Återställa den naturliga världen

Att skydda naturen är det första steget. Den biologiska mångfalden i Europa fortsätter att minska, men på senare tid har det skett en positiv utveckling för skogar, däggdjur och fåglar, vilka gynnas av bevarandeåtgärder.

För närvarande omfattas bevarandeinsatser för mer än 2 000 arter av EU:s lagstiftning, t.ex. av fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Kärnan i dessa direktiv är EU:s Natura 2000-nätverk av skyddade områden, som är det största i sitt slag i världen. Det utgör 18 procent av EU:s landyta och 8 procent av dess marina territorium.

Några av de mest värdefulla och hotade arterna och naturtyperna i Europa skyddas genom Natura 2000. Skyddade områden innehåller häcknings- och rastplatser för sällsynta och hotade arter, medan vissa sällsynta naturtyper utses till områden i sig.

Målet för EU:s nya strategi för biologisk mångfald är att öka det skyddade området till minst 30 procent av EU:s landyta och 30 procent av de omgivande haven senast 2030. Natur- och urskogar och andra kolrika ekosystem, såsom torvmarker och gräsmarker, kommer att stå i fokus för bevarandeinsatserna. 

© Mateusz Piesiak, REDISCOVER Nature /EEA,

Dessutom kräver strategin att minst 3 miljarder träd ska planteras fram till 2030 för att stödja biologisk mångfald och återställa ekosystem. Fler skogar kommer också att förvaltas för att främja metoder som gynnar biologisk mångfald.

Knyta ihop säcken

Att utveckla det transeuropeiska naturnätverket genom att utvidga skyddade områden för att nå målet på 30 procent är en del av strategin för biologisk mångfald. Många områden, som är skyddade genom Natura 2000, är redan sammanlänkade genom naturliga och halvnaturliga landskap som tillhandahåller ekosystemtjänster, såsom pollinering, markbördighet, översvämningskontroll och rekreation, och är avgörande för begränsning av klimatförändringar och katastrofrisker. Emeraldnätverket av områden med särskilt bevarandeintresse, till vilket EU bidrar via Natura 2000, stöder också samma insatser. Tillsammans bildar dessa områden ett nätverk av grön infrastruktur över hela Europa. Studier visar att naturen skyddas bättre inom detta nätverk, vilket omfattar ett större område som ger de tjänster som krävs och som utsätts för mindre påverkan på ekosystemen.

Dock gör barriärer såsom vägar, järnvägar, stadsområden och jordbruksmark att landskapet fragmenteras, vilket begränsar rörligheten för arter och hindrar nätverkets utveckling. Att göra nätverket mer sammanhängande bidrar till att säkerställa att livsmiljöbetingelserna förbättras, förlust av biologisk mångfald förhindras och stärker ekosystemtjänster.

Fritt rinnande vatten

Barriärer utgör ett hinder för god status hos Europas vattenförekomster. Det finns över 1 miljon barriärer i europeiska floder, däribland dammar, fördämningar och slussportar. De flesta är små och föråldrade. De bidrar i hög grad till det dåliga tillståndet hos våra floder, eftersom många arter kräver att floderna flyter fritt för att frodas, och för närvarande förhindras sedimentets transport med strömmen, vilket leder till fördämningar och ändrade livsmiljöer.

Strategin för biologisk mångfald syftar till att återställa minst 25 000 km fritt strömmande floder senast 2030 genom att avlägsna hinder, bygga förbifarter för vandrande fisk och återställa sedimenttransporten. I oktober 2020 hade nästan 5 000 dammar tagits bort och registrerats i Europa baserat på uppgifter från 11 länder. Att återställa flodslätter och våtmarker är också en viktig del av detta arbete.

Skriet från vildmarken

Eftersom ovanstående lösningar kräver intensivt förvaltade processer för att återställa naturen är återförvildning en nyare och mer naturlig metod. Genom att identifiera områden där naturliga processer uppmuntras, kan naturen läka så att den kan börja klara sig på egen hand igen. Projekt som Rewilding Europe (Ett vildare Europa) arbetar för att öka Europas biologiska mångfald på detta sätt.

I dag finns åtta stora förvildade områden i Bulgarien, Kroatien, Tyskland, Italien, Polen, Portugal, Rumänien och Sverige. Inom dessa områden sker olika förvildningsprojekt, bland annat återetableringen av fritt strövande populationer av europeisk bison i Transsylvaniska alperna i Rumänien och skyddet av korp- och gåsgamarna i Rodopibergen i Bulgarien.

Förändring av system som är skapade av människan

Europeiska miljöbyråns bedömning av tillståndet för Europas miljö visade att vi, utöver bevarandeåtgärder, i grunden måste ändra vårt sätt att producera och konsumera livsmedel och energi, hur vi utvecklar och upplever de städer vi bor i och hur vi flyttar runt människor och varor.

Grönområdena i städerna har använts mer än någonsin under covid-19-pandemin. Skyddet av sådana områden ökar, men den grå infrastrukturen dominerar fortfarande i takt med att befolkningen i städerna ökar. I strategin för biologisk mångfald uppmanas medborgarna att utarbeta planer för att göra städer grönare och att skapa och koppla samman stadsparker, trädgårdar, ängar och gårdar, att installera gröna tak och väggar samt att plantera träd och häckar längs gatorna så att biologisk mångfald kan återhämta sig. Planerna bör också syfta till att eliminera bekämpningsmedel och att till exempel upprätta områden som gynnar pollinerande insekter i städerna.

Slutligen har Europeiska kommissionen lagt fram en handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark. Bland målen ingår att minska läckaget av näringsämnen med 50 procent genom att minska avrinningen av kväve och fosfor från gödselmedel, samtidigt som markens bördighet skyddas. Dessutom kommer strategin från jord till bord för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem, också att minska användningen av bekämpningsmedel.