Nyheter

Föroreningar, överanvändning och klimatförändringar hotar vattnets motståndskraft i Europa

Ändra språk

Nyheter Publicerad 2024-11-18 Senast ändrad 2024-11-18

4 min read

Photo: © Stefano Scagliarini, My City /EEA

Topics: Havs- och vattenmiljö

Föroreningar, försämring av livsmiljöer, klimatförändringarnas effekter och överutnyttjande av sötvattensresurser innebär aldrig tidigare skådade påfrestningar för Europas sjöar, floder, kustvatten och grundvatten. Enligt den största utvärderingen av hälsan i Europas vattendrag, som publiceras idag av Europeiska miljöbyrån (EEA), är Europa inte på väg att nå sina mål för att förbättra hälsan i vattendrag enligt EU:s regler. Bättre vattenförvaltning är avgörande för att förbättra vattenresiliensen, minska påfrestningarna på vattnet och säkerställa att Europas medborgare, natur och industri har tillräckligt med vatten av god kvalitet.

This product has been translated for convenience purposes only using the services of the Centre of Translation for the bodies of the EU. While every effort has been made to ensure accuracy and completeness, we cannot guarantee it. Therefore, it should not be relied upon for legal or official purposes. The original English text should be considered the official version.

Jordbruket står för den största påfrestningen, som påverkar både ytvatten och grundvatten, enligt Europeiska miljöbyråns rapport ”Europe’s state of water 2024: the need for better water resilience” (läget för vattnet i Europa 2024: vattenresiliensen måste förbättras). Detta beror på vattenanvändning och föroreningar från den intensiva användningen av näringsämnen och bekämpningsmedel, enligt medlemsstaternas egen övervakning. Jordbruket är den absolut största nettokonsumenten av vatten i Europa, och utan förändringar i praxis kommer efterfrågan från bevattnat jordbruk sannolikt att öka i takt med klimatförändringarna.

Europeiska miljöbyråns rapport visar att Europas vatten och akvatiska ekosystem trots vissa framsteg fortfarande påverkas allvarligt av kemikalier, främst av luftföroreningar från koldriven energiproduktion samt diffusa föroreningar från näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket. Försämringen av livsmiljöer är också utbredd. Utmaningen att skydda akvatiska ekosystem förstärks ytterligare av klimatförändringarna, som stör vädermönstren och ytterligare ökar påfrestningarna på vattenresurserna och vattenförvaltningen.

Endast 37 procent av Europas ytvattenförekomster uppnådde ”god” eller ”hög” ekologisk status, ett mått på akvatiska ekosystems hälsa, enligt EU:s ramdirektiv för vatten, och endast 29 procent uppnådde ”god” kemisk status under perioden 2015–2021, enligt uppgifter som rapporterats av EU:s medlemsstater.

Hälsan i Europas vatten är inte god. Våra vatten står inför en aldrig tidigare skådad uppsättning utmaningar som hotar Europas vattensäkerhet. Vi måste fördubbla våra insatser för att återställa hälsan hos våra värdefulla floder, sjöar, kustvatten och andra vattenförekomster och se till att denna livsviktiga resurs är motståndskraftig och säker för kommande generationer.

Leena Ylä-Mononen
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Begränsade framsteg hittills

Medlemsstaterna har genom sina åtgärder lyckats undvika ytterligare försämring av tillståndet för EU:s vatten genom att ta itu med vissa kemiska föroreningar och förbättra utsikterna för vissa arter, såsom musslor och kräftdjur. Inga övergripande förbättringar har dock konstaterats sedan den senaste övervakningscykeln.

Europas grundvatten klarar sig bättre än ytvatten: hos 77 procent är den kemiska statusen och statusen när det gäller försörjning god, och 91 procent av grundvattnet rapporteras ha god kvantitativ status. Men problem kvarstår när det gäller föroreningar från bekämpningsmedel och näringsämnen. Grundvatten är en viktig källa till vårt dricksvatten och behövs för miljön, jordbruket och industrin.

Tidsfristen som fastställdes i EU:s ramdirektiv om vatten för att uppnå god status för yt- och grundvatten var 2015, och senast 2027. Med den nuvarande takten på framstegen kommer detta inte att uppnås.

Vägen framåt

Europas motståndskraft mot vattenföroreningar kan förbättras. Att minska vattenanvändningen och förbättra effektiviteten är avgörande för att ta itu med vattenstressen inom jordbruket och industrin och i hemmet. Fastställande av mål, med fokus på att spara vatten eller minska efterfrågan, skulle kunna bidra till att driva på åtgärder och underlätta övervakningen av framstegen mot vattenresiliens. Uppdaterad och mer aktuell information om vattenkvantitet och vattenkvalitet behövs också för att förbättra vattenförvaltningen.

Påfrestningarna bör minska. Föroreningar måste förebyggas i enlighet med målen i EU:s handlingsplan för nollförorening. På kort sikt måste användningen minska och utsläpp av skadliga ämnen och näringsämnen i vatten förhindras.

Naturrestaurering eller återställande av förbindelserna mellan floder och deras översvämningsområden och restaurering av våtmarker och torvmarker kan leda till hälsosammare ekosystem för sötvatten med större biologisk mångfald, vilka kan leverera vatten av god kvalitet och samtidigt lagra koldioxid och mildra effekterna av extrema väderhändelser.

Om rapporten

Europeiska miljöbyråns rapport är den största bedömningen av de europeiska vattenförekomsternas hälsa. Den täcker mer än 120 000 ytvattenförekomster och 3,8 miljoner km grundvattenförekomster i EU och Norge. Rapporten bygger på data som rapporterats från 19 EU-medlemsstater. Den täcker 85 procent av ytvattenförekomsterna och 87 procent av grundvattenförekomstområdet i EU-27.

Alla viktiga resultat och rapporterade uppgifter om EU:s medlemsstater och Norge finns i sötvatteninformationssystemet WISE Freshwater information system.

Europeiska miljöbyråns rapport kompletterar också Europeiska kommissionens kommande bedömning av de tredje förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och de andra planerna för hantering av översvämningsrisker, där man kommer att utvärdera läget för genomförandet av ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet i EU.