Hushållens konsumtion

Ändra språk

Sida Senast ändrad 2021-05-07

Topics: Resurseffektivitet och avfall

This page was archived on 2016-09-01 with reason: No more updates will be done

För att förstå hushållens konsumtionsmönster måste man förstå mänskligt beteende. Konsumtionsmönstren i Europa har förändrats starkt under de senaste 50 åren. Viktiga faktorer som driver på konsumtionen är bland annat stigande inkomster, ekonomins globalisering, tekniska genombrott (såsom internet och mobiltelefoner), mindre familjer, en åldrande befolkning samt beteendemönster och kulturer.

Hushållens konsumtion

Menu

Hushållens konsumtion

Konsumtionen av varor och tjänster i Europeiska miljöbyråns medlemsländer är en viktig pådrivande faktor för det globala resursutnyttjandet och de miljöeffekter det medför. Den europeiska konsumtionen (livsmedel och drycker, bostäder, rörlighet och turism) svarar för en allt större del av miljötrycket och miljöeffekterna i världen på grund av en svällande global handel. För att märkbart minska dessa effekter krävs en förändring av privata och offentliga konsumtionsmönster som kompletterar vinsterna från förbättrad teknik och effektivare produktionsprocesser.

Mellan 1990 och 2010 ökade konsumtionsutgifterna i EU-27 med 33 procent. I länderna på västra Balkan och Turkiet var ökningen ännu kraftigare med 120 respektive 63 procent under samma period. Hushållen spenderar mellan två och sex gånger mer än den offentliga sektorn. De negativa miljöeffekterna av den europeiska förbrukningen av varor är globala – resursutvinning, produktion, bearbetning och transporter påverkar andra regioner.

Våra vanor när det gäller mat och dryck skapar ett betydande miljötryck. När vi färdas till butikerna, förvarar maten, tillagar den och genererar avfall påverkar vi miljön direkt, och när vi producerar, förädlar och transporterar livsmedlen påverkar vi miljön indirekt, vilket kanske har ännu större betydelse.

Vi köper alltfler el- och elektronikprodukter (tv-apparater, datorer, laptopar, mobiltelefoner och köksutrustning) och vi byter också ut dem oftare än tidigare. Hushållens elförbrukning ökar. Våra bostäder blir allt energieffektivare, men eftersom vi också bygger större hem för färre personer minskar energiförbrukningen för uppvärmning bara marginellt. Varje europeisk medborgare kastade cirka 445 kilo hushållsavfall under 2008.

Resandet med bil och flyg ökar, vilket ökar energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. Den ökade biltrafiken är en viktig bidragande orsak till luftföroreningar och orsakar också bullerproblem i städerna. Dagens trend mot att leva i utglesade stadsmiljöer resulterar i en utspridd urbanisering som i sin tur ökar förbrukningen av energi, resurser, transporter och mark.

Turismen ökar snabbt och resandet till och från våra destinationer sker oftast med bil eller flyg. På turistorterna får vatten- och energiförbrukningen, markanvändningen och produktionen av avfall och avloppsvatten ofta allvarliga miljöeffekter.

EU:s politik

Det är först på senare tid som EU har börjat ta itu med utmaningarna från ohållbara konsumtionsmönster i sin politik. Europeiska initiativ som den integrerade produktpolicyn och direktivet om ekodesign (2009/125/EG) syftade till att minska produkternas miljöeffekter, inklusive deras energiförbrukning, under hela deras livscykel. EU:s politik stimulerar dessutom innovationsvänliga marknader genom EU:s pionjärmarknadsinitiativ. Europeiska kommissionens handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik från 2008, som ska revideras 2012, förstärker livscykelstrategier, gynnar grön offentlig upphandling och introducerar vissa åtgärder för att ta itu med konsumtionsmönster. Den nuvarande politiken, som ofta bygger på frivilliga instrument, räcker emellertid inte för att komma åt de underliggande orsakerna till en ohållbar konsumtion. De har i stället en tendens att fokusera på att lindra effekterna.

I september 2011 antog Europeiska kommissionen en färdplan för ett resurseffektivt Europa. I den ingår förslag om att stärka grön offentlig upphandling och minska produkternas miljöavtryck. Målsättningen är att fastställa en gemensam metod för att bedöma, presentera och jämföra olika produkters, tjänsters och företags miljöprestanda och se till att vi får bättre kunskaper om konsumentbeteende. Färdplanen innehåller också rekommendationer för att minska miljöeffekterna inom konsumtionsområden som livsmedel, bostäder och rörlighet.

Hållbar konsumtion är en nyckelfaktor i handlingsplanen för hållbar utveckling, Agenda 21, som antogs av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Under FN:s konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio+20) är syftet att komma överens om ett globalt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion. Många initiativ och åtgärder vidtas också på nationell, regional och lokal nivå, till exempel inom ramen för regionala strategier för hållbar utveckling och som ett led i Agenda 21‑processerna.

Hållbar förbrukning är en gemensam utmaning där samtliga aktörer, inklusive offentliga myndigheter, företag och konsumenter, måste ta sitt ansvar.

Europeiska miljöbyråns verksamhet

Europeiska miljöbyråns arbete med konsumtion omfattar följande:

Indikatorer: En ram med indikatorer för hållbar konsumtion och produktion har tagits fram. En uppsättning indikatorer läggs löpande upp på Europeiska miljöbyråns webbplats under 2012.
Analys och utvärdering: Analys av konsumtionen och dess miljöeffekter i och utanför Europa med hjälp av verktyg för analys av in- och utdata. Utvärdering av konsumtionens miljöeffekter (till exempel rapporten om situationen på miljöområdet i den tematiska granskningen av konsumtion och miljö från 2010 och kapitlet om naturresurser och avfall i sammanfattningen av den tematiska granskningen från 2010).
Policyanalys: Anordnande av konferenser och workshopar (till exempel Europeiska miljöbyråns och det globala företagsrådets workshop om hållbar utveckling i mars 2011, där man tog fram en vision för hållbara livsstilar).
Insamling av information om och analys av nationell politik i miljöbyråns medlemsländer (till exempel landfaktablad om politiken för hållbar konsumtion och produktion, 31 landprofiler om politiken för effektivt resursutnyttjande och en analytisk rapport om politiken för ett effektivt resursutnyttjande).

Europeiska miljöbyråns arbete på detta område stöds av Europeiska ämnescentrumet för hållbar konsumtion och produktion (ETC/SCP).

Framtiden

Under 2012 kommer Europeiska miljöbyrån att stödja Europeiska kommissionen och Europaparlamentet samt miljöbyråns medlems- och samarbetsländer genom att på internet offentliggöra en uppsättning indikatorer för att mäta framstegen mot hållbar konsumtion och produktion och uppdatera 2010 års utvärdering av konsumtion och miljö. Europeiska miljöbyrån stöder dessutom det globala toppmötet om hållbar utveckling Rio+20 med olika aktiviteter om hållbart boende, hållbara affärsmodeller och annat.