Mot Europa 2030: motståndskraftig natur, hållbar ekonomi och hälsosamma liv

Covid-19-pandemin har varit en faktor som ändrat spelplanen. Vår värld har upplevt krig, ekonomiska och finansiella kriser, skogsbränder, livsmedelsbrist och migrationsvågor, samt lokala och säsongsbetonade epidemier. Men nuvarande generationer har aldrig upplevt något som liknar denna pandemi. Den spreds över hela världen, påverkade miljoner, om inte miljarder, människor direkt eller indirekt, stängde ner samhällen, stängde gränser och stoppade hela branscher – och allt detta på bara ett par månader.

Det har nu gått sex månader sedan många länder i Europa genomförde nedstängningsåtgärder för att bekämpa covid-19. Efter den första chocken från denna massiva och plötsliga förändring försöker samhällen fortfarande förstå viruset och hela omfattningen av dess verkningar, samt komma på lösningar för att lindra dessa.

Ojämlika hälsoeffekter

Coronaviruset drabbar människor på olika sätt. Sårbara grupper, till exempel äldre eller personer med redan befintliga hälsotillstånd och sjukdomar, förefaller löpa en större risk.

Samma sårbara grupper är också vanligen de värst drabbade av miljörelaterade hälsorisker, särskilt dålig luftkvalitet. Långtidsexponering för luftföroreningar – även vid låga halter – och andra föroreningar kan skada människors hälsa och orsaka kroniska sjukdomar, vilket också gör dessa människor mer sårbara för befintliga och nya sjukdomar som covid-19.

Vår senaste rapport om ”hälsosam miljö, hälsosamma liv” visar att ett av åtta dödsfall i Europa kan tillskrivas dåliga miljöer. Där uppmärksammas även ojämlikheter vad gäller hälsoeffekter både över hela Europa och inom de olika länderna. Genom att minska miljöföroreningar och säkerställa tillgång till en ren miljö är det möjligt att minska sjukdomsbördan och hjälpa människor till hälsosammare liv.

Bevara naturområden

Covid-19 är en zoonotisk sjukdom. Det är ett nytt virus som har hoppat över från djurarter till människor. Sådan överföring sker mest sannolikt när vilda djur kommer i nära kontakt med befolkningsgrupper, för det mesta till följd av människors verksamhet i naturområden, samspel mellan människa och djur i anläggningar för intensiv köttproduktion eller fångst av vilda djurarter för användning som föda.

Återigen är covid-19 endast ett exempel på kopplingarna mellan miljöförstöringen i stort och dess konkreta effekter på vår hälsa och vårt välbefinnande. Under de senaste dagarna har två viktiga rapporter offentliggjorts: Global Biodiversity Outlook 5 (bedömning av den globala biologiska mångfalden 5) genom konventionen om biologisk mångfald, och Världsnaturfondens Living Planet Report 2020 (rapport om en levande planet 2020). Båda pekar på den alarmerande omfattningen av minskad biologisk mångfald och uppmanar till kraftfulla och omedelbara åtgärder på global nivå. Samma oroväckande tendenser observeras i Europa, vilket påverkar naturens motståndskraft, produktivitet och förmåga att försörja oss. Vi kommer under de kommande veckorna att offentliggöra vår omfattande utvärdering av naturens tillstånd i Europa, på grundval av utförliga data som inrapporterats av EU:s medlemsstater.

Om vi ökar naturens motståndskraft på global nivå, genom att skydda, bevara och återställa naturområden samt övergå till ett hållbart livsmedelssystem, minskar sannolikt riskerna förenade med zoonotiska sjukdomar samtidigt som vi kan säkerställa vårt långsiktiga välbefinnande.

Beaktande av klimatosäkerhet

Hur och i vilken takt vi använder våra naturresurser— däribland fossila bränslen, skogar och mark — är faktorer som också är centrala för klimatförändringen. Effekterna är redan nu förödande, från de senaste skogsbränderna i USA till de smältande glaciärerna i Alperna. Om vi inte drastiskt lyckas minska de globala växthusgasutsläppen och anpassa oss till ett förändrat klimat kommer vi att utsättas för ännu fler svåra påfrestningar som påverkar vårt samhälle och vår ekonomi. Och liksom i fallet med covid-19 och luftföroreningar kommer en del av oss att drabbas värre än ändra.

Covid-19 utlöste både en folkhälsokris och en djup ekonomisk kris. Som reaktion på detta har Europeiska unionen och medlemsstaterna upprättat ekonomiska återhämtningsplaner.

Den verkliga frågan är följande: Hur kan vi återhämta oss från den pågående krisen på ett sätt som förhindrar att andra kriser – inom miljö, klimat, ekonomi och folkhälsa – uppstår i framtiden?

Bygga upp ett motståndskraftigt, rättvist samhälle och en grön ekonomi

Genom nedstängningsåtgärder infördes massiva och plötsliga förändringar av levnadssättet i Europa. Det cirkulerade färre fordon på vägarna och nästan alla kommersiella flygningar ställdes in. Mycket verksamhet flyttades online, vilket ytterligare minskade behovet av rörlighet. Effekterna på miljön var uppenbara. Luftkvaliteten förbättrades i städerna på bara några veckor. I takt med att restriktionerna hävs och ekonomisk verksamhet återupptas börjar vi se en gradvis återgång till nivåerna före covid.

Covid-exemplet har visat att länder som agerade snabbt och beslutsamt i allmänhet hade lägre smittotal och dödstal, även bland de mer sårbara grupperna. Nedstängningsåtgärder medförde betydande förändringar i levnadssätt på kort tid, vilket minskade trycket på naturen. Digitaliseringen kan också bidra med en del lösningar. På samma sätt kan kraftfulla åtgärder som leder till grundläggande förändringar i våra produktions- och konsumtionssystem göra verklig skillnad.

Europas långsiktiga politiska ambitioner fastställs i den europeiska gröna given samt i dess strategier och handlingsplaner. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bekräftade i talet om tillståndet i unionen inte bara Europas engagemang för dessa mål utan lyfte även fram klimatambitionerna ytterligare. Dessa ambitioner ska uppnås genom en rättvis omställning som likställer åtgärder för jämlikhet och social rättvisa med klimatmålen.

De kommande månaderna kommer att vara avgörande för utformningen av återhämtnings- och investeringsplanerna. För att bidra till dessa diskussioner anordnar vi en rad debatter online som syftar till att föra ut expertkunskaper och synpunkter till en bredare publik.

Förändringar kommer att ske på ett eller annat sätt. Vi behöver se till att varje beslut på denna väg för oss ett steg närmare hållbarhet.