Bättre luft och färre föroreningsrelaterade dödsfall i Europa de senaste tio åren

Europeiska miljöbyråns senaste rapport om luftkvaliteten i Europa, ”Air quality in Europe – 2020 report”, visar att EU:s gränsvärde för fina partiklar (PM_2,5) överskreds i sex medlemsstater 2018: Bulgarien, Italien, Kroatien, Polen,  Rumänien och Tjeckien. Endast i fyra europeiska länder – Estland, Finland, Irland och Island – höll sig nivåerna av fina partiklar inom Världshälsoorganisationens (WHO) striktare riktvärden. I EEA:s rapport konstateras att det fortfarande finns ett glapp mellan EU:s lagstadgade gränsvärden för luftkvalitet och WHO:s riktlinjer, ett problem som Europeiska kommissionen försöker lösa genom att se över EU:s normer inom ramen för nollföroreningsplanen.

Byråns nya analys bygger på de senaste officiella luftkvalitetsuppgifterna för 2018, som samlats in från mer än 4 000 övervakningsstationer runtom i Europa.

Exponeringen för fina partiklar orsakade omkring 417 000 förtida dödsfall i 41 europeiska länder under 2018, enligt Europeiska miljöbyråns bedömning. Omkring 379 000 av dessa dödsfall inträffade i EU-28 och 54 000 berodde på kvävedioxid (NO₂) medan 19 000 orsakades av marknära ozon (O₃). (De tre siffrorna är separata uppskattningar och bör inte läggas samman, då detta kan leda till dubbelräkning).

EEA:s rapport visar att miljöpolitiken på EU-nivå samt på nationell och lokal nivå och de resulterande utsläppsminskningarna inom viktiga sektorer har förbättrat luftkvaliteten i hela Europa. Sedan år 2000 har utsläppen av viktiga luftföroreningar, däribland kväveoxider (NO_x) från transportsektorn, minskat påtagligt trots en ökad efterfrågan på rörlighet och de ökade utsläpp av växthusgaser inom sektorn som blivit följden av detta. Utsläppen från energisektorn har också minskat kraftigt, medan utsläppen från byggnader och jordbruk har minskat långsamt.

Tack vare den förbättrade luftkvaliteten minskade antalet förtida dödsfall på grund av fina partiklar med omkring 60 000 människor 2018 jämfört med 2009. När det gäller kvävedioxid är minskningen ännu större, med omkring 54 procent färre förtida dödsfall under de senaste tio åren. Det fortlöpande genomförandet av miljö- och klimatpolitiken runtom i Europa har varit avgörande för att uppnå de här förbättringarna.

– Europeiska miljöbyråns uppgifter visar att satsningarna på att höja luftkvaliteten är en investering i bättre hälsa och produktivitet för alla européer. Politik och åtgärder som är i linje med EU:s nollföroreningsstrategi leder till längre och friskare liv och mer motståndskraftiga samhällen, säger Europeiska miljöbyråns verkställande direktör Hans Bruyninckx.

– Det är goda nyheter att luftkvaliteten håller på att förbättras tack vare den miljö- och klimatpolitik som vi har genomfört. Men vi kan inte bortse från den negativa sidan – antalet förtida dödsfall i Europa till följd av luftföroreningar är fortfarande alldeles för högt. Med den europeiska gröna given har vi satt upp en ambition att minska alla typer av föroreningar. Om vi ska lyckas och fullt ut skydda människors hälsa och miljön måste vi minska luftföroreningarna ytterligare och bättre anpassa våra luftkvalitetsnormer till Världshälsoorganisationens rekommendationer. Vi kommer att titta på detta i vår kommande handlingsplan, säger kommissionsledamoten Virginijus Sinkevičius.

Europeiska kommissionen offentliggjorde nyligen en färdplan för EU:s handlingsplan mot en nollföroreningsstrategi, som en del av den europeiska gröna given.