Att förstå och hantera de komplexa klimatförändringarna

Rent vetenskapligt handlar klimatförändringarna i grunden om mängden växthusgaser – främst koldioxid – som släpps ut i och tas upp från atmosfären. Ända sedan den industriella revolutionen har vi släppt ut allt större mängder växthusgaser, mycket mer än vad som kan tas upp av den naturliga kolcykeln. Det gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar, vilket i sin tur ger upphov till växthuseffekten som gör att en större andel av den solenergi som når jorden absorberas här.

Koldioxidhalterna övervakas av jordobservationssystem som följer trenderna över tid. Resultaten från dessa är tydliga: även om man bortser från säsongsvariationer ligger halterna i atmosfären sedan 2016 på över 400 ppm (”parts per million”) och fortsätter stiga. Forskningen visar att om vi ska kunna begränsa klimatförändringarna måste vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och, om möjligt, öka koldioxidbindningen.

En närmare titt på ekonomisk verksamhet som ger upphov till utsläpp av växthusgaser visar att bilden är komplex. Vi kan ringa in enskilda verksamheter som står för merparten av utsläppen. Genom användning av fossila bränslen och förändrad markanvändning (t.ex. att skog avverkas för att ge plats åt boskapsuppfödning) släpper vi ut koldioxid som varit bunden i hundratals eller rentav miljontals år. Under de senaste tvåhundra åren har kol, olja och naturgas gett oss den energi vi behövt till våra hem och samhällen – industri, jordbruk, transporter och så vidare. Vi behöver energi, men kan det behovet tillgodoses med hjälp av förnybara källor istället?

Komplexiteten har också att göra med klimatförändringarnas globala natur. När koldioxid kommer ut i atmosfären blir den ett globalt problem, oavsett vilket land eller vilken bransch som står för utsläppet. Men när det gäller att minska utsläppen förlitar vi oss nästan helt på politisk styrning. De globala insatserna utgörs av enskilda länders åtaganden om att begränsa och minska sina utsläpp. En förutsättning är att de känner till källorna till sina utsläpp.

I EU finns en noggrann övervakning av den årliga mängden växthusgaser som släpps ut av alla större branscher och branschsegment. Med utgångspunkt i EU-ländernas uppgifter analyserar Europeiska miljöbyrån trender och prognoser för att bedöma framstegen mot målen som har satts upp på EU-nivå och för respektive EU-land. Våra utvärderingar av klimateffekter och sårbarhet visar också hur olika regioner i EU redan påverkas av klimatförändringarna och vad man kan förvänta sig i framtiden med olika utsläppsscenarier.

För att främja åtgärder som kan begränsa klimatförändringarna har EU-länderna enats om ett antal klimat- och energibeslut och satt upp tydliga mål till 2020 och 2030. Våra utvärderingar visar att EU har förutsättningar att klara 2020-målen, men större insatser krävs för att nå de mer ambitiösa målen till 2030. Länder, regioner, städer och andra aktörer delar också med sig av information om hur man kan anpassa sig till ett förändrat klimat.

Den här kunskapen är viktig. Men för att utforma och genomföra effektiva åtgärder behöver vi också en mer systemövergripande förståelse. Kan till exempel transportsektorn, som stod för mer än 20 procent av utsläppen av växthusgaser i EU 2016, minska sitt beroende av olja och diesel och växla över till ren el? Kan länderna i EU producera den här extra energin utan att öka påfrestningarna på miljön? Hur kan stadsplanering bidra till att lösa energi- och transportbehoven och minska de skadliga effekterna av klimatkatastrofer samtidigt som luftkvaliteten förbättras?

Dessa frågor kräver en förståelse av kopplingarna mellan samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska trender i systemet. Kommande åtgärder kan också behöva ta fasta på regionala och stadsspecifika behov. Hur kan städer till exempel förbättra energiprestandan i byggnader, även sådana som kanske är från slutet av 1800-talet?

Europeiska miljöbyråns mål är att tillhandahålla relevant och lättillgänglig kunskap för att hjälpa beslutsfattare och allmänhet att i tid agera utifrån relevant och tillförlitlig information. Därför måste vår kunskap både breddas och fördjupas och hela tiden utvecklas i takt med de komplexa och systemövergripande utmaningar vi står inför. När det gäller klimatförändringarna försöker vi skapa en kunskapsplattform som ska stödja EU:s energi- och klimatmål till år 2030 genom att bättre länka samman det vi idag vet inte bara om klimat och energi, utan också om andra relevanta områden som jordbruk, transporter och luftkvalitet.

Resultatet kommer i slutändan att bero lika mycket på väl underbyggda politiska beslut som av den globala viljan att bryta vårt beroende av fossila bränslen. Parisavtalet var en milstolpe för det globala engagemanget för att hantera klimatförändringarna och samlade stater, näringsliv och det civila samhället. Nu gäller det att avtalet genomförs av alla länder som undertecknat det. Klimatkonferensen i polska Katowice (COP24) bör bidra till genomförandet genom att anta en regelbok för det arbetet.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 3/2018 i september 2018.