Exponering för föroreningar ligger bakom 10 procent av samtliga cancerfall i Europa

Föroreningar i miljön och på arbetsplatsen, liksom vissa naturliga risker, har en betydande inverkan på vår hälsa och leder i vissa fall till cancer enligt Europeiska miljöbyråns nätrapport ”Beating cancer — the role of Europe’s environment”. Nästan tre miljoner nya patienter och 1,3 miljoner dödsfall tillkommer varje år i hela EU som en följd av cancer, vilket väger tungt på våra samhällen. Också de ekonomiska kostnaderna är enorma och uppskattades till cirka 178 miljarder euro bara under 2018. 

De flesta av dessa miljö- och arbetsrelaterade cancerrisker kan minskas genom förebyggande av föroreningar och ändring av människors beteende, enligt Europeiska miljöbyråns studie. Att minska exponeringen för dessa risker erbjuder ett verksamt och kostnadseffektivt sätt att minska cancerfallen och de därmed förknippade dödsfallen. 

Europeiska miljöbyrån har för första gången undersökt sambanden mellan cancer och miljön genom att granska de senaste vetenskapliga rönen om luftföroreningar, radon, UV-strålning, passiv rökning och kemikalier. I rapporten uppskattas det att miljö- och arbetsrelaterade risker ligger bakom cirka 10 procent av cancerfallen i Europa. 

EU:s kommissionsledamot med ansvar för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius, säger följande: ”Europeiska miljöbyråns rapport betonar att alltför många cancerfall har en bakomliggande miljöorsak. Den goda nyheten är att vi kan agera nu för att minska föroreningarna och förebygga dödsfallen. Med den europeiska gröna givens nollföroreningsambition kan vi förebygga cancer på ett kostnadseffektivt sätt genom att minska exponeringen för skadliga föroreningar. Det som är bättre för miljön är också bättre för oss.” 

EU:s kommissionsledamot med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet, Stella Kyriakides, säger följande: ”I Europa förlorar vi varje år uppskattningsvis en kvarts miljon människoliv till följd av miljörelaterad cancer. Förebyggande insatser kommer alltid att vara bättre än botemedlen, och som en del av Europas plan mot cancer har vi gjort kraftfulla åtaganden för att minska föroreningarna i vatten, jord och luft. Bara denna vecka överlämnade vi inom ramen för vår ”från jord till bord”-strategi ett avgörande beslut om att minska användningen av bekämpningsmedel med 50 procent till 2030. Europeiska miljöbyråns rön visar mycket tydligt hur hälsan för vår planets hälsa är nära kopplad till våra medborgares hälsa. Vi måste arbeta med naturen, inte mot den.”

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör Hans Bruyninckx säger följande: ”Vi ser hur föroreningar i vår miljö påverkar de europeiska medborgarnas hälsa och livskvalitet och därför är det viktigt för vårt välbefinnande att vi förebygger föroreningar. Att minska föroreningarna genom EU:s handlingsplan för nollförorening och kemikaliestrategin för hållbarhet, liksom att  kraftfullt genomföra annan befintlig EU-politik, skulle räcka långt för att minska cancerfallen och dödsfallen i cancer. Detta skulle vara en effektiv investering i våra medborgares välbefinnande. 

Miljörisker 

Luftföroreningar (både inomhus och utomhus) är kopplade till cirka en procent av samtliga cancerfall i Europa, och orsakar cirka två procent av samtliga dödsfall i cancer. Bara för lungcancer uppgår detta till nio procent av antalet dödsfall. I aktuella studier har samband upptäckts mellan långtidsexponering för partiklar, en betydande luftförorening, och leukemi hos vuxna och barn. 

Radon och UV-strålning bidrar också väsentligt till cancerbördan i Europa. Inomhusexponering för radon är kopplat till upp till två procent av samtliga cancerfall och vart tionde lungcancerfall i Europa. Naturlig UV-strålning (ultraviolett strålning) kan stå för upp till fyra procent av samtliga cancerfall i Europa. I synnerhet har förekomsten av melanom, en allvarlig hudcancerform, ökat över hela Europa de senaste årtiondena. 

Exponering för passiv rökning kan öka den totala risken för alla cancerformer med upp 16 procent hos personer som aldrig själva varit rökare. Omkring 31 procent av européerna utsätts för passiv tobaksrökning hemma, på arbetet, på fritiden, vid utbildningsinstitutioner eller i offentliga sammanhang. 

Vissa kemikalier som används på europeiska arbetsplatser och frisätts i miljön är cancerframkallande och bidrar till att orsaka cancer. Vidare är flera av dessa kemikalier kända eller misstänkta för att att orsaka cancer i flera organ. Det rör sig bland annat om bly, arsenik, krom, kadmium, akrylamid, pesticider, bisfenol A och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

Alla former av asbest är välkända cancerogener och förknippas med mesoteliom och lungcancer, liksom med cancer i struphuvudet och äggstockarna. Trots att EU förbjöd användningen av asbest 2005 finns den kvar i byggnader och infrastruktur, vilket gör att arbetstagare exponeras vid renoverings- och rivningsarbeten. Dessutom fortsätter cancerformer att dyka upp många år efter exponeringen, där asbest uppskattas stå för 55–88 procent av arbetsrelaterad lungcancer.

EU-åtgärder mot cancer och föroreningar 

I Europas plan mot cancer erkänns de miljö- och arbetsrelaterade riskernas roll i utvecklingen av cancer och möjligheten att rädda liv genom effektiva förebyggande strategier. I linje med detta mål är handlingsplanen för nollförorening inriktad på att minska luft- och vattenföroreningar för att minska människors exponering för miljöföroreningar och minska hälsoeffekterna, inräknat den miljö- och arbetsrelaterade cancerbördan. 

EU har redan vidtagit stränga åtgärder mot luftföroreningar, i enlighet med direktivet om nationella åtaganden om utsläppsminskning och luftkvalitetsdirektiven, som fastställer luftkvalitetsnormer för Europa. Europeiska kommissionen har inlett en översyn av luftkvalitetsdirektiven, och försöker bland annat anpassa luftkvalitetsnormerna så att de bättre stämmer överens med de senaste luftkvalitetsriktlinjerna från Världshälsoorganisationen. 

Syftet med kemikaliestrategin för hållbarhet är att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i produkter, inräknat dem som orsakar cancer, och att främja användningen av kemikalier som bygger på säker och hållbar design. 

Vad gäller radon har direktivet om grundläggande säkerhetsnormer infört rättsligt bindande krav om skyddet mot exponering för naturliga strålkällor. Det ger EU:s medlemsstater i uppdrag att upprätta nationella handlingsplaner för radon. Andra EU-åtgärder är bland annat samordning av de europeiska insatserna för att ta itu med passiv rökning och att öka medvetenheten om faran med UV-strålning.