Förbättrad luftkvalitet i Europas städer kommer att medföra stora hälsofördelar

EEA:s rapport ”Air quality in Europe — 2017 report” ger en uppdaterad analys av luftkvaliteten och hur den påverkar oss, baserat på officiella data från över 2 500 mätstationer runtom i Europa under 2015. Rapporten gavs ut av EEA under den Europeiska veckan för regioner och städer 2017.

Uppgifterna visar att luftkvaliteten i Europa sakta är på väg att förbättras, tack vare tidigare och nuvarande strategier och tekniska framsteg. Höga koncentrationer av luftföroreningar påverkar dock fortfarande européernas hälsa på ett avgörande sätt, där partiklar i atmosfären (PM), kvävedioxid (NO₂) och marknära ozon (O₃) orsakar störst skada.

Enligt rapporten stod koncentrationerna av PM_2,5 för uppskattningsvis 428 000 förtida dödsfall i 41 europeiska länder under 2014, varav ungefär 399 000 inträffade i EU-28. Dålig luftkvalitet får även stora ekonomiska följder, genom ökade sjukvårdskostnader, minskad produktivitet bland arbetstagarna och skador på jordmån, grödor, skogar, sjöar och floder.

– Som samhälle ska vi inte acceptera luftföroreningens kostnader. Med modiga beslut och smarta investeringar i renare transporter, energi och jordbruk kan vi både bekämpa föroreningarna och förbättra vår luftkvalitet. Det är uppmuntrande att se att många europeiska regeringar och framför allt städer intar en ledande ställning när det gäller att skydda människors hälsa genom att förbättra luftkvaliteten. Ren luft tillhör alla, även stadsborna, säger Europeiska miljöbyråns verkställande direktör Hans Bruyninckx.

Europeiska miljöbyråns rapport visar att dålig luftkvalitet fortfarande har betydande hälsopåverkan. –Europeiska kommissionen har åtagit sig att ta itu med detta och hjälpa medlemsländerna att få bästa möjliga luftkvalitet, säger Karmenu Vella, kommissionär med ansvar för miljö-, havs- och fiskerifrågor.

 I årets rapport läggs också särskilt fokus på jordbruket, som släpper ut stora mängder luftföroreningar och växthusgaser. En lång rad åtgärder, inräknat tekniskt och ekonomiskt genomförbara åtgärder, finns tillgängliga för att minska jordbruksutsläppen, men måste fortfarande antas i den omfattning och intensitet som krävs, noterar rapporten.

(1) EU:s stadsbefolkning som exponerats för skadliga koncentrationer av luftföroreningar under 2013–2015, enligt:

(2) EU:s gränsvärden/målvärden

(3) WHO:s riktlinjer

Resultat

• Partiklar i atmosfären: 7 procent av stadsbefolkningen i EU-28 utsattes för PM_2.5-nivåer över EU:s årsgränsvärde under 2015. Cirka 82 procent utsattes för nivåer som överskred de striktare WHO-riktlinjerna. Exponering för PM_2,5 ledde till att uppskattningsvis 428 000 personer dog i förtid i 41 europeiska länder under 2014.
• Kvävedioxid: 9 procent av stadsbefolkningen i EU-28 utsattes för NO₂-nivåer över EU:s årsgränsvärde och WHO:s riktlinjer under 2015. Exponering för NO₂ ledde till att uppskattningsvis 78 000 personer dog i förtid i 41 europeiska länder under 2014.
• Marknära ozon: 30 procent av stadsbefolkningen i EU-28 utsattes för O₃-nivåer över EU:s riktvärde under 2015. Cirka 95 procent utsattes för nivåer som överskred de striktare WHO-riktlinjerna. Exponering för O₃ ledde till att uppskattningsvis 14 400 personer dog i förtid i 41 europeiska länder under 2014.

Bakgrundsinformation om hälsouppskattningar

De uppskattade hälsoeffekterna i denna rapport är de som orsakas av exponering för PM_2,5, NO₂ och O₃ i Europa under 2014. Dessa uppskattningar bygger på uppgifter om luftföroreningar, demografiska data och förhållandet mellan exponering för koncentrationer av förorenande ämnen och specificerade hälsoresultat.

Förtida dödsfall definieras som dödsfall som inträffar innan en person uppnår en viss förväntad ålder. Denna uppskattade ålder är vanligtvis den normala förväntade livslängden för ett visst land och kön. Förtida dödsfall antas kunna undvikas om deras orsak kan undanröjas.