Fjärilar eller företagande – Europa rymmer både och!

Europeiska miljöbyråns bedömning visar att den globala efterfrågan på naturresurser för att föda, klä, hysa och transportera människor ökar. Den ökande efterfrågan på naturkapital sätter press på ekosystem, ekonomi och social sammanhållning i Europa och i andra delar av världen. Men SOER2010 visar att väl genomtänkta miljöpolitiska åtgärder leder till en fortsatt förbättring av Europas miljö, utan att äventyra potentialen för ekonomisk tillväxt.

”Vi förbrukar mer naturresurser än vad som är ekologiskt stabilt. Det gäller både Europa och världen som helhet. Klimatförändringen är det tydligaste tecknet på instabilitet hittills, men en mängd olika globala trender pekar på större systemiska risker för ekosystemen i framtiden. Den aktuella finanskrisens karaktär borde få oss att stanna upp och tänka efter", säger professor Jacqueline McGlade, Europeiska miljöbyråns verkställande direktör.

En fullständig övergång till en resurseffektiv grön ekonomi kräver att alla miljöresurser – biologisk mångfald, mark, kol, floder, hav och luften vi andas – beaktas till fullo när det gäller produktion, konsumtion och beslut om global handel.

”Det finns inga genvägar. Lagstiftare, företag och medborgare måste samarbeta för att hitta nyskapande metoder för en effektivare resursanvändning. Fröna har såtts för framtida handling: nu är det dags att se till att de slår rot och blomstrar”, avslutar Jacqueline McGlade.

SOER2010 redovisar också en ökad förståelse för kopplingarna mellan klimatförändring, biologisk mångfald, resursanvändning och människors hälsa – och hur verktyg som fysisk planering, miljöskattereformer, begränsning av föroreningar, försiktighetsåtgärder och naturresursräkenskaper kan användas för att bygga upp en grund för en naturkapitalbaserad förvaltningsstrategi.

Viktiga fakta och rekommendationer

• Klimatförändring: EU har gjort framsteg när det gäller att minska utsläppen och öka användningen av förnybara energikällor. EU-27:s utsläpp 2009 ligger 17 procent lägre än 1990 och därmed mycket nära målet att minska utsläppen med 20 procent till 2020, men framstegen gäller inte alla sektorer. EU-27:s utsläpp från transporter ökade med 24 procent mellan 1990 och 2008.

• Anpassning till klimatförändringen: Även om Europa uppfyller alla sina mål för utsläppsminskning och världens ledare enas om radikala åtgärder under de klimatförhandlingar som nu pågår i Cancun i Mexiko kommer Europa fortfarande att behöva anpassa sig till pågående och förväntade effekter av klimatförändringen. En förvaltning med särskild inriktning på naturkapitalet kan göra det lättare att möta utmaningen.

• Biologisk mångfald, ekosystem och människors hälsa: Natura 2000-nätverket av skyddade områden, som nu omfattar ungefär 18 procent av EU:s areal, har bidragit till att skydda hotade arter och bevara grönområden för fritid och rekreation. Lagstiftningen om luft- och vattenkvalitet har minskat trycket på den biologiska mångfalden och på befolkningens hälsa. Å andra sidan har den allt intensivare markanvändningen, habitatförlusterna och överfisket lett till att EU inte har kunnat uppfylla sitt mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010.

• Integrerade lösningar med globalt perspektiv: Genom att visa de många kopplingarna mellan olika utmaningar, både inom och utanför miljöområdet, kan SOER2010 ge oss motivation att intensifiera det integrerade arbetet inom olika politikområden för att klara utmaningarna genom snabbare förbättringar och maximering av samverkande åtgärder (som t.ex. begränsar klimatförändringen och samtidigt förbättrar luftkvaliteten).

• Resurseffektivitet: De starkaste drivkrafterna bakom markanvändning är att säkra livsmedels-, energi- och vattenförsörjning, eftersom efterfrågan ökar på olika produkter som ofta konkurrerar (t.ex. livsmedel, foder och bränsle). Kostnadsredovisning och prissättning som tar full hänsyn till effekterna av resursanvändning krävs för att styra företag och konsumenter mot en ökad resurseffektivitet.

• Medborgarnas medinflytande: Enbart politik kan inte bromsa eller vända miljötrender. Fler medborgare måste bli intresserade av att minska sin inverkan på miljön. Att ha möjlighet att delta i insamling av data och dela kunskaper genom sociala medier kan öka engagemanget hos medborgarna.

Information till redaktionen

SOER är Europeiska miljöbyråns flaggskeppsrapport som publiceras vart femte år och syftar till att ge information om tillstånd, utvecklingstendenser och framtidsutsikter för miljön, med redovisning av orsaker, effekter och möjliga handlingsalternativ. SOER består av fyra huvudområden: i) tematiska bedömningar av viktiga miljöfrågor (klimatförändring, biologisk mångfald, markanvändning, luftförorening, havsmiljön, konsumtion osv.), med relevanta fakta och trender, ii) en bedömning av globala megatrender som är relevanta för miljön i Europa, iii) bedömningar av enskilda länder och iv) en integrerad syntesrapport.

Alla SOER-bedömningar finns på www.eea.europa.eu/soer.

Om Europeiska miljöbyrån (EEA)

Europeiska miljöbyrån finns i Köpenhamn. Byrån bidrar till att åstadkomma en avsevärd och mätbar förbättring av miljön i Europa genom att förse beslutsfattare och allmänheten med aktuell, målinriktad, relevant och tillförlitlig information.

EEA:s medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och Österrike. De sex länderna på västra Balkan är samarbetsländer: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien. Detta samarbete är integrerat i Eionet och stöder kommissionens verksamhet för stabiliserings- och associeringsprocessen för länderna på västra Balkan.

Kontaktuppgifter

Frågor från media besvaras av