteten på dricksvatten och badvatten samt minskat exponeringen för viktiga skadliga föroreningar.
• Luftföroreningar och buller fortsätter att orsaka allvarliga hälsoproblem i tätorterna. Fina partiklar i atmosfären anses ha orsakat ungefär 430 000 förtida dödsfall i EU under 2011. Exponering för buller i miljön bidrar till minst 10 000 förtida dödsfall på grund av hjärtsjukdomar varje år.
• Den ökande användningen av kemikalier, särskilt i konsumentprodukter, har förknippats med en observerad ökning av endokrina sjukdomar och störningar hos människor.
• Prognostiserade förbättringar av luftkvaliteten förväntas inte vara tillräckliga för att förhindra fortsatta skador, och klimatförändringarnas effekter på hälsan förväntas bli värre.
• Miljöindustrisektorn växte med över 50 procent mellan 2000 och 2011, och är en av de få sektorer som blomstrat i fråga om intäkter och sysselsättning sedan finanskrisen 2008.

Meddelande till redaktörerna

Om EEA

Europeiska miljöbyrån (EEA) är en EU-byrå. Byrån har som mål att stödja hållbar utveckling och bidra till en påtaglig och mätbar förbättring av Europas miljö med hjälp av aktuell, målinriktad, relevant och tillförlitlig information till beslutsfattare och till allmänheten. Vårt arbete stöds av Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), ett nätverk med 39 europeiska länder.

Om SOER 2015

Europas miljö – tillstånd och utblick 2015 består av två rapporter och 87 genomgångar på nätet. Den sammanfattande rapporten och rapporten om en bedömning av globala megatrender kompletteras av elva genomgångar av globala megatrender, 25 europeiska genomgångar, nio jämförelser mellan länder, 39 genomgångar av länder (baserade på nationella miljörapporter) och tre regionala genomgångar.

SOER 2015

• ger en allsidig, integrerad bedömning av läget, trenderna och utsikterna för miljön i Europa i ett globalt sammanhang,
• ger bakgrundsinformation för genomförandet av den europeiska miljöpolitiken mellan 2015 och 2020,
• ger en analys av möjligheterna att ändra den befintliga politiken (och den kunskap som används som stöd för den politiken) för att kunna nå Europeiska unionens vision för 2050 om att leva gott inom planetens gränser,
• har utarbetats som ett gemensamt projekt i nära samarbete med Eionet och med Europeiska kommissionens tjänster. Dessutom har flera internationella organisationer varit delaktiga genom kollegial granskning.
• www.eea.europa.eu/soer

Kontaktinformation

Frågor från media: