Nu är det dags att skynda på övergången till ett mer cirkulärt Europa

Europeiska unionens politik för en cirkulär ekonomi har stärkts under de senaste åren, men den måste fortfarande bli mer bindande och målinriktad för att påskynda införandet av en mer regenerativ ekonomi i Europa. Detta innebär att man går från den nuvarande starka fokuseringen på avfall till att ta itu med resursanvändningen på ett mer direkt sätt. Fördelarna med att eventuellt fastställa framtida mål för resursanvändning eller materialavtryck och möjliga vägar för att påskynda övergången till en mer cirkulär modell förklaras i EEA:s rapport ”Accelerating circular economy in Europe - state and outlook 2024”.

Utvecklingen av en cirkulär ekonomi är en avgörande del av Europeiska unionens insatser för att ta itu med klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och föroreningarna. Europeiska miljöbyråns rapport innehåller en omfattande analys av hur det går för EU i omställningen till en mer cirkulär ekonomi och den starka politiska satsningen inom ramen för EU:s gröna giv, tillsammans med alternativ och utsikter för att ytterligare påskynda den.

Blandade framsteg hittills

Europas stora beroende av naturresurser för att tillhandahålla material, livsmedel och bränsle medför betydande miljö- och klimatpåverkan. Efter att resursförbrukningen tidigare har ökat kraftigt, har denna trend dock stabiliserats under de senaste åren, enligt rapporten. Det har skett en blygsam frikoppling mellan EU:s resursförbrukning och den ekonomiska tillväxten. Den totala materialförbrukningen minskade något samtidigt som EU:s bruttonationalprodukt (BNP) ökade. Samtidigt ökar Europas beroende av global import för sin försörjning av vissa kritiska råvaror, metallmalm och fossila bränslen, mot bakgrund av en mer utmanande geopolitisk situation i omvärlden.

EU har infört åtgärder för att möjliggöra omställningen till en cirkulär ekonomi, vilket innebär en övergång från nuvarande ”linjära” produktionsmodeller och konsumtionsmönster. Denna omvandling fastställs i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som är en av de viktigaste delarna av den europeiska gröna given. Under de senaste åren har det gjorts framsteg mot cirkularitet i Europa, såsom ökad materialåtervinning och framväxten av en delningsekonomi och andra cirkulära affärsmodeller.

Med en cirkularitetsgrad på 11,5 procent år 2022 förbrukar Europa en större andel återvunnet material än andra regioner i världen. Framstegen i EU har dock gått långsamt och vi är fortfarande långt ifrån målet att fördubbla unionens cirkularitetsgrad fram till 2030.

I sin bedömning av framstegen mot de nuvarande målen för en cirkulär ekonomi konstaterar EEA-rapporten att sannolikheten för att de ska uppnås under de kommande åren är låg eller måttlig.

I rapporten förklaras dock att många strategier för den cirkulära ekonomin fortfarande är relativt nya och att vissa ännu inte har införts fullt ut på nationell nivå. Dessutom tar det tid för åtgärderna att ge effekt i form av förändringar i affärsmodeller, konsumtionsmönster och, i förlängningen, våra resursanvändningsmönster. Men det går att göra mer än att enbart genomföra befintlig politik.

Framtida åtgärder

I rapporten undersöks också möjliga åtgärder för framtiden, såsom fastställande av mål och främjande av materialåtervinning av högre kvalitet – där materialen behåller sin ursprungliga funktion och sitt värde under så lång tid som möjligt – för att främja EU:s resursoberoende och minska importen. Utöver att genomföra principer för ekodesign är det också mycket viktigt att öka cirkulariteten genom att maximera produkters användning och livslängd genom återanvändning, reparation och återtillverkning.

Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt ekonomin i råvaruförsörjningen – så att incitament och priser på råvaror tar hänsyn till deras miljöpåverkan, och för att skapa bättre kanaler för att föra tillbaka återvunna material till ekonomin.

Till grund för dessa förändringar ligger ett behov av att minska produktförbrukningen från dagens ohållbara nivåer, men de nuvarande trenderna i EU går tyvärr i motsatt riktning. Det finns många möjligheter för EU:s framtida politik att utgå från pågående forskning om konsumenternas efterfrågan, om hur man kan förändra konsumenternas beteende och om hur principerna om en rättvis omställning kan integreras i framtida åtgärder.

Andra viktiga iakttagelser

• För att maximera värdet och funktionen hos befintliga produkter krävs betydligt mer intensiv användning per produkt och mycket längre produktlivslängder.
• Det är osannolikt att avfallsproduktionen kommer att kunna minskas kraftigt fram till 2030. Återvinningen har ökat med tiden, men utvecklingen har planat ut under de senaste åren.
• För att en cirkulär ekonomi ska fungera i stor skala krävs att betydande mängder returråvaror av hög kvalitet återförs till produktiv användning.
• Europa kan inte ensamt hejda den ohållbara resursanvändningen på global nivå. Därför är det viktigt med en robust ram för global styrning av resursanvändning och cirkulär ekonomi.