All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Article
Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) är ett trepartsorgan inom EU, vars roll är att förmedla kunskap till stöd för utvecklingen av en bättre social-, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik. Vår roll som trepartsorgan innebär att vi sammanför representanter för arbetstagare, arbetsgivare och myndigheter.
Eurofound inrättades 1975 för att bidra till planeringen och utformningen av bättre levnads- och arbetsvillkor i Europa. Vår nya inrättandeförordning trädde i kraft 2019.
Jag har arbetat på Eurofound sedan 2009. Jag ansvarar för att formulera, samordna och leda Europatäckande studier, undersökningar och publikationer, och för att sprida kännedom om fynd genom att delta i debatter, konferenser, seminarier och arbetsseminarier inom temaområdena arbetsvillkor och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter.
I mitt arbete har jag ansvarat för olika verksamheter relaterade till Eurofounds europeiska centrum för övervakning av arbetslivet (European Observatory of Working Life) och den mångåriga undersökningen om arbetsvillkor i Europa (European Working Conditions Survey).
Mina främsta forskningsområden rör arbetsvillkor och arbetskvalitet, arbetstid och balans mellan arbete och privatliv, arbetstagarnas hälsa och välbefinnande, jämställdhet samt arbetsplatsfrågor. På senare tid har jag vidgat mina intressen till den socioekonomiska effekten av omställningen till en koldioxidneutral ekonomi, inräknat klimatförändringarnas och klimatpolitikens följder för arbetskvalitet och hållbart arbete.
Jag skulle säga att en fundamental hörnsten i Eurofounds DNA är att stödja de politiskt ansvariga som kan forma och genomföra en socialt rättvis omställning för alla.
Eurofound tillhandahåller information, rådgivning och expertis om arbetsvillkor och hållbart arbete, arbetsmarknadens parter, förändringar på arbetsmarknaden, livskvalitet och offentliga tjänster. Detta förmedlas till unionens institutioner, medlemsstaternas myndigheter och arbetsmarknadens parter på EU-nivå och nationell nivå för att hjälpa dem att forma en verkningsfull och flexibel socialpolitik och sysselsättningspolitik.
Eurofounds karaktär av trepartsorgan – att ha en styrelse som består av representanter för myndigheter, arbetstagare och arbetsgivare (arbetsmarknadens parter) från EU:s samtliga medlemsstater – ökar också dess förmåga att underlätta och främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom hela EU utifrån jämförande information, forskning och analys. Eurofound kommer att fortsätta utföra forskning som stöder en bättre förståelse av vad en rättvis omställning är, vilka som är dess främsta bidragande faktorer och hur den kan uppnås.
Idén om en rättvis omställning har sin bakgrund i att de förändringar som krävs för att uppnå de övergripande målen i samband med klimatförändringarna kanske inte drabbar alla samhällsgrupper i samma grad. En rättvis omställning till en koldioxidneutral ekonomi innebär att arbetstagarnas framtid och försörjningsmöjligheter, liksom deras familjer och samhällen, ska tryggas. Det handlar om åtagandet att se till att ”ingen får lämnas utanför” under denna omställning. Detta är i sig en stor utmaning, men många utmaningar är förknippade med uppnåendet av en rättvis omställning.
Eurofounds forskning har visat att det finns olika politiska åtgärder, såsom koldioxidskatt, som kan ha positiva effekter när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, men som också har regressiva fördelningsmässiga effekter. Det betyder att de tenderar att skada låginkomsthushållen mer, vilket kan skapa nya eller förvärra befintliga sociala skillnader och leda till motstånd mot de nödvändiga politiska åtgärderna.
Utmaningen är att hitta social-klimatrelaterade mixar av begränsningspolitik till fördel för alla parter som tar hänsyn till oönskade sociala effekter. De bör minska de sociala skillnaderna och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. Exempel på detta är att investera i hållbara och mer ekonomiskt överkomliga offentliga transporter och aktiv mobilitet, och att stödja ekonomiskt utsatta personer genom att förbättra deras bostäders energieffektivitet.
Läs mer: Europeiska miljöbyråns och Eurofounds gemensamma briefing ”Utforska de sociala utmaningarna för energipolitiken med låga koldioxidutsläpp i Europa”
En relaterad utmaning är att säkerställa ett så kallat ”tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen”, vid vilket de olika förvaltningarna och ministerierna utbyter information om klimatpolitikens genomförande och effekter och söker efter samspel mellan politiken på olika områden ur olika perspektiv. Vår forskning har visat att de berörda förvaltningarna inte alltid deltar i framtagningen av nationella klimatplaner, vilket kan leda till den tidigare nämnda typen av oönskade effekter. Ett gott förhållande mellan de olika förvaltningarna och anpassning av deras olika perspektiv kan hjälpa till att motverka detta.
Vad gäller en rättvis omställning ser jag de befintliga strukturerna och systemen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter som en av de största möjligheter som kan utnyttjas av länder, regioner och sektorer för att redan från början ta fram lösningar för den nödvändiga omställningen.
Det har bevisats att en välfungerande dialog mellan arbetsmarknadens parter – i form av förhandlingar, konsultationer, gemensamma åtgärder, diskussioner och utbyte av information mellan arbetstagare och arbetsgivare, eller deras representantorganisationer – är avgörande för att skapa ekonomisk utveckling och social sammanhållning. Faktiskt finns det redan många exempel på initiativ på internationell, nationell och regional nivå liksom på företagsnivå som ska underlätta omställningen.
Men arbetstagarnas och arbetsgivarnas deltagande kanske inte räcker för att säkerställa socialt rättvisa omställningar. Vad vi har funnit i vår aktuella forskning är att det också är nödvändigt att involvera lokal- och regionalsamhällen, regionala arbetsgrupper och kommittéer, berörda icke-statliga organisationer, den akademiska världen osv. Genom att vidga dialogen mellan arbetsmarknadens parter och erfarenheterna från den – ett begrepp som traditionellt kopplas till arbetstagarnas och arbetsgivarnas förhandlingar och åtgärder – till området hållbar utveckling kan vi föreställa oss att utmaningarna i en rättvis omställning kan diskuteras ingående runt ett förhandlingsbord där de som verkligen påverkas av omställningen, eller deras representanter, både företräds och har en röst.
Ett betydande hinder för detta är att dialogen mellan arbetsmarknadens parter inte utövas i lika hög grad inom hela EU. Men kanske får vi genom det existentiella hot som vi nu står inför en möjlighet att lära oss något från dem med erfarenhet av dialogen mellan arbetsmarknadens parter så att vi kan vidga dess tillämpningsområde och finna de mest effektiva och rättvisa lösningarna för
omställningen.
Ur mitt perspektiv har Eurofound, som EU-organ, ett tvådelat åtagande för en hållbar utveckling. Genom sitt arbete bidrar Eurofound å ena sidan med världsledande forskning och kunskap, som allt mer underbyggs av överväganden relaterade till hållbarheten i våra ekonomiska system, på våra arbetsmarknader och i våra samhällen i stort.
Ett bra exempel på ett sådant åtagande är det arbete vi har utfört omkring idén om hållbart arbete – som utgörs av att uppnå levnads- och arbetsvillkor som stöder människors vilja att fortsätta vara yrkesverksamma under ett förlängt arbetsliv. Hållbart arbete är en strävan som är tydligt kopplad till den traditionella trion av de miljömässiga, ekonomiska och sociala pelarna för hållbar utveckling.
Å andra sidan bidrar Eurofound som organisation även till hållbar utveckling genom sina interna verksamheter och initiativ, vilka utövar betydande effekter på dess miljö och omgivande samhällen. Ett bra exempel på detta är Eurofounds miljöpolitik, som har tagits fram och utförts inom ramen för EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS).
En sådan politik är ett tydligt uttryck för Eurofounds åtagande inom miljöförvaltning och miljöförbättring, och inom hållbar utveckling, som i praktiken genomförs genom miljöledning och miljörevisioner. Detta kräver involvering av personal som identifierar och genomför förbättringar och regelbundet ger ut miljöprestandamått baserade på en standarduppsättning av indikatorer.
Jorge Cabrita
Forskningsledare på Eurofound
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/miljosignaler/signaler-2022/artiklar/intervju-hur-man-sakerstaller-en or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-22 22:08
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra