Fler åtgärder behövs för att skydda Europas mest utsatta invånare mot luftföroreningar, buller och extrema temperaturer

I Europeiska miljöbyråns rapport Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe uppmärksammas den nära kopplingen mellan sociala och miljörelaterade problem i Europa. Miljöhotens utbredning och konsekvenser för människors hälsa speglar de skillnader i inkomst, arbetslöshet och utbildningsnivå som finns runt om i Europa.

Under de senaste decennierna har EU:s politik och lagstiftning lett till avsevärt förbättrade levnadsförhållanden, både sett ur ett ekonomiskt perspektiv och i fråga om miljökvalitet. Trots detta finns det fortfarande regionala ojämlikheter. I rapporten understryks att social- och miljöpolitiken måste gå hand i hand och att det behövs bättre lokala åtgärder för att frågor som rör skillnader i miljö ska kunna hanteras.

– Europeiska kommissionen har alltid betonat att vi är ”ett EU som skyddar” när det kommer till miljöfrågor. Den principen prövas bäst genom att titta på hur vi skyddar utsatta, svaga och försvarslösa människor. Europeiska miljöbyrån ska ha en eloge för den här rapporten där man granskar hur fattiga, äldre och mycket unga människor är de som är mest utsatta för risker till följd av dålig luftkvalitet, alltför höga bullernivåer och extrema temperaturer. Den hjälper oss att se till att vi är ett EU som skyddar alla, säger Karmenu Vella, EU-kommissionär med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor.

– Trots att den europeiska politiken genom åren verkligen har lyckats förbättra livskvaliteten och skydda miljön, vet vi att vi kan göra mer i EU för att se till att alla européer, oavsett ålder, inkomst och utbildning, skyddas mot de miljörisker vi står inför, säger Hans Bruyninckx, Europeiska miljöbyråns verkställande direktör.

Exposure to PM2.5 mapped against GDP per capita, 2013-2014

Note: Exposure is expressed as population-weighted concentrations; mapped for NUTS 3 regions. 
Source: Based on ETC/ACM (2018a).

Annual number of cooling degree days (CDDs; 1990-2016 average) mapped against long-term unemployment (left) and proportion of people 75 years old or older (right), 2013-2014

Note: Number of cooling degree days per year is the 1990-2015 average. The long-term unemployment rate and the percentage of people 75 years old or older are classified using quantiles, i.e. five equal intervals. Mapped for NUTS 2 regions. 
Source: EEA based on the E-OBS dataset (updated from Haylock et al., 2008) and Eurostat.

Slutsatser

Luftföroreningar och buller

• Regioner i östra Europa (bland annat Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien) och södra Europa (bland annat Spanien, Portugal, Italien och Grekland), där inkomsterna och utbildningsnivåerna är lägre och arbetslösheten högre än genomsnittet i Europa, är mest utsatta för luftföroreningar såsom partiklar i atmosfären och marknära ozon (O₃).
• I rikare regioner, däribland storstäder, är nivåerna av kvävedioxid (NO₂) generellt sett högre, framför allt på grund av den höga koncentrationen av vägtrafik och ekonomisk aktivitet. Inom de här regionerna är det dock fortfarande oftast de fattigare delarna som exponeras för högre lokala nivåer av kvävedioxid.
• Exponeringen för buller är mycket mer lokal än exponeringen för luftföroreningar, och nivåerna kan variera betydligt inom ett kort avstånd. Av analysen framkommer en svag koppling mellan bullernivåer i städer och lägre hushållsinkomster, vilket skulle kunna betyda att bullernivåerna är högre i städer med fattigare befolkning.

Extrema temperaturer

• Regionerna i södra och sydöstra Europa är hårdare drabbade av höga temperaturer. Många regioner i Bulgarien, Grekland, Italien, Kroatien, Portugal och Spanien har dessutom lägre inkomster och utbildningsnivåer, högre arbetslöshet och en större äldre befolkning. De här sociodemografiska faktorerna kan minska individernas förmåga att agera vid och undvika värme, vilket kan medföra negativa hälsoeffekter.
• I delar av Europa har många människor svårt att värma sina hem tillräckligt på grund av dålig bostadskvalitet och höga energipriser. Till följd av exponeringen för låga temperaturer fortsätter sjukdomar och dödsfall att inträffa.

Vad görs för att lösa problemet?

EU som helhet har gjort stora framsteg under de senaste decennierna med att minska luftföroreningar, och medlemsländerna har genomfört EU-politik för att bättre anpassa sig till klimatförändringar. EU:s regionalpolitik har visat sig effektivt kunna bidra till att minska de sociala och ekonomiska ojämlikheterna. Många regionala myndigheter och kommuner arbetar också proaktivt med att minska effekterna av miljöriskerna för de mest utsatta människorna i samhället.

• Bättre samhällsplanering och trafikreglering, exempelvis införande av lågutsläppszoner i stadskärnor, bidrar till att minska exponeringen för luftföroreningar och buller i områden där socialt utsatta grupper bor.
• Även förbud mot vissa bränslen för bostadsuppvärmning, såsom kol, bidrar till bättre luftkvalitet i låginkomstområden. Det måste dock kombineras med subventioner för att låginkomsthushåll ska gå över till renare uppvärmningsalternativ.
• Bland åtgärder för att skydda barn mot flygplans- och vägbuller kan nämnas bullerskydd och skydd vid utomhuslekplatser.
• Många nationella och lokala myndigheter har tagit fram åtgärdsplaner för nödsituationer för att bättre kunna hjälpa äldre och andra utsatta grupper vid värmeböljor eller köldperioder. Dessa planer kompletteras ofta med initiativ från andra delar av samhället eller frivilligorganisationer.
• Anpassningar till klimatförändringarna hjälper samhället att förbereda sig inför extrema värmeböljor som inträffar allt oftare. Fler grönområden bidrar till att kyla ner stadskärnor samtidigt som det förbättrar stadsbornas hälsa och livskvalitet.

Bakgrund

Föroreningar och andra miljörisker medför hälsorisker för alla, men har större påverkan på vissa personer på grund av deras ålder eller hälsa. Inkomst, arbetslöshet och utbildningsnivå påverkar också människors förmåga att undvika eller hantera de här riskerna. I Europeiska miljöbyråns rapport granskas kopplingarna mellan sociala och demografiska skillnader och varierande grader av exponering för luftföroreningar, buller och extrema temperaturer i Europa.