Exponering för luftföroreningar har fortsatt stora hälso- och miljöeffekter i hela Europa

Trots utmaningarna med att minska vår exponering för luftföroreningar bekräftar uppgifterna att den uppskattade hälsopåverkan till följd av långvarig exponering för tre viktiga luftföroreningar (fina partiklar, kvävedioxid och ozon) tenderar att förbättras, enligt EEA:s briefing ”Harm to human health from air pollution in Europe: burden of disease status 2024”.

Mellan 2005 och 2022 minskade antalet dödsfall i EU som kan hänföras till fina partiklar eller PM_2,5 med 45 procent, vilket är på rätt spår för att uppnå minskningsmålet på 55 procent som anges i EU:s handlingsplan för nollförorening till 2030.

Det är goda nyheter för alla medborgare att vi har strängare EU-regler för luftkvalitet på plats från och med idag, men fortfarande påverkas alltför många människor i hela Europa, särskilt i städerna, negativt av dålig luftkvalitet som leder till sjukdom och för tidig död, vilket till stor del kan förebyggas genom att minska nivåerna av dessa föroreningar i miljön. Luftföroreningar har också mer omfattande negativa effekter och skadar våra ekosystems hälsa, vilket gör det ännu viktigare att fördubbla våra ansträngningar för att rena luften.

Leena Ylä-Mononen
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Nya EU-regler för luftkvalitet på plats

Det reviderade luftkvalitetsdirektivet, som trädde i kraft idag, medför att EU:s gränsvärden för luftkvalitet närmar sig WHO:s normer och stöder ytterligare minskningar av luftföroreningarnas hälsoeffekter de kommande åren. Luftföroreningar fortsätter dock att vara EU-invånarnas största miljörelaterade hälsorisk (följt av andra faktorer såsom exponering för buller, kemikalier och de ökande hälsoeffekterna av klimatrelaterade värmeböljor), och ger upphov till kroniska sjukdomar och hänförbara dödsfall, särskilt i städer och tätortsområden.

Enligt Europeiska miljöbyråns senaste uppskattningar berodde minst 239 000 dödsfall i EU under 2022 på exponering för föroreningar i form av fina partiklar (PM_2,5) över WHO:s rekommenderade koncentration på högst 5 µg/m³. 70 000 dödsfall beror på exponering för ozonföroreningar (O₃) och 48 000 dödsfall på exponering för kvävedioxidföroreningar (NO₂).

Dessa hänförbara dödsfall kunde ha undvikits genom att uppfylla WHO:s riktvärden under 2022. Nyckelinformation för varje land finns i en separat bilaga till detta pressmeddelande, däribland information om påverkan på hälsonivån och ekosystemen på nationell nivå.

Utöver för tidig död är effekterna av att leva med sjukdomar kopplade till luftföroreningar betydande. Det är viktigt att beakta dessa effekter när man bedömer den totala hälsobördan av luftföroreningar, liksom de fördelar som skulle uppstå av renare luft i Europa, fastslås det i EEA:s briefing.

Luftföroreningarnas påverkan på naturen

Luftföroreningar har också en negativ påverkan på vår natur. I en separat briefing från EEA, ”Impacts of air pollution on ecosystems in Europe”, undersöks hur växtligheten utsätts för förorenande ämnen av stor vikt och hur detta omsätts i skördeutfall och ekonomiska förluster.

I EEA:s briefing fann man att övergödningen (eutrofieringen) ökar av att kvävet i luften deponeras i ekosystemen, vilket förändrar ekosystemens struktur och funktion (förändringar i vilka växtarter som kan växa i ett område). I synnerhet låg 73 procent av ekosystemen i EU över den kritiska belastningsgränsen för eutrofiering under 2022.

I handlingsplanen för nollförorening ingår målet att minska det ekosystemområde där kvävenedfallet överskrider den kritiska belastningen med 25 procent till 2030 jämfört med nivåerna under 2005. Det är för närvarande osannolikt att detta mål kommer att uppnås, eftersom det minskade med 13 procent mellan 2005 och 2022. 

Omkring en tredjedel av Europas jordbruksmark utsattes för koncentrationer av marknära ozon som överskred det tröskelvärde som har fastställts för att skydda växtligheten enligt EU:s regler. Detta ledde till skador på grödor, minskade skördar och ekonomiska förluster på uppskattningsvis minst 2 miljarder euro. Ozon skadar skogar och växter genom att minska tillväxttakten, sänka avkastningen och påverka den biologiska mångfalden. År 2022 överskred 62 procent av den totala skogsarealen i de 32 EES-länderna de kritiska nivåer som har fastställts för att skydda skogarna mot ozon. Betydande minskningar av utsläppen av svaveldioxid (SO₂) under de senaste årtiondena har till stor del löst försurningsproblemet.

Bakgrund

Europeiska miljöbyråns briefingar: ”Harm to human health from air pollution in Europe: burden of disease status 2024” och ”Impacts of air pollution on ecosystems in Europe”, ingår i EEA:s paket om luftkvaliteten i Europa 2024.

EEA har uppskattat mortaliteten till följd av exponering för luftföroreningar sedan 2014. EEA använder de rekommendationer för hälsoeffekter som anges i WHO:s riktlinjer för luftkvalitet från 2021. Liksom tidigare år ska inte hälsoeffekterna av olika luftföroreningar läggas ihop, för att undvika dubbelräkning på grund av vissa överlappningar av data. Detta gäller både för mortalitet och sjukdom.

Utöver dessa två briefingar har även uppdaterade faktablad om luftföroreningar publicerats för varje land. I dessa faktablad finns en sammanfattning av nyckeluppgifter om utsläpp av luftföroreningar och luftkvalitet, inklusive föroreningstrender över tid och de hälsoeffekter som hör samman med föroreningseffekterna i varje land.

Det reviderade luftkvalitetsdirektivet, direktiv (EU) 2024/2881, träder i kraft i dag, den 10 december 2024, efter att det antogs den 23 oktober 2024. Genom direktivet införs nya luftkvalitetsnormer som ska uppnås till 2030 och som bättre överensstämmer med WHO:s rekommendationer och en skyldighet att övervaka ytterligare föroreningar såsom ultrafina partiklar, sot och ammoniak.

Ytterligare information om det reviderade direktivet finns i nyhetsmeddelandet och videon från Europeiska kommissionen.