Renare luft kan ha räddat minst 178 000 liv i EU under 2019

Europeiska miljöbyråns briefing ”Health impacts of air pollution in Europe” presenterar uppdaterade beräkningar av hur tre viktiga typer av föroreningar – fina partiklar, kvävedioxid, marknära ozon – påverkade européernas hälsa under 2019. I briefingen bedöms även de potentiella fördelarna av en förbättrad luftkvalitet i riktning mot de nya riktvärden som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO). Dessutom mäter briefingen de framsteg som görs mot målet för EU:s handlingsplan för nollförorening, där antalet dödsfall i förtid till följd av exponering för fina partiklar ska minskas med minst 55 procent till 2030.

• Enligt Europeiska miljöbyråns senaste beräkningar dog 307 000 människor i förtid till följd av exponering för föroreningar i form av fina partiklar i EU under 2019[1]. Minst 58 procent, eller 178 000, av dessa dödsfall hade kunnat undvikas om alla EU:s medlemsstater hade uppnått WHO:s nya riktvärde för luftkvalitet på 5 µg/m3.
• Luftkvaliteten i Europa var bättre under 2019 än 2018, vilket ledde till färre negativa hälsoeffekter jämfört med 2018. De minskade föroreningarna följer en långsiktig trend som drivs på av policyer för minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet.
• Som en del av den europeiska gröna given sätter EU:s handlingsplan för nollförorening upp ett mål för att antalet dödsfall i förtid till följd av exponering för fina partiklar ska minska med minst 55 procent till 2030, jämfört med 2005. Enligt Europeiska miljöbyråns analys är EU på god väg att nå målet, eftersom dessa dödsfall minskade med omkring en tredjedel mellan 2005 och 2019. 

”Investeringar i renare uppvärmning, mobilitet, jordbruk och industrier ger en bättre hälsa, produktivitet och livskvalitet för alla européer och särskilt för dem som har det sämst ställt. Dessa investeringar räddar liv och hjälper även till att påskynda utvecklingen mot koldioxidneutralitet och en livskraftig biologisk mångfald”, sade Hans Bruyninckx, verkställande direktör för Europeiska miljöbyrån.

”Att andas in ren luft bör vara en grundläggande mänsklig rättighet. Det är en nödvändig förutsättning för hälsosamma och produktiva samhällen. Trots de senaste årens förbättringar av luftkvaliteten i vår region har vi ändå en lång väg att gå tills vi kan uppnå nivåerna i WHO:s nya globala riktlinjer för luftkvalitet”, sade WHO:s regionala direktör för Europa, dr Hans Henri P. Kluge. ”Vid WHO välkomnar vi Europeiska miljöbyråns arbete, som visar hur många liv som kan räddas om de nya nivåerna för luftkvalitet uppnås. Detta ger beslutsfattarna solida bevis för det brådskande behovet av att ta itu med denna belastning för hälsan.”

Europeiska miljöbyråns briefing ges ut inför EU-forumet för ren luft som kommer att äga rum den 18–19 november 2021. Forumet för samman beslutsfattare, intressenter och experter och utgör en arena för att reflektera kring införandet av effektiva europeiska, nationella och lokala politiska åtgärder, projekt och program för luftkvalitet – samt informera om den pågående översynen av EU:s regler, inräknat tillnärmningen till WHO:s riktlinjer för luftkvalitet.

Bakgrund

Luftföroreningar orsakar många förtida dödsfall och sjukdomar, och är den största enskilda hälsorisken i Europa. Hjärtsjukdom och stroke är de vanligaste orsakerna till dödsfall i förtid på grund av luftföroreningar, följt av lungsjukdom och lungcancer.

I EU:s luftkvalitetsdirektiv fastställs standarder för viktiga luftförorenande ämnen. Värdena är angivna med hänsyn till WHO:s riktlinjer från 2005 liksom med överväganden av teknisk och ekonomisk genomförbarhet vid tiden för antagandet.

Europeiska miljöbyråns data, vilka offentliggjordes tidigare i höstas, visade att luftföroreningsnivåerna fortsätter att överskrida EU:s lagstadgade gränsvärden i de flesta europeiska länder.

WHO har nyligen utarbetat nya globala riktlinjer för luftkvaliteten till skydd för folkhälsan. Dessa riktlinjer bygger på en systematisk översyn av de bästa tillgängliga vetenskapliga beläggen om luftföroreningarnas inverkan på människors hälsa, som visar att luftföroreningar skadar människors hälsa vid ännu lägre koncentrationer än man tidigare trott.

EU:s luftkvalitetsstandarder är ett viktigt politiskt verktyg, och en tillnärmning av dessa standarder till WHO:s rekommendationer skulle utgöra ett viktigt steg mot en renare luft för Europa, kombinerat med förbättrade policyer för att minska föroreningen vid källan.

I Europeiska miljöbyråns bedömning av potentiella fördelar antas ett scenario där samtliga områden inom EU-27 som överskred WHO:s riktvärde för luftkvalitet avseende fina partiklar under 2019 i stället skulle ha nått riktvärdet, medan alla andra områden skulle ha behållit de koncentrationer som uppmättes för 2019. Detta scenario och de motsvarande beräkningarna utgör därför de minsta potentiella fördelarna till följd av förbättringar av luftkvaliteten, där de förtida dödsfallen troligen också kommer att minska inom områden där riktvärdet redan uppnåddes men som också troligen skulle dra fördel av en renare luft i omgivande regioner.

Europeiska miljöbyråns analys av hälsoeffekterna under 2019 gjordes med de funktioner för sambandet mellan koncentration och respons som rekommenderades av WHO 2013 för att vara i linje med Europeiska miljöbyråns beräkningar för tidigare år. Från nästa år förväntas dock Europeiska miljöbyrån ha anpassat sin analys fullt ut till WHO:s nya globala riktlinjer för luftkvalitet.