Samarbetet mellan länderna på västra Balkan och miljöbyrån – en viktig del av lösningen på miljö- och klimatproblemen

Varför är länderna på västra Balkan så viktiga för Europeiska miljöbyrån? Vad får man ut för mervärde av samarbetet?

De här länderna är anslutnings- eller föranslutningsländer. För att de ska bli fullvärdiga EU-medlemsstater måste ett antal politiska åtgärder vidtas, inte minst inom miljöområdet, som är ett av de största politikområdena och innefattar ett omfattande lagstiftningspaket.

Dessutom är länderna på västra Balkan våra grannländer och som vi alla vet kräver miljön en gränsöverskridande strategi. Ett nära miljösamarbete med grannländerna ligger därför också i EU:s intresse.

Slutligen har länderna på västra Balkan, i egenskap av samarbetsländer i Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), tillgång till en stor expertpool som hjälper dem att hantera utmaningarna på miljöområdet. I gengäld bidrar experter från de här länderna till nätverket genom att tillföra sin sakkunskap.

Inom vilka områden tillför samarbetet mest till miljöbyråns arbete?

Vårt samarbete utvecklas i stort på områdena övervakning, rapportering och bedömning. Länderna på västra Balkan lämnar regelbundet uppgifter till miljöbyrån om bland annat luftföroreningar och vattenkvalitet. Miljöbyrån bearbetar och bedömer därefter uppgifterna så att de kan användas för att fatta välgrundade beslut.

Regionen står inför ett antal utmaningar, särskilt när det gäller luft-, vatten- och markföroreningar, som bara kan hanteras på rätt sätt om rättvisande och tillförlitliga uppgifter finns till hands. Regionen är också särskilt sårbar när det gäller klimatförändringar och har stora områden med orörd natur som kräver ett effektivt skydd. Genom att tillhandahålla expertis och bygga upp kapacitet avser miljöbyrån att ta itu med problemen även på detta område.

Hur fungerar samarbetet i praktiken?

Länderna på västra Balkan medverkar i Eionets arbete i egenskap av ”samarbetsländer”. I praktiken innebär detta att vi upprätthåller nationella Eionet-nätverk i de här länderna. De här nätverken förvaltas av de nationella kontaktpunkterna, som utses vid de berörda myndigheterna. Vi har ett nära samarbete med de nationella kontaktpunkterna, som även bjuds in till regelbundna kontaktpunkts- eller Eionet-möten där mer strategiska aspekter av arbetet diskuteras och fastställs. Dessutom har det nationella nätverket ett flertal nationella referenscentrum som vart och ett är inriktat på en specifik miljöaspekt.

De nationella kontaktpunkterna från alla medlemsstater och samarbetsländer träffas regelbundet för att diskutera de mer tekniska aspekterna av samarbetet inom Eionet. Tillsammans med länderna på västra Balkan och andra intressenter såsom Europeiska kommissionen brukar också ett antal tematiska områden som kräver särskilda insatser identifieras. De här tematiska områdena behandlas sedan ingående tillsammans med experter från Europeiska miljöbyrån, de europeiska ämnescentrumen och andra relevanta partner i nätverket. De viktigaste områdena är vanligtvis stöd till luftkvalitetsrapportering, vattenkvalitetsfrågor, biologisk mångfald samt utmaningar i fråga om avfall och klimat.

För att ge ett konkret exempel har vi nyligen offentliggjort landsprofiler om avfallshantering för länderna på västra Balkan, på samma sätt som vi gör för EU-länderna. 

Vad krävs det för att vi ska kunna förbättra samarbetet på miljöområdet?

Många av utmaningarna på miljöområdet går bortom Europas gränser och delas av andra länder, exempelvis luft- och vattenföroreningar eller hanteringen av klimatförändringarnas effekter. För att finna en lämplig lösning på de här problemen krävs det adekvata uppgifter och adekvat information.

Vi har sett att övervakningsinfrastrukturen håller på att bli föråldrad i vissa länder. Detta gäller särskilt infrastrukturen för övervakning av luftkvaliteten. Länderna på västra Balkan ingår i det europeiska luftkvalitetsindexet, men i vissa av dessa områden finns det inte tillräckligt många övervakningsstationer. Vi försöker lösa problemet med hjälp av andra aktörer i regionen. Det finns också uppgiftsluckor på andra områden som behöver åtgärdas.

Samarbetet med länderna på västra Balkan har pågått i 20 år. Vad har samarbetet hittills gett för frukt?

Samarbetet med de här länderna har ägt rum inom ramen för olika finansiella föranslutningsinstrument. Med åren har länderna på västra Balkan blivit en del av Eionet och alla berörda länder tillhandahåller regelbundet de uppgifter som krävs till Europeiska miljöbyrån.

Varje år tar miljöbyrån fram en översikt över medlemsländernas och samarbetsländernas resultat. Länderna på västra Balkan har visat tydliga framsteg under årens lopp och levererar på det hela taget på samma nivå som medlemsländerna. Vissa av dem uppfyller samtliga krav när det gäller uppgifternas aktualitet och kvalitet. Länderna på västra Balkan ingår numera också i Europeiska miljöbyråns femårsrapporter om miljösituationen och miljöutsikterna.

Hur förhåller sig detta samarbete till den europeiska gröna given? Har länderna på västra Balkan också för avsikt att uppnå dessa mål?

Länderna på västra Balkan enades om en grön agenda för västra Balkan, som till stora delar ligger i linje med den gröna given och har fått ett brett stöd av länderna. 

Europeiska miljöbyrån håller för närvarande på att utarbeta ett projektförslag inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Förslaget kommer att vara helt avpassat efter den gröna agendan och behandla ett stort antal områden, såsom utfasning av fossila bränslen, cirkulär ekonomi, föroreningar (föroreningsbekämpning), hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald. Med det här förslaget vill miljöbyrån hjälpa länderna på västra Balkan att uppnå de mål som anges i den gröna agendan för västra Balkan.

Hur kommer samarbetet att utvecklas under de kommande åren? Är ett fullvärdigt medlemskap ett alternativ?

Medlemskap i Europeiska miljöbyrån är öppet för ”tredjeländer” i enlighet med byråns inrättandeförordning. Faktum är att miljöbyrån redan har fem medlemsländer som inte är EU-medlemsstater.

I detta sammanhang ser vi klara möjligheter till fullvärdiga medlemskap när länderna i fråga är tekniskt redo. Detta är till stora delar en politisk process där miljöbyrån har relativt lite att säga till om, men vi engagerar oss starkt för att upprätthålla och intensifiera våra förbindelser under de kommande åren, i enlighet med strategin för Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning för 2021–2030.

Intervju som publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev i december 2021