nästa
föregående
poster
European Union flag
Home
Topics
Analysis and data
Countries
Newsroom
About us

Jordbruk, inledning

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2023-11-23
5 min read
Jordbrukssektorn är en av de främsta markanvändarna i Europa och påverkar därför utseendet på landskapet i landsbygden. Jordbruket har både direkt och indirekt påverkan på miljön och är i sig själv beroende av naturresurser.

_DGP5161_2.jpg

More photos

Jordbruksmarken spelar en viktig roll i markanvändningsmönstren i EU. Gräsmark och åkermark utgör tillsammans 39 procent av Europas marktäcke (EEA, 2017a). Jordbrukssektorn är en stor användare av naturresurser och har ett komplicerat förhållande till miljön (OECD, 2017). Följande data återspeglar resultatet och påverkan av jordbrukssektorn inom EU:

  • Cirka 94 procent av ammoniakutsläppen i Europa kom från jordbruk under 2015, främst från gödsellagring, flytgödselspridning och användning av mineralgödsel.
  • Koldioxidutsläppen från torvjord i jordbruket är 100,5 Mt koldioxid per år, medan siffrorna för skogsbruk är 67,6 Mt koldioxid. Sammanlagt kommer utsläpp på 173 Mt koldioxid från dränerad jord, vilket gör EU till det andra största hotspot-området för torvmarkers koldioxidutsläpp (efter Indonesien) (Berge et al., 2017).
  • Genom sin bevattning skapar jordbruket ett högt tryck på förnybara vattenresurser. Under en säsong förbrukar sektorn mer än 50 procent av allt det vatten som används i Europa.
  • Jordbruket är en av de främsta nitratkällorna i yt- och grundvatten. I flera regioner i Europa, ofta de med ett intensivt jordbruk, är nitratkoncentrationerna fortfarande alltför höga.
  • Cirka 9 procent av jordbruksmarken finns i Natura 2000-områden – ett EU-omfattande nätverk av skyddade områden.
  • Jordbruket bidrog med 25 miljoner ton oljeekvivalenter (12,3 procent) till produktionen av förnybar energi (2015), vilket är en ökning med 15 procent från 2013 till 2015 (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, 2017).
  • Jordbruket är en naturlig del av livsmedelssystemen och utbudet av livsmedel som produceras i EU är varierande.
  • EU är i stort sett självförsörjande när det gäller de flesta av jordbrukets primära råvaror. Det är också den enskilt största exportören av jordbruksprodukter, vilket inkluderar bearbetade livsmedel (Europeiska kommissionen, 2016a).

 

Två av de största utmaningarna för jordbruket i Europa är klimatförändringen (EEA, 2017c) och markexploateringen, dvs. omvandlingen av mark för bebyggelse och infrastruktur (EEA, 2017a). Klimatförändringen kräver en anpassning av grödor och medför extrema väderhändelser (för ytterligare information om klimatanpassning, se Europeiska miljöbyråns analyser inom detta område, eller Climate-Adapt), vilket innebär att en djupgående riskhantering krävs. Markexploateringen leder till att jordbruksmarken minskar i många regioner.

Viktiga trender

Trots att utvecklingen av jordbrukssektorn är beroende av många faktorer och regionala variationer i sektorn, kan vissa viktiga trender på europeisk nivå iakttas. Andelen jordbruksmark av den totala markytan krymper och sektorn påverkas av markexploatering, dvs. omvandling till konstgjord mark. Oberoende av detta minskar även antalet jordbruk, men den genomsnittliga storleken på jordbruken ökar.

Alla tre faktorerna – markexploatering, intensifiering och extensifiering – leder till en förlust av jord- och skogsbruk med högt naturvärde och en nedgång i odlingslandskapets fågelbestånd.

Under senare år har jordbrukssektorn påverkats i all högre grad av extrema väderhändelser. Hagel, skyfall, översvämningar och torka på grund av klimatförändringen har lett till minskad avkastning (EEA, 2017c).

Sammanhang

Utvecklingen av jordbrukssektorn är starkt påverkad av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) (se Köster, 2010). Alltsedan EU:s jordbrukspolitik utformades i mitten på 1900-talet har den haft en stark ekonomisk dimension. Under de senaste 50 åren har det dock skett en förändring i typen av subventioner som erbjuds, med en övergång från en primärt sektorinriktad politik till en mer integrerad politik för landsbygdsutveckling med strukturella och jordbruksrelaterade miljöåtgärder. För närvarande består GJP av två huvudpelare: pelare 1 där direktstöd till lantbrukare och marknadsinterventioner ingår, samt pelare 2 där jordbruksutvecklingsprogram stöds.

Under perioden 2010–2014 var den genomsnittliga andelen av EU-subventioner i jordbrukets faktorinkomst[1] mer än 35 procent, och andelen i direktstöden till lantbrukarna var 28 procent. Dessa siffror sträckte sig från mer än 90 procent (totala subventioner) och cirka 45 procent (direktstöd) i Slovakien, till cirka 15 procent respektive 12 procent i Nederländerna (Europaparlamentets utredningstjänst, 2017). Europeiska kommissionens rättsliga förslag för GJP efter 2020 publicerades i juni 2018. Förslaget strävar mot en större resultatinriktning vid beaktande av bidraget till om miljö- och klimatmål.

Jordbruksproduktionen regleras också av annan EU-politik och internationell politik där vissa direktiv, såsom nitratdirektivet och vattendirektivet, redan återspeglas i utformningen av GJP. Dessutom har också energi- och klimatpolitiken drivit fram en ökning i produktionen av energigrödor under det senaste decenniet (OECD/FAO, 2017).

Sektorn spelar en viktig roll i att uppnå målen för EU:s strategi för biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

Europeiska miljöbyrån (EEA) samarbetar med andra EU-organisationer, t.ex. vid sammanställningen av gemensamma miljöindikatorer för jordbruket. Miljöbyråns data används vid övervakning och utvärdering av GJP, t.ex. som indata vid sammanställningen av vissa så kallade kontextindikatorer. I sitt arbete med Copernicus landmiljöövervakningstjänst utforskar miljöbyrån möjligheterna att använda Copernicus-data i högre grad till miljöutvärderingar av jordbruket. Man försöker också uppfylla jordbrukssektorns behov av data och produkter från fjärranalyser, t.ex. vid användningen av precisionsteknik i jordbruket.

Förutom sitt nära samarbete med andra EU-organisationer, samverkar miljöbyrån med nationella referenscentrum inom miljö och jordbruk. Dessa centrum ingår i miljöbyråns europeiska nätverk för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), där byråns 39 medlems- och samarbetsländer är representerade. Synergier uppstår i arbetet med andra internationella organisationer, som t.ex. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Miljöbyrån samarbetar också med forskarsamhället och expertpaneler, t.ex. med projektteam som får stöd genom Horisont 2020-programmet.

 

Senaste publikationerna

I Europeiska miljöbyråns färska rapport ”Food in a green light” diskuteras produktion och konsumtion av livsmedel ur ett systemperspektiv.

 


[1] Jordbrukets faktorinkomst är ett mått på ersättningen från alla produktionsfaktorer (land, kapital och arbetskraft), oavsett om de ägs av jordbruksföretaget eller ej. Den utgör det totala värde som genereras av ett jordbruksföretag med produktiv verksamhet och definieras som värdet av produktionen minus rörliga kostnader, avskrivningar och produktionsskatter, plus subventioner för produktionen. (Baserad på GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, 2017)

Relaterat innehåll

Interactive charts

Nyheter och artiklar

Relaterade data

Relaterade indikatorer

Indicator Assessment
Archived
Use of freshwater resources Despite an estimated decrease of total water abstraction by 19 % since 1990 in Europe, the milestone set in the EU resource efficiency roadmap — i.e. a water abstraction should stay below 20 % of available renewable water resources in Europe — has not been achieved in 36 river basins corresponding to 19 % of Europe’s territory in summer 2015. Around 30 % of the total European population was exposed to water scarcity conditions in summer 2015 compared to 20% in 2014, mainly living in densely populated European cities, agriculture-dominated areas of southern Europe and small Mediterranean islands.  From 2000 to 2015, in the EU-28, there was an absolute decoupling of water abstraction (-9 %) and the gross value added generated from all economic sectors (+53 %). A rapid increase (+11%) has been observed in bottled water consumption from 2010, particularly in southern and western Europe.
Indicator Assessment
Archived
Abundance and distribution of selected species Between 1990 and 2015, the common bird index decreased by 8 % in the 26 EU Member States that have bird population monitoring schemes. This decrease is slightly greater (9 %) if figures for Norway and Switzerland are included. The decline in common farmland bird numbers in the same period was more pronounced, at 32 % (EU) and 30 % (EU plus Norway and Switzerland). The common forest bird index decreased by 3 % (EU) and 6 % (EU plus Norway and Switzerland) over the same period. Although the decline of all common birds has levelled off slightly since 2000, no trend towards recovery has been observed in the last years and the common farmland bird index continued to show a steep decline of 16 % between 2000 and 2015. Grassland butterflies also showed a significant rate of decline in the 19 European countries where butterfly population monitoring schemes exist, at 34 % (EU) and 32 % (all countries). Between 2000 and 2015, the index decreased by 17 % (EU) and 16 % (EU + Norway and Switzerland). 
Indicator Assessment
Archived
Abundance and distribution of selected species Since 1990, populations of common birds have decreased by around 13 % in the 26 EU Member States that have bird population monitoring schemes. The decrease is slightly worse (14 %) if figures for Norway and Switzerland are included. The decline in common farmland bird numbers in the same period was more pronounced, at 31.5 % (EU) and 34 % (EU plus Norway and Switzerland).  Grassland butterflies also showed a significant rate of decline (32 %) between 1990 and 2015 in the 19 European countries where butterfly population monitoring schemes exist. The rate of loss has slowed down in the last 10 years, but the population abundance trend remains negative.
Indicator Assessment
Archived
Use of freshwater resources Despite renewable water is abundant in Europe, signals from long-term climate and hydrological assessments, including on population dynamics, indicate that there was 24% decrease in renewable water resources per capita across Europe between 1960 and 2010, particularly in southern Europe. The densely populated river basinsin different parts of Europe, which correspond to 11 % of the total area of Europe, continue to be hotspots for water stress conditions, and, in the summer of 2014, there were 86 million inhabitants in these areas. Around 40 % of the inhabitants in the Mediterranean region lived under water stress conditions in the summer of 2014. Groundwater resources and rivers continue to be affected by overexploitation in many parts of Europe, especially in the western and eastern European basins. A positive development is that water abstraction decreased by around 7 % between 2002 and 2014. Agriculture is still the main pressure on renewable water resources. In the spring of 2014, this sector used 66 % of the total water used in Europe. Around 80 % of total water abstraction for agriculture occurred in the Mediterranean region.  The total irrigated area in southern Europe increased by 12 % between 2002 and 2014, but the total harvested agricultural production decreased by 36 % in the same period in this region. On average, water supply for households per capita is around 102 L/person per day in Europe, which means that there is 'no water stress'. However, water scarcity conditions created by population growth and urbanisation, including tourism, have particularly affected small Mediterranean islands and highly populated areas in recent years. Because of the huge volumes of water abstracted for hydropower and cooling, the hydromorphology and natural hydrological regimes of rivers and lakes continue to be altered. The targets set in the water scarcity roadmap, as well as the key objectives of the Seventh Environment Action Programme in the context of water quantity, were not achieved in Europe for the years 2002–2014.

Publikationer inom samma område

Publikation Food in a green light - A systems approach to sustainable food This report takes a food system approach to analyse European production, consumption and trade of food, and associated environmental and human health aspects. Understanding the patterns, processes and actors involved allows for more coherent and effective policy interventions to reduce environmental pressures along the value chain, with potential co-benefits to human health and well-being. The report addresses both terrestrial and aquatic food production and goes beyond the environmental impact and economic performance of agriculture and fisheries. The focus is on long-term sustainability objectives, as laid down in the 2050 vision of the Seventh Environment Action Programme and the 2030 Sustainable Development Goals.
Publikation Landscapes in transition — An account of 25 years of land cover change in Europe Landscape is one of the most precious assets contributing to Europe's cultural identity. As landscape is determined to a large extent by land use, the study of land use changes, especially through changes in the land cover, provides clues to the drivers of the transitions that landscape is currently going through. New data on land cover change in Europe up to 2012 show that total land cover change increased from the 2000‑2006 period to the 2006‑2012 period.
Publikation Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016 This report is an indicator-based assessment of past and projected climate change and its impacts on ecosystems and society. It also looks at society’s vulnerability to these impacts and at the development of adaptation policies and the underlying knowledge base. This is the fourth ‘Climate change, impacts and vulnerability in Europe’ report, which is published every four years. This edition aims to support the implementation and review process of the 2013 EU Adaptation Strategy, which is foreseen for 2018, and the development of national and transnational adaptation strategies and plans.

Se även

Permalinks

Geographic coverage

For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/themes/agriculture/intro or scan the QR code.

PDF generated on 2024-12-23 01:50

EEA Page URL QR
Dokumentåtgärder
The EEA is an agency of the European Union

Engineered by: EEA Web Team

Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18

Software version: EEA Plone KGS 23.9.14

Kod för utvecklare

Systems Status

Juridiska bestämmelser

Creative commons license

CMS Logga in