Beslutsamhet och engagemang för att skapa hållbarhet i Europa

Hot vi står inför i dag 

I dag, femtio år senare, vågar jag påstå att vi står inför de största existentiella hoten mot det moderna samhället någonsin, nämligen klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, okontrollerade föroreningar och utarmning av jordens resurser, kombinerat med djupgående oetisk ojämlikhet i världen. Vi har stiftat lagar på miljöområdet och institutionaliserat miljöpolitiken på nästan alla områden, förbättrat vår vetenskapliga förståelse och teknik, ökat medvetenheten och skapat en omfattande infrastruktur för global styrning. Men vi har inte lyckats ta itu med den grundläggande ohållbarheten i vår dominerande ekonomiska modell och dess produktions- och konsumtionssystem.

För att citera Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans: ”modellen är trasig – vi behöver en ny modell.” 

Trots tre generationer av globala mål – från Agenda 21 till millennieutvecklingsmålen och målen för hållbar utveckling – har vi i grund och botten inte lyckats förändra detta. Vi kommer inte enbart att kunna fokusera på att göra saker och ting bättre, utan i första hand på att göra saker och ting annorlunda. 

EU:s svar: den europeiska gröna given 

Europeiska unionen har gått i bräschen för att bemöta dessa kriser genom att utarbeta den europeiska gröna given. Det rör sig utan tvekan om den mest ambitiösa, integrerade, systematiska och framåtblickande politiska strategi som någonsin har utarbetats, inte bara i Europa utan även globalt. Den är banbrytande. Genom den europeiska gröna given kopplas miljö- och klimatmålen till de sociala och ekonomiska dimensionerna, inbegripet finansvärldens roll och industrins framtid i Europa, vilket tidigare varit otänkbart i EU. 

Det är också anmärkningsvärt att vi inte har avvikit från den europeiska gröna given, trots covid-19-krisen, kriget i Ukraina, det allvarliga trycket på vår ekonomi och våra offentliga finanser och de sociala spänningarna i Europa. På vissa områden har dessa kriser till och med förstärkt behovet av brådskande förändring, vilket var fallet för energiomställningen, inriktningen för EU-budgetarna och EU-finansieringen samt den rättvisa omställningen. I våra kunskapsinvesteringar ser vi följderna av att leva i en värld som är volatil, osäker, komplex och tvetydig. Vi fäster alltmer uppmärksamhet på systemomfattande forskning och åtgärdsinriktad kunskapsproduktion, framtidskunskap och samspelet mellan vetenskap och politik för att hantera krissituationer. Dessa kriser har också intensifierat debatten om Europas roll i världen och den externa hållbarhetsdimensionen i vår modell. 

Samtidigt har det framkommit andra röster som motarbetar Europas gröna ambitioner och bortser från den grundläggande angelägenheten att snabbt ta itu med klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning. Europeiska kommissionens årliga arbetsplan för 2023 är ovanligt tydlig i detta avseende, då den uppger att vi måste påskynda den systematiska omställningen av våra företag. 

Att bromsa omställningen eller sänka ambitionerna gör läget ännu värre och är därför oansvarigt, eftersom det innebär att bördan läggs över på kommande generationer. 

Vår vision, vår beslutsamhet 

Tillbaka till min far. Han var en övertygad europé. Han trodde på det unika politiska projektet att ena en kontinent som under århundraden upplevt krig efter krig. För honom representerade Europa mycket mer än en öppen marknad. Han skulle ha blivit entusiastisk och uppmuntrad över den europeiska gröna given (och inte bara för att den tar upp Europeiska miljöbyråns flaggskeppsrapport SOER 2020 som kunskapsbas). Men han skulle samtidigt ha oroat sig över den tid som gått förlorad och det kortsiktiga och snäva fokuset hos dem som försöker sänka ambitionerna eller hos dem som fortfarande tror att vi kan bygga en framtid på en planet som vi utarmar, förorenar och förstör. 

För att använda Jean Monnets ord när han svarade på en fråga om huruvida han var optimist – ”Jag är varken en pessimist eller optimist. Jag är beslutsam.” Under de kommande decennierna kommer det troligen att krävas större beslutsamhet för att genomföra visionen för den europeiska gröna given, jämfört med vad som krävdes under de föregående fyra åren i samband med dess utarbetande och det relaterade lagstiftningsarbetet. 

Under de senaste tio åren har jag haft det stora nöjet att arbeta på Europeiska miljöbyrån med engagerade kollegor och lika engagerade partner i vårt nätverk och andra europeiska nätverk med ledande yrkesverksamma. Jag är mycket tacksam mot er alla och för detta privilegium. 

Jag önskar oss alla personlig och gemensam beslutsamhet!