All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Article
Den gångna vintern var ovanligt varm och förra sommaren slogs klimatrekord i många delar av Europa. Många regioner drabbades av långa och intensiva värmeböljor, med temperaturer på över 40 grader Celsius. Sommartemperaturerna i Europa var i medel de högsta som någonsin registrerats.
Värmeböljor är det största, direkta, klimatrelaterade hälsohotet mot Europas befolkning. Översvämningar, skogsbränder, stormar och klimatkänsliga infektionssjukdomar är också stora hot mot hälsan och välbefinnandet. Situationen kommer bara att förvärras om inte tillräckliga anpassningar och åtgärder för begränsning av klimatförändringarna vidtas.
Äldre, barn, låginkomsttagare och personer med hälsoproblem eller funktionsnedsättning är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna, enligt en ny EEA-studie. Miljöhotens utbredning och deras effekter på vår hälsa återspeglar skillnader i inkomster samt arbetslöshets- och utbildningsnivåer, enligt en EEA-rapport från 2019.
Klimatförändringar, i kombination med en åldrande befolkning och tilltagande urbanisering i hela Europa, innebär att många utsatta människor kommer att exponeras för höga temperaturer. Detta är särskilt fallet i Syd- och Centraleuropa. Dessa gruppers utsatthet ökar ännu mer av att många skolor och sjukhus ligger i områden där den urbana värmeeffekten upplevs.
Höga temperaturer kan orsaka värmestress, vilket ökar risken för dödsfall genom värmeutmattning och värmeslag. Detta leder också till andra indirekta hälsoeffekter, däribland sämre psykisk hälsa. Totalt sett uppskattas värmeböljor ha orsakat omkring 90 procent av samtliga dödsfall på grund av väder- och klimatrelaterade extrema händelser i Europa under de senaste fyra årtiondena.
Klimatförändringarna leder också till fler översvämningar. Områden som riskerar att drabbas av översvämningar tenderar i vissa länder att ha en högre andel äldre och arbetslösa invånare. Dessa personer kanske inte kan flytta eller betala för försäkring eller tillräckligt översvämningsskydd för sina hem, enligt en EEA-analys.
Ett nytt hot är dessutom den klimatrelaterade sannolikheten för olika infektionssjukdomar i Europa. Sjukdomar som denguefeber och West Nile-feber sprider sig för närvarande till tidigare opåverkade områden i Europa.
Anmärkning: Epidemiologiska modeller kombinerades med temperatur- och dödlighetsdata per vecka för att uppskatta antalet värmerelaterade dödsfall under perioden 2000–2020. En linjär trend lades in till den årliga tidsserien av värmerelaterad dödlighet, vars lutning representerar indikatorn uttryckt som årliga dödsfall per miljon invånare per årtionde. Minsta möjliga regioner användes, beroende på dödlighetsuppgifternas rumsliga upplösning i ett visst land, och varierade från Nuts (3) till länder. Inga data fanns tillgängliga för Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Kosovo (enligt FN:s säkerhetsråds resolution nr 1244/99) eller Nordmakedonien.
Källor: van Daalen et al. (2022).
Explore different chart formats and data here
Hälsoriskerna i samband med värmeböljor kommer att öka om inte fler anpassningar och åtgärder för begränsning av klimatförändringarna införs. Att till exempel inrätta varningssystem för allmänheten, öka medvetenheten, införa åtgärder som är färdiga att tas i bruk vid vård- och socialvårdsinrättningar, stadsförgröning, bättre byggnadskonstruktioner och anpassade arbetstider kan bidra till att skydda människor, enligt vår EEA-rapport.
Men anpassningsåtgärder gynnar sällan alla på samma sätt. För att inte de mest utsatta grupperna ska lämnas utanför måste dessa åtgärder specifikt gynna dessa grupper. Grönområden kan till exempel läggas in i de områden där de mest behövs. För att anpassningen ska vara rättvis måste utsatta grupper också ha en röst i processen. Hälsoeffekterna av grönområden i städer är välkända, särskilt för barn och äldre.
EU har infört en rad lagar, policyer och åtgärder för att främja anpassning. Dessa hjälper nationella, regionala och lokala myndigheter att bygga upp motståndskraft och beredskap att reagera och skydda människors hälsa.
Avgörande för detta är den europeiska klimatlagen, som gör anpassning till en rättslig skyldighet. Dessutom främjar den europeiska gröna given anpassning genom att den syftar till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande mot miljörelaterade risker och effekter. Detta kompletteras av EU-strategin för klimatanpassning, som fastställer hur EU kan anpassa sig till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna och bli klimatresilient senast 2050.
I strategin ingår att främja dataanvändning genom EU:s kunskapsnav om anpassning Climate-Adapt. I strategin ingår även insatser för att påskynda åtgärder och säkerställa att anpassningsåtgärder tas upp på alla förvaltningsnivåer. Dessutom har Europeiska observatoriet för klimat och hälsa inrättats för att underlätta myndigheternas tillgång till resurser som kan hjälpa dem att förutse och minimera hälsohot som klimatförändringarna ger upphov till.
För närvarande har alla EU-medlemsstater nationella anpassningsåtgärder på plats. Över 300 europeiska regioner och lokala myndigheter deltar i EU-uppdraget för klimatanpassning för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.
Image source: © Israil Pavel-Alexandru, Well with Nature /EEA
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/miljosignaler/signali-2023/artiklar/varmeboljor-och-andra-klimatrelaterade-extremhandelser or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-23 00:00
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra