Europas miljöframsteg i farozonen beroende på ohållbar ekonomisk verksamhet

PRESSMEDDELANDE

Köpenhamn/Genève/Bryssel, 12 maj 2003

Europas miljöframsteg i farozonen beroende på ohållbar ekonomisk verksamhet

Tillståndet för miljön i Europa har under det senaste decenniet förbättrats i flera avseenden men många av dessa förbättringar kommer troligen att raderas ut av ekonomiskt tillväxt eftersom regeringarna ännu inte tagit några avgörande steg mot att koppla loss den ekonomiska tillvaxten fran miljöpåverkan.

Detta är ett av huvudbudskapen i Europeiska miljöbyråns senaste utvärdering av miljön i Europa som publiceras i dag.

Europas miljö: en tredje utvärdering har utarbetats för ministerkonferensen i Kiev, Ukraina den 21-23 maj inom ramen för processen "Miljö för Europa" som äger rum under överinseende av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (UNECE). De två tidigare utvärderingarna publicerades av miljöbyrån 1995 och 1998 för konferenserna som hölls i Sofia, Bulgarien och i Århus, Danmark.

Den nya rapporten omfattar totalt 52 länder och för första gången ingår hela Ryska federationen och de elva andra staterna i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien (EECCA-staterna).

Rapporten visar att de flesta framstegen för en förbättrad miljö fortfarande sker till följd av åtgärder som är riktade mot slutledet för att begränsa föroreningar eller som kan ses som ett resultat av en ekonomisk tillbakagång eller omstrukturering i många delar av Europa.

Gordon McInnes, miljöbyråns tillförordnade verkställande direktör: "Vi vet från tidigare att dessa vinster kommer att gå förlorade om ekonomisk tillväxt fortsätter att vara baserad på traditionella, miljöförstörande verksamheter, vilket är det vanligaste, i stället för på mer hållbara, eko-effektiva alternativ".

Gordon McInnes sade vidare: "Detta utgör en särskild risk för EU:s kandidatländer och EECCA-staterna till vilka en mängd tillverkningsindustrier från Västeuropa och andra delar av världen har flyttats".

Rapporten belyser stora skillnader för miljöns tillstånd mellan och inom olika regionala grupperingar samtidigt som den bekräftar att miljöåtgärder, när de utarbetats och genomförts på ett riktigt sätt, inom flera områden lett till väsentliga förbättringar i miljötillståndet och en minskad miljöbelastning.

Exempelvis har Europas utsläpp av ämnen som skadar det atmosfäriska ozonlagret minskat påtagligt. Minskning av försurande utsläpp till luften och utsläpp i vatten från punktkällor - exempelvis fabriker - har i allmänhet lett till förbättrad luft- och vattenkvalitet. Skydd av livsmiljöer för biologiskt viktiga växt- och djurarter har skapat förutsattningar for en viss förbättring av deras situation.

Å andra sidan har miljöåtgärder för att minska avfall inte varit särskilt framgångsrika och belastningen på vissa naturresurser ökar fortfarande, särskilt på fiskbestånd och mark inkl. matjordslagret. Utsläpp till vatten från diffusa källor i t. ex. jordbruket är fortfarande ett problem.

Ekonomiska och sociala förändringar sedan början av 1990-talet - med en utveckling för Västeuropa mot ett mer tjänsteinriktat samhälle och resten av kontinenten i rörelse mot marknadsekonomi, även om i olika hastighet - har medfört miljöförbättringar på vissa områden och försämringar på andra.

Europa, som helhet, har minskat sina utsläpp av växthusgaser. I Central- och Östeuropa och EECCA-staterna har belastningen på vattenresurserna från jordbruk och industri minskat. I dessa länder har den ekonomiska omstruktureringen också varit den viktigaste drivkraften bakom minskade utsläpp av luftföroreningar.

På den negativa sidan är övergivande av mark till följd av ekonomisk omstrukturering i Central- och Östeuropa och EECCA-staterna ett hot mot den biologiska mångfalden. Ekonomisk tillväxt gör det svårare för många västeuropeiska länder att uppnå sina nationella mål för begränsning av växtgasutsläpp.

Tätortsbebyggelse och transportinfrastruktur täcker över stora områden med produktiv mark och splittrar upp och isolerar viktiga livsmiljöer för växter och djur på många ställen i regionen. Överfiske hotar naturresurserna i haven.

Eftersom miljöförbättringar på dessa områden till stor del ar avhängiga den allmänna ekonomiska situationen är det osannolikt att alla de framsteg som gjorts kan uppehållas vid fortsatt eller förnyad ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det sannolikt att många av de negativa konsekvenserna kommer att förvärras.

Denna tendens är redan märkbar på transportområdet där det sker en markerad övergång till väg- och flygtransporter istället för miljövänligare alternativ vilket medför ökad energikonsumtion och ökade växtgasutsläpp.

Människors hälsa fortsätter att vara utsatt för en rad miljörelaterade hot. Generering av farligt avfall ökar i hela Europa. Kvalitén på dricksvatten är fortfarande en källa till oro i hela regionen medan exponeringen för partiklar nu är det största hotet mot människans hälsa beträffande luftföroreningar i västeuropeiska städer.

I rapporten dras slutsatsen att utformningen och genomförandet av strategier som mer fullständigt tar hänsyn till miljöproblem måste skyndas på om Europa skall kunna garantera ett väl fungerande skydd av sin miljö och lyckas med övergången till en mer hållbar utveckling.

Gordon McInnes: "EU:s strategi för hållbar utveckling är ett steg i rätt riktning, men det krävs fler operativa åtgärder från de relativt rika medlemsstaterna i EU för att den skall förbli miljömässigt trovärdig".

Han lade till: "Vad som saknas mest är en ram för beslutsfattande som tar särskild hänsyn till de konkurrerande men ofta kompletterande ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. De olika initiativen för europeiskt regionalt energisamarbete är ett bra exempel på en sådan ram som fungerar".

En sammanfattning av rapporten som ännu inte får offentliggöras kan nu laddas ner på http://reports.eea.europa.eu/environmental_assessment_report_2003_10-sum.
Den fullständiga rapporten kommer att finnas tillgänglig när förbudet mot offentliggörande hävs på http://reports.eea.europa.eu/environmental_assessment_report_2003_10.

För redaktörerna

• Ministerkonferensen i Kiev är det femte evenemanget av detta slag som anordnas inom ramen för processen "Miljö för Europa" och som inleddes 1991. Information om konferensens finns på http://www.unece.org/env/wgso/index_kyivconf.htm och http://www.kyiv-2003.info/main/index.php.
• Staterna i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien (EECCA) är Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ryska federationen, Ukraina, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Om miljöbyrån

Europeiska miljöbyrån är den huvudsakliga informationskälla som används av Europeiska unionen och dess medlemsstater när de drar upp linjerna för sin miljöpolitik. Miljöbyråns mål är att stödja en hållbar utveckling och hjälpa till med att åstadkomma en avsevärd och mätbar förbättring av miljön i Europa genom att förse beslutsfattande instanser och allmänheten med aktuell, målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Miljöbyrån, som inrättades av EU 1990 och har verkat i Köpenhamn sedan 1994, är navet i Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EIONET), ett nätverk med ungefär 300 organ i Europa genom vilka den samlar in och sprider miljöfakta och --information.

Miljöbyrån, som är öppen för samtliga nationer med samma mål, har för närvarande 31 medlemsländer, nämligen EU:s 15 medlemsstater; Island, Norge och Liechtenstein, som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; och 13 av EU:s anslutnings- och kandidatländer, nämligen Bulgarien, Cypern, Republiken Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien, Republiken Slovakien och Turkiet (från denna månad). Miljöbyrån är det första av EU:s organ som tagit in anslutnings- och kandidatländerna. Förhandlingar om medlemskap i miljöbyrån pågår också med Schweiz.