Plast, ett växande miljö- och klimatproblem: hur kan Europa vända trenden?

Under de senaste åren har vi blivit mycket mer medvetna om hur vi slänger plast i havsmiljön och på andra ställen, och vi har också kraftigt skärpt åtgärderna mot denna utveckling. Men plasten har även många andra effekter som är mindre kända. Exempelvis bidrar den till klimatförändringarna och innebär nya utmaningar i samband med covid-19-pandemin. Detta framgår av EEA:s rapport ”Plastics, the circular economy and Europe′s environment — A priority for action” (plast, den cirkulära ekonomin och Europas miljö – ett prioriterat åtgärdsområde).

Rapporten tar upp produktion och konsumtion av och handel med plast samt hur plasten påverkar miljön och klimatet under sin livscykel. Dessutom undersöks tre vägar till en cirkulär plastekonomi vilka omfattar beslutsfattarna, industrin och konsumenterna.

– De utmaningar som plasten innebär beror till stor del på att våra system för produktion och konsumtion inte är hållbara. Covid-19-pandemin och klimatförändringarna har gjort allmänheten mer uppmärksam på den plastavfallskris vi står inför. Det är tydligt att det bästa är att övergå till en i grunden hållbar och cirkulär plastekonomi, där vi använder plasten på ett mycket klokare sätt och blir bättre på att återanvända och återvinna den. Vidare bör utgångspunkten vara att framställa plast ur förnybara råvaror, säger EEA:s verkställande direktör Hans Bruyninckx.

Rapporten visar att vi fortsätter att producera, använda och handla allt mer med plast. EU har i allt högre grad infört politik och initiativ för att hantera de utmaningar som plasten medför, särskilt dem som är kopplade till engångsartiklar av plast. Under 2018 presenterade Europeiska kommissionen världens första omfattande strategi för plast i en cirkulär ekonomi där man redogör för EU:s sätt att ta itu med utmaningarna som plasten medför, följt av direktivet om plast för engångsbruk.

EEA:s rapport pekar på tre vägar framåt, nämligen smartare plastanvändning, ökad cirkularitet och användning av förnybara råvaror. Tillsammans kan dessa bidra till att skapa ett hållbart och cirkulärt system för plastanvändning. Jämte rapporten offentliggörs också två tillhörande briefingar om plast och textilier och om att möjliggöra cirkulära affärsmodeller.

Covid-19-pandemin och plast

Coronaviruspandemin har lett till förändringar i produktion, konsumtion och avfall av plast. Masker och munskydd av plast spelar en viktig roll för att begränsa fortsatt spridning av covid-19. På kort sikt kan dock EU:s insatser för att minska plastföroreningarna och övergå till ett mer hållbart och cirkulärt system för plast äventyras genom att plastavfallet ökar i takt med efterfrågan på masker, munskydd och handskar samt till följd av förändrad produktion och användning av plastprodukter för engångsbruk, till exempel behållare för hämtmat och plastförpackningar för försäljning på nätet.

Den industriella plastproduktionen bidrar till klimatförändringarna

Konsumtionen och produktionen av plast innebär att stora mängder fossila bränslen används, vilket påverkar miljön och klimatförändringarna negativt. Problemet förvärras av att den minskade ekonomiska aktiviteten har lett till att de globala oljepriserna sjunkit kraftigt, vilket gjort det betydligt billigare för tillverkarna att framställa plastvaror av nyproducerade, fossilbaserade material än att använda återvunna plastmaterial. Om produktionen och användningen av plast fortsätter att öka som beräknat kommer plastindustrin att stå för 20 procent av den globala oljeanvändningen år 2050, en ökning från dagens 7 procent.

Enligt rapporten visar uppgifter från EEA:s inventering av växthusgaser att de årliga utsläppen från plastproduktionen i EU uppgår till omkring 13,4 miljoner ton koldioxid eller ungefär 20 procent av kemikalieindustrins utsläpp i EU. Den ekonomiska bärkraften hos den europeiska och globala marknaden för plaståtervinning är för närvarande utsatt för betydande påfrestningar. Den minskade efterfrågan på återvunnen plast har också gjort det svårare för många av Europas kommuner att hantera sitt avfall på ett hållbart sätt, och mindre lämpliga metoder används för att göra sig av med stora mängder plastavfall.

Figure: the environmental impacts across the life cycle of plastics

Source: EEA, 2020

Syntetiska textilier är ett växande problem

En del av problemet med plast är textilier som framställs av syntetfibrer som polyester och nylon. Enligt en separat briefing från EEA som tar upp plast i textilier kastar konsumenterna i EU omkring 5,8 miljoner ton textilier varje år – ungefär 11 kilo per person – varav två tredjedelar består av syntetfibrer. Enligt uppgifter från 2017 förbrukade de europeiska hushållen ungefär 13 miljoner ton textilprodukter (kläder, skor och hushållstextilier). Omkring 60 procent av alla kläder och 70 procent av alla hushållstextilier består av plastbaserade textilier. Genom att uppmuntra till att välja hållbara fibrer och kontrollera utsläppen av mikroplaster samt förbättra källsorteringen, återanvändningen och återvinningen kan man förbättra hållbarheten och cirkulariteten för syntetiska textilier i en cirkulär ekonomi.

Cirkulära affärsmodeller kan bidra till att motverka ohållbar produktion och konsumtion av plast

Det finns ett ökat intresse och möjligheter till vinst när det gäller att ändra på traditionella affärsmodeller så att de blir mer cirkulära samt att möjliggöra återanvändning av material och produkter så att de stannar kvar i ekonomin så länge som möjligt. Idag offentliggjordes också miljöbyråns briefing ”A framework for enabling circular business models in Europe” (ett ramverk för att möjliggöra cirkulära affärsmodeller i Europa) där det fastställs vilka åtgärder som kan vidtas för att införa cirkulära affärsmodeller effektivt. I denna briefing fastställs också vad som kan göra det möjligt att öka användningen av dessa modeller som ett led i den förväntade övergången till en cirkulär ekonomi. För en sådan övergång krävs rätt politiska stödåtgärder och beteenden som leder till förändringar i konsumtion och utbildning.