nästa
föregående
poster

Nyheter

Europa är inte redo för snabbt ökande klimatrisker

Ändra språk
Nyheter Publicerad 2024-03-14 Senast ändrad 2024-04-30
1 min read
Photo: © Cesare Barillà, Climate Change PIX/EEA
Europa är den kontinent i världen som värms upp snabbast, och klimatriskerna hotar dess energi- och livsmedelssäkerhet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella stabilitet och folkhälsa. Enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) bedömning, som publiceras i dag, har många av dessa risker redan nått kritiska nivåer och kunde bli katastrofala utan snabba och kraftfulla åtgärder.

Extrem värme, torka, skogsbränder och översvämningar, som vi har upplevt under de senaste åren, kommer att förvärras i Europa även under optimistiska scenarier för global uppvärmning och påverka livsförhållanden på hela kontinenten. Europeiska miljöbyrån har offentliggjort den första European Climate Risk Assessment (EUCRA) (europeiska klimatriskbedömningen) för att underlätta identifingen av politiska prioriteter för anpassning till klimatförändringar och för klimatkänsliga sektorer.

Bedömningen visar att EU:s politik och anpassningsåtgärder inte håller jämna steg med de snabbt växande riskerna. I många fall kommer den stegvisa anpassningen inte att vara tillräcklig, och eftersom många förbättringsåtgärder kräver en lång tid innan uppnådd effekt, kan snabba insatser behövas även när det gäller risker som ännu inte är kritiska.

Enligt Europeiska miljöbyråns bedömning är vissa regioner i Europa så kallade ‘hot spots’ för klimatrisker. Södra Europa hotas särskilt av skogsbränder samt effekterna av hetta och vattenbrist på jordbruksproduktion, utomhusarbete och människors hälsa. Översvämningar, erosion och saltvatteninträngning hotar Europas låglänta kustområden, däribland många tättbefolkade städer.

 

Vår nya analys visar att Europa står inför akuta klimatrisker som ökar snabbare än vår samhällsberedskap. För att säkerställa våra samhällens motståndskraft måste de europeiska och nationella beslutsfattarna nu vidta åtgärder för att minska klimatriskerna, både genom snabba utsläppsminskningar och genom en beslutsam anpassningspolitik och kraftfulla anpassningsåtgärder.



Leena Ylä-Mononen
Verkställande direktör för Europeiska miljöbyrån

 

Många klimatrisker i Europa kräver omedelbara åtgärder

I bedömningen identifieras 36 stora klimatrisker för Europa inom fem grupperingar : ekosystem, livsmedel, hälsa, infrastruktur samt ekonomi och finansiering. Mer än hälften av de stora klimatrisker som identifieras i rapporten kräver direkta åtgärder och åtta av dem är särskilt brådskande, främst för att bevara ekosystem, skydda människor mot hetta, skydda människor och infrastruktur från översvämningar och skogsbränder, och för att säkerställa bärkraftigheten hos europeiska solidaritetsmekanismer, såsom EU:s solidaritetsfond.

Ekosystem: Nästan alla risker för ekosystem kräver omedelbara åtgärder eller fler åtgärder, och riskerna för havs- och kustekosystem bedöms som särskilt allvarliga.Rapporten påminner om att ekosystemen förser oss med en mängd tjänster, och därför har dessa risker en stor potential att återspeglas i andra näringsområden, så som livsmedel, hälsa, infrastruktur och ekonomi.

Livsmedel: Värme och torka utgör redan i dagens läge kritiska risker för odling i södra Europa, men länderna i Centraleuropa är också hotade. I synnerhet långvarig torka som påverkar stora områden är ett betydande hot mot odling, livsmedelstrygghet och dricksvattenförsörjning. Som en lösning kunde ses att delvis övergå från djurprotein till hållbart odlat växtbaserat protein, vilket skulle minska vattenförbrukningen inom jordbruk samt vårt beroende av importerat foder.

Hälsa: Ökad värme är den allvarligaste och mest akuta klimatriskfaktorn för människors hälsa. Störst risk löper särskilda befolkningsgrupper, t.ex. utomhusarbetare som utsätts för extrem hetta, åldringar och människor som bor i dåligt byggda bostäder, i områden med en stark urban värmeö-effekt eller med otillräcklig tillgång till kylning. Många åtgärderför att minska hälsorelaterade klimatrisker ligger utanför den traditionella folkhälsopolitiken, t.ex. stadsplanering, byggnormer och arbetsrätt.

Infrastruktur: Mer frekventa och extrema väderfenomen ökar riskerna för Europas byggda miljö och kritiska tjänster, inklusive energi, vatten och transport. Riskerna för översvämningar vid kustområden har hanterats relativt väl i Europa, men stigande havsnivåer och förändrade stormmönster kan få förödande konsekvenser för människor, infrastruktur och ekonomisk verksamhet. I södra Europa medför värme och torka betydande risker för energiproduktion, energiöverföring och energiefterfrågan. Bostadshus måste också anpassas till ökande värme.

Budget och finansiering: Europas ekonomi och finansiella system står inför många klimatrisker. Extrema klimatförhållanden kan till exempel ge förhöjda försäkringspremier, hota egendom och hypotekslån samt öka offentliga utgifter och lånekostnader. Bärkraftigheten hos EU:s solidaritetsfond är redan allvarligt hotad på grund av kostsamma översvämningar och skogsbränder under de senaste åren. Förvärrade klimateffekter kan också leda till större luckor i privatförsäkringarnas täckning och göra låginkomsthushållen mer sårbara. 


Ett närmare samarbete är nyckeln

EU och dess medlemsstater har gjort betydande framsteg för att förstå klimatriskerna som hotar dem  och förbereda sig för dem. Nationella klimatriskbedömningar används i allt större utsträckning som underlag för utveckling av anpassningspolitik. Samhällets beredskap är dock otillräcklig, eftersom genomförandet av politiken släpar efter de snabbt ökande riskerna. 

De flesta stora klimatrisker som identifieras i rapporten anses vara ”samägda” av EU, dess medlemsstater eller andra förvaltningsnivåer. För att hantera och minska klimatriskerna i Europa betonas i EEA:s bedömning att EU och dess medlemsstater måste arbeta tillsammans och även involvera regionala och lokala nivåer, när det krävs skyndsamma och samordnade åtgärder.

Det finns fortfarande många kunskapsluckor om de stora klimatrisker som identifierats i miljöbyråns rapport. EU kan spela en nyckelroll då det gäller att öka vår kunskap om klimatrisker samt vem som bär ansvaret för dem och hur de ska hanteras via lagstiftning, lämpliga styrningsstrukturer, övervakning, finansiering och tekniskt stöd, säger rapporten. Sådan ny kunskap skulle också vara ett viktigt bidrag till en uppföljning av den europeiska klimatriskbedömningen. 

 

Om klimatriskbedömningsrapporten

Europeiska miljöbyråns europeiska klimatriskbedömningsrapport bygger på och kompletterar den befintliga kunskapsbasen om klimateffekter och klimatrisker för Europa, inklusive nya rapporter från Förenta nationernas klimatpanel (IPCC), Copernicus Climate Change Service (C3S) och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC), samt resultat av EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt och nationella klimatriskbedömningar. Kunskaperna i denna bedömning, som är den första i sitt slag, sammanställs i syfte att stödja strategiskt beslutsfattande.

 

Är du journalist? Kontakta vår presstjänst:


Antti Kaarti
nen                                                      Constant Brand
Presschef                                                                   Presschef   
+45 2336 1381                                                          +45 2174 1872
antti.kaartinen@eea.europa.eu                            cornelis.brand@eea.europa.eu

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Dokumentåtgärder